Regionalt skyddsombud

 

KyrkA har som facklig organisation utsedda regionala skyddsombud, RSO (AML 6:2). RSO föreslås av stiftskretsens styrelse och utses formellt av KyrkAs förbundsstyrelse. Förbundet fastställer också tjänstgöringsgrad för den som utses till regionalt skyddsombud.  Ett regionalt skyddsombud, RSO:s huvudsakliga uppgift är att verka på arbetsplatser där skyddskommitté saknas. Om skyddsombud saknas äger det regionala skyddsombudet, RSO, rätt att verka och agera som skyddsombud på arbetsstället. Det regionala skyddsombudet har även rätt att företräda arbetstagarna på arbetsställen där det finns lokala skyddsombud. Det som krävs för att det regionala skyddsombudet skall ha befogenhet är att det minst finns en medlem i regionala skyddsombudets fackliga organisation på arbetsstället.

Ibland kan det vara en fördel att de lokala skyddsombuden tar hjälp av ett regionalt skyddsombud som inte är anställd på arbetsstället, till exempel när krav på arbetsmiljöförbättringar framförs till arbetsgivaren.

Det regionala skyddsombudet, RSO, skall främja den lokala arbetsmiljöverksamheten och stödja lokala skyddsombud med information och rådgivning samt i samverkan med arbetsgivaren verka för att skyddsombuden erhåller erforderlig utbildning.

Regionalt skyddsombud för arbetsställen där skyddskommitté saknas utses enligt reglerna i AML. För regionalt skyddsombuds verksamhet gäller förutom lagen följande enligt bilaga 4 i PU-avtalet ( Personalpolitiska utvecklingsavtalet ) som slutits mellan Svenska kyrkans parter.:

 

  • Inom arbetsställe där arbetstagarorganisation har utsett regionalt skyddsombud företräder han/hon arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor, och skall verka för tillfredsställande skyddsförhållanden.
  • Arbetsgivare som omfattas av regionalt skyddsombuds verksamhetsområde skall underrätta det regionala skyddsombudet om förändringar av betydelse för skyddsförhållandena inom området.
  • Regionalt skyddsombud har rätt att ta del av de handlingar och erhålla de upplysningar i övrigt som behövs för ombudets verksamhet.
  • Regionalt skyddsombud får inte hindras att fullgöra sina uppgifter.
  • Regionalt skyddsombud har rätt att vara ledig från sin anställning i den omfattning som behövs för uppdraget.
  • Den som har fortlöpande tjänstledighet för regionalt skyddsarbete bör få den förlagd till samma veckodag.
  • Regionalt skyddsombud bör om möjligt i god tid innan skyddsrond företas anmäla detta till arbetsgivaren. Arbetsgivaren eller företrädare för denne skall medverka i skyddsronden.

 

 

 

Skyddsombudens rättigheter

RSO/skyddsombud skall delges arbetsskadestatistik samt beträffande det egna skyddsområdet anmälningar om arbetsskador. RSO/skyddsombud äger ta del av övertidsjournal och befintlig statistik som rör jour- och beredskapstid samt sjukfrånvaro. Dessutom skall RSO/skyddsombud ha tillgång till arbetshygieniska, tekniska, arbetsmedicinska och personalsociala utredningar samt handlingar i övrigt, som rör skyddsombudens verksamhet i den mån detta ej strider mot gällande tystnadsplikts- och sekretessbestämmelser. RSO/skyddsombud erhåller genom arbetsgivarens försorg biträdeshjälp i skälig omfattning för utskrift av framställningar, rapporter och dylikt som rör skyddsombudets verksamhet.

 

Tidsåtgång

RSO/skyddsombud ska beredas erforderlig ledighet med bibehållna anställningsförmåner för att fullgöra sina uppgifter. Med ”löpande skyddsarbete” avses bl.a. deltagande i skyddsronder, inspektion av lokaler och utrustning, kontakter med företrädare för arbetsgivaren och med arbetstagarna samt information i arbetsmiljöfrågor inom skyddsområdet. Vid bestämmande av omfattning av det löpande tidsuttaget skall hänsyn inte tas till sådan arbetsmiljöverksamhet som förekommer vid enstaka oregelbundna tillfällen, t.ex. deltagande i kurs, konferens och dylikt. RSO/skyddsombud får efter överenskommelse med arbetsgivaren samla arbetstagarna inom sitt verksamhetsområde (skyddsområde) under ordinarie arbetstid för information i viss aktuell arbetsmiljöfråga.

 

Anställningsförmåner

Skyddsombudet ska i erforderlig utsträckning med bibehållande av utgående anställningsförmåner befrias från sina ordinarie arbetsuppgifter. Om ledig tid tas i anspråk för skyddsarbetet i samband med akut risksituation, olycksfall eller liknande skall ersättning utgå som om arbetet utförts för arbetsgivares räkning. Kompensation utgår i första hand som ledighet annars i form av kontant ersättning. Verksamhet (även utbildning) grundad på arbetsmiljölagen, för skyddsombud/RSO, skyddskommittéledamot m. fl. måste förläggas till tid som med hänsyn till denna verksamhet är mest lämplig och effektiv. Härvid bör man sträva efter att verksamheten förläggs till tid då arbetstagaren är bunden till arbetsplatsen. Till bibehållna anställningsförmåner skall räknas samtliga i gällande kollektivavtal eller på annat sätt fastställda anställningsvillkor upptagna löne- och andra anställningsförmåner. I anställningsförmåner inbegrips rätt till avlöningsförmåner som retroaktivt kan komma att fastställas genom förhandlingsöverenskommelse.

 

Skyddsombud/RSO, som gör gällande att han tillskyndats försämrade arbetsförhållanden eller anställningsvillkor med anledning av uppdraget att vara skyddsombud/RSO, har rätt att behålla sina tidigare arbetsförhållanden och anställningsvillkor till dess frågan slutligt prövats.

Det regionala skyddsombudet/RSO inom Svenska kyrkan har till uppgift enligt PU avtalet

( Personalutvecklingsavtalet)  att inom sitt skyddsområde:

 

  • företräda arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och verka för tillfredsställande skyddsförhållanden, att fortlöpande skaffa sig kännedom om förhållandena inom skyddsområdet,
  •  skaffa sig ingående kunskaper om de olika föreskrifter som rör arbetarskyddsverksamheten,
  •  vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall, att deltaga vid planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser och arbetsmetoder, att deltaga vid planeringen av användningen av ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall, att ge vidare information till arbetstagarna om aktuella frågor som rör arbetsmiljön,
  • verka för att samtliga arbetstagare intresserar sig för och aktivt deltar i strävandena att skapa sunda och säkra arbetsförhållanden,
  • till arbetsgivare, arbetsledare eller skyddskommitté framföra förslag till åtgärder för att förbättra arbetsmiljön.
  • begära undersökning och kontroll av förhållandena inom skyddsområdet, att ta del av de handlingar och erhålla de upplysningar i övrigt, som är av betydelse för skyddsverksamheten,
  •  erhålla även sådana upplysningar om förhållanden av betydelse för arbetarskyddet som arbetsgivaren inhämtat från utomstående myndighet eller konsultföretag,
  •  underrättas om tillsynsorgans inspektion eller undersökning inom skyddsområdet,
  •  direkt påkalla skyddskommitténs behandling av ärende,
  • om framställning till arbetsgivaren inte leder till erforderligt resultat tillkalla tillsynsorgan,
  • om visst arbete innebär omedelbar fara för arbetstagares liv eller hälsa och rättelse inte genast kan uppnås genom hänvändelse till arbetsgivaren bestämma att arbetet skall avbrytas i avvaktan på yrkesinspektionens ställningstagande,
  • enligt kap. 8 § 5 plan- och bygglag (PBL) föra talan om beslut i byggnadslovsärenden,
  •  i de fall skyddsombudet utsetts till huvudskyddsombud eller sådant saknas föra talan mot beslut av yrkesinspektionen och arbetarskyddsstyrelsen enligt 9 kap. 3 § AML.

 

Tystnadsplikt

Gällande tystnadsplikts- och sekretessbestämmelser skall iakttagas (se bl.a. 7 kap. 13 § AML)

 

Så här skriver Arbetsmiljöverket i skriften ”Skyddsombud – arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön”

 

Skyddsombudets rättigheter

Om skyddsombudet/RSO anser att det finns brister i arbetsmiljön, kan han eller hon begära att arbetsgivaren sätter in åtgärder. Arbetsgivaren är skyldig att svara omgående på en sådan begäran. Om arbetsgivaren inte åtgärdar bristerna inom rimlig tid och inte heller ger skyddsombudet/RSO något annat tillfredsställande besked, kan skyddsombudet vända sig till Arbetsmiljöverket och begära ett föreläggande eller ett förbud. Skyddsombudet/RSO har också möjlighet att vända sig till Arbetsmiljöverket om han eller hon anser att arbetsgivaren inte följer reglerna i arbetstidslagen om extra mertid, extra övertid och nödfallsövertid. Har reglerna i arbetstidslagen ersatts av kollektivavtal så är det parterna som skall bevaka att avtalet följs.

 

Skyddsombudet kan avbryta arbete

Om skyddsombudet/RSO anser att en anställds liv eller hälsa är i fara ifall den fortsätter med en viss arbetsuppgift, kan skyddsombudet/RSO avbryta arbetet. Skyddsombudet/RSO kan också avbryta ett arbete som en anställd utför ensam, även om hälsorisken inte är överhängande. Skyddsombudet/RSO kan även stoppa farligt arbete som utförs av inhyrd personal. Om arbetsgivaren inte godkänner att skyddsombudet/RSO avbryter arbetet, kan arbetsgivaren begära att Arbetsmiljöverket prövar frågan. Arbetsmiljöverket kan då antingen förbjuda fortsatt arbete eller upphäva skyddsombudsstopp. I båda fallen kan beslutet överklagas till förvaltningsrätten. Ett förbud gäller normalt tills frågan skriftligt avgjorts av domstol. Läs mer om skyddsombudets uppgifter och befogenheter i arbetsmiljölagens kapitel 6 (SFS 1977:1160) och arbetstidslagens 19 a § (SFS 1982:673). Mer om arbetsmiljölagen och skyddsombud finner du på av.se.

 

Arbetstagarens ansvar

Arbetstagare är skyldiga att medverka i arbetsmiljöarbetet och att följa de regler och föreskrifter som rör arbetsmiljön. En anställd som upptäcker en omedelbar och allvarlig fara skall vända sig till arbetsgivaren eller skyddsombudet/RSO.

 

Arbetsmiljöarbetet skall ingå i det dagliga arbetet

Alla arbetsgivare är skyldiga att bedriva ett organiserat arbete för att förbättra arbetsmiljön, ett så kallat systematiskt arbetsmiljöarbete. Det innebär att varje arbetsplats skall ha rutiner för hur man undersöker och bedömer risker, och hur man åtgärdar och följer upp fel och brister i arbetsmiljön. Rutinerna skall gälla både fysisk, psykisk och social arbetsmiljö. Det är viktigt att arbetsplatsen följer rutinerna för att kunna kartlägga och åtgärda brister så tidigt som möjligt, innan någon skadar sig eller blir sjuk. Dessutom skall det finnas en handlingsplan för de fel och brister som inte åtgärdas omedelbart. Det bästa sättet att hålla sig upp daterad om nya eller ändrade regler är att prenumerera på Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Prenumeranter får också nytt informationsmaterial, erbjudanden om aktuella böcker och information i arbetsmiljöfrågor. Håll dig informerad I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) finns reglerna för hur ett organiserat arbetsmiljöarbete skall bedrivas. Dessutom finns det tips och råd för att komma igång med arbetet i Arbetsmiljöverkets skrift ”Systematiskt arbetsmiljöarbete – en vägledning” och i broschyren ”Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete”.

Alla tre skrifterna finns på www.av.se

 

 

Vad lagen säger om arbetsmiljön och arbetstiden

Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen reglerar arbetsmiljön. Läs mer på av.se eller  i Arbetsmiljöverkets bok Arbetsmiljölagen med kommentarer. Arbetstidslagen och arbetstidsförordningen reglerar arbetstiden. Lagen är dispositiv vilket innebär att kollektivavtal kan ersätta flera av lagens bestämmelser. Läs mer på av.se eller i Arbetsmiljöverkets bok Arbetstidslagen med kommentarer. Arbetsmiljöverkets föreskrifter innehåller mer detaljerade regler för arbetsmiljön. Arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen samt de föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten skall finnas tillgängliga för alla arbetstagare på arbetsplatsen.

 

Begäran om åtgärder kring arbetsmiljö och arbetstider
(6 kap 6a§ arbetsmiljölagen)

Om ett skyddsombud eller RSO upptäcker risker i arbetsmiljön tar RSO/ Skyddsombud kontakt med arbetsgivaren och ber att riskerna rättas till. Oftast räcker det för att arbetsgivaren ska göra vad som behövs för att arbetsmiljön skall bli bra.

Om denna kontakt inte räcker kan RSO/skyddsombud behöva använda sin rätt att begära åtgärder. Det gör man med stöd av 6 kap. 6a § arbetsmiljölagen när det gäller arbetsmiljöfrågor och ;

 

19a § arbetstidslagen när det gäller mertid, extra övertid och nödfallsövertid.

Ett lokalt skyddsombud kan enbart begära åtgärder inom det egna skyddsområdet. RSO/skyddsombud har bara rätt att begära åtgärder enligt 19a § arbetstidslagen om arbetstidslagens regler inte ersatts av kollektivavtal. Om reglerna har ersatts av kollektivavtal är det istället de fackliga organisationerna och arbetsgivaren som skall bevaka att avtalet följs, varken RSO/skyddsombud eller Arbetsmiljöverket kan agera då.

 

Begäran om åtgärder enligt 6 kap 6a§ arbetsmiljölagen från RSO/Skyddsombud:

  1. 1. Sök upp arbetsgivaren och påtala de risker som finns arbetsmiljön. Försök alltid i första hand lösa frågan tillsammans genom dialog.Om inte detta räcker så kan RSO/Skyddsombudet skriva ett brev, eller ett mejl till arbetsgivaren där riskerna i arbetsmiljön mycket tydligt och konkret beskrivs och vad arbetsgivaren skall göra för åtgärder.

Åtgärderna kan både vara att undersöka arbetsmiljön och /eller rätta till en konkret brist.

 

Ju tydligare och mer konkret du beskriver riskerna och vad du vill att arbetsgivaren skall göra – desto bättre!

 

  1. Hänvisa i brevet till 6 kap 6a § arbetsmiljölagen (eller 19a § arbetstidslagen) och när arbetsgivaren senast skall svara på begäran. Sätt inte svarstiden för snävt, utan ge arbetsgivaren en rimlig tid att lämna sitt svar eller vidta åtgärder.

 

  1. Lämna över dokumentet till arbetsgivaren och be denna att intyga att en begäran om åtgärder tagits emot. Vill inte arbetsgivaren skriva under kan skyddsombudet/RSO vända sig till Arbetsmiljöverket och be att de ingriper. Se punkt 7.

 

  1. Innan svarstiden är slut skall arbetsgivaren lämna information om vilka åtgärder som man planerar eller är genomförda. Arbetsgivaren skall även se till att RSO/skyddsombud ges möjlighet att medverka i att komma till rätta med riskerna. Om svaret dröjer sök då gärna upp arbetsgivaren och fråga varför.Om arbetsgivarens svar kommit in innan svarstiden är slut och skyddsombudet/RSO är nöjd med arbetsgivarens svar görs ingen begäran om ingripande till Arbetsmiljöveket.

 

  1. Om arbetsgivarens svar inte kommit in innan svarstiden är slut eller om skyddsombudet/RSO inte är nöjd med svaret kan denna vända sig till Arbetsmiljöverket.

RSO fyller då i Arbetsmiljöverkets blankett  (Begäran till Arbetsmiljöverket enligt 6 kap 6a AML om föreläggande eller förbud ) och skickar den till Arbetsmiljöverket tillsammans med en kopia av begäran och arbetsgivarens eventuella svar.

 

En begäran kan tas tillbaka om ingripande när som helst. I de fall ombudet delvis har accepterat arbetsgivarens svar men till exempel inte tidsplanen för åtgärderna är det bra om det framgår av begäran till Arbetsmiljöverket.

 

  1. När dokumenten har kommit  in till Arbetsmiljöverket kontrollerar man att de formella kraven i 6 kap. 6a § arbetsmiljölagen respektive 19a § arbetstidslagen är uppfyllda. Är de formella kraven uppfyllda prövas begäran. Oftast sker det genom en eller flera inspektioner. Arbetsmiljöverkets prövning leder fram till ett beslut om föreläggande (man tvingar arbetsgivaren att genomföra åtgärder) eller förbud (arbetsgivaren tvingas att sluta med något som inte är tillåtet) eller så blir det inget krav på åtgärd.

 

  1. Både RSO/skyddsombud och arbetsgivaren kan överklaga Arbetsmiljöverkets beslut. RSO/Skyddsombud har inte rätt att överklaga om det finns ett huvud-skyddsombud. Då är det huvudskyddsombudet som

skall överklaga.