Anställning tillsvidare

KyrkA anställning anställningsformer LAS

 

I denna artikel beskriver KyrkAs chefsjurist Ylva Wåhlin lagen om anställningsskydd (LAS), vilka typer av anställningsavtal som finns. Denna artikel beskriver olika aspekter av vad som gäller för tillsvidareanställning som är huvudformen för anställning.

Anställningsformer – vilka olika typer av anställning finns det?

Tillsvidareanställning

Att anställningsavtal gäller tillsvidare är huvudregeln enligt LAS. Det innebär att om inget annat avtalats gäller anställningen tillsvidare. Lagregeln är utformad som en presumtionsregel för både arbetsgivare och arbetstagare. Har arbetsgivaren inte gjort en arbetstagare uppmärksam på att en anställning skall gälla för begränsad tid och ligger detta inte heller i sakens natur skall anställningen anses som en tillsvidareanställning. Anställningsavtal som gäller tillsvidare kan sägas upp av arbetsgivaren när saklig grund för detta finns. Arbetstagaren kan givetvis säga upp sig själv för att upphöra efter en viss uppsägningstid. Det går också att avsluta denna typ av anställning genom ett avskedande om det finns laglig grund för det, om arbetstagaren allvarligt har brutit mot sina skyldigheter enligt anställningsavtalet.
Arbetstagaren kan å sin sida frånträda anställningen med omedelbar verkan om arbetsgivaren i väsentlig mån har åsidosatt sina åligganden mot arbetstagaren.

Fullmaktsanställning

Denna anställning gäller för präster som tidigare var anställda inom staten där fullmaktsanställningar förekom. En präst som är anställd före den 1 juli 1989 och sedan dess innehar samma anställning, har en fullmaktsanställning som omfattades av kyrkolagen. Svenska kyrkans skiljande från staten innebar inte att prästerna förlorade fullmakterna, eftersom övergången betraktades som en verksamhetsövergång. Vid en verksamhetsövergång från en arbetsgivare till en annan arbetsgivare övergår de rättigheter och skyldigheter på grund av de anställningsavtal och de anställningsförhållanden som gäller vid tidpunkten för övergången på den nya arbetsgivaren.

Innebörden av en fullmaktsanställning är att prästen inte kan sägas upp på grund av personliga skäl eller på grund av arbetsbrist. Däremot kan prästen avskedas om det finns saklig grund för det och förflyttas. I AD 2003 nr 82 prövades om en fullmaktanställd kyrkoherde på sin fullmakt efter en indelningsändring kan grunda en rätt till de arbetsuppgifter som en kyrkoherde enligt kyrkoordningen har att utföra. Parterna i målet var ense om att fullmakten har den rättsverkan att en fullmaktsanställd präst inte kan sägas upp på grund av t.ex. arbetsbrist. Genom att de rättigheter och skyldigheter på grund av anställningsavtalet och anställningsförhållanden som gällde före relationsändringen 1 januari 2000 övergick till Svenska kyrkan i dess nya form utgör fullmakten en del av det enskilda anställningsavtalet. Frågan som ställdes besvarades nekande dvs. kunde inte grunda en rätt till de arbetsuppgifter som arbetstagaren tidigare hade och Arbetsdomstolen konstaterade även att kyrkoherden genom den förändring som skett inte kunde anses ha blivit skild från en anställning och ha erhållit en annan.

I AD 2011 nr 10 ställdes frågan om 39 § anställningsskyddslagen varit tillämplig för att upplösa en fullmaktsanställd prästs anställning. Arbetsdomstolen kom sammanfattningsvis fram till att lagregleringen vid tidpunkten för utnämningen av kyrkoherden innebar att 39 § LAS inte var tillämplig för att upplösa ett anställningsförhållande. Detta skydd följde av kyrkolagen och följde med vid övergången av prästens anställningsavtal till samfälligheten (numera pastoratet) i samband med relationsändringen. Såväl lagen om kyrkans personal vid relationsändringen som kollektivavtalsregleringen har innebörden att detta skydd överfördes och ingår i anställningsavtalet även efter relationsändringen. Fullmaktsanställningen för präster är enligt Arbetsdomstolen i vart fall efter relationsändringen vad som gäller beträffande statligt fullmaktsanställda i allmänhet. Av förarbetena till den statliga fullmakten framgår att fullmaktsanställning ytterst innebär ett löneskydd eller en lönegaranti men ingen rätt till arbetsuppgifterna. Följer av lagen (1999:289) om kyrkans personal vid relationsändringen, prop. 1998/99:38 Staten och Trossamfunden s. 181 – 192 och särskilda bestämmelser för präst.

Tillsvidareanställning för utlandsanställda

För arbetstagare som är utsänd för arbete inom verksamhet där Svenska kyrkan är huvudman kan träffas avtal om tillsvidareanställning, om det är förenligt med verksamheten och med arbetslandets regler. Vid tillsvidareanställning ska avtalet innehålla regler om första placering och tid för denna. Besked om nästa placering lämnas senast åtta månader innan föregående placering löper ut. Vid tillsvidareanställning är arbetstagaren skyldig att godta den av arbetsgivaren erbjudna nya placeringen. Tillsvidareanställd arbetstagare lämnar sin tjänst utan särskild uppsägning vid utgången av den månad arbetstagaren uppnår 67 års ålder. Följer av Utlandsavtalet punkten 4.1.

En arbetstagare har en avgångsskyldighet och en rätt att kvarstå i en tillsvidareanställning till utgången av den månad då han eller hon fyller 67 år, enligt 32 a § LAS. När arbetsgivaren avslutar en sådan anställning ska besked lämnas skriftligen till arbetstagaren minst en månad i förväg, enligt 33 § LAS. Arbetstagare har i samband med pensionsavgången inte rätt till längre uppsägningstid än en månad och omfattas inte av företrädesrätten, enligt 33 § 3:e stycket LAS. Efter fyllda 67 år kan istället träffas ett avtal om tidsbegränsad anställning, enligt grunden som anges i 5 § LAS. Rätten för arbetstagaren att stanna kvar kommer att förlängas till 68 år 2020 och år 2023 till 69 år.