AI, artificiell intelligens, väcker känslor och fascinerar, men det var först på 1950-talet som detta blev ett formellt forskningsfält. En som arbetar aktivt för att minska ovissheten och stärka vår digitala kompetens är Björn Appelgren, folkbildningsansvarig projektledare på Internetstiftelsen. Han poängterar att denna teknik kommer att ha en avgörande betydelse framöver.
AI*, förkortningen för artificiell intelligens, är samlingsnamnet för en mångfald av teknologier som strävar efter att göra datorprogram mer likt en människa. Det handlar till exempel om att kunna resonera och planera, förstå vanligt språk, kunna lära sig av data, känna igen mönster och lägga ihop flera olika intryck för att komma fram till en slutsats. Människan har länge fascinerats av ämnet.
Några historiska nedslag
Björn har valt ut några spännande händelser som visar att AI inte är något nytt och att vi tänkt om konstgjort intelligent liv länge:
1770 – Wolfgang van Kempelen hävdar att hans maskin “Den mekaniska turken” kan besegra vem som helst i schack, men det är en bluff. I maskinen gömmer sig en skicklig schackspelare.
1818 – Mary Shelley ger ut romanen Frankenstein, av många ansedd som den första AI-romanen.
1956 – John McCarthy myntar begreppet “artificiell intelligens” i en rapport om hur datorer i framtiden skulle kunna utföra uppgifter på egen hand.
1960-talet – Joseph Weizenbaum utvecklar chattprogrammet ELIZA, en slags föregångare och inspiration till ChatGPT och nutida chattverktyg.
1996 – IBM-datorn ”Deep Blue” besegrar världsmästaren Garry Kasparov i ett parti schack.
2011 – IBM-datorn Watson vinner den amerikanska tv-frågesporten Jeopardy mot två av tävlingens bästa mänskliga spelare.
Vilken roll ser du att AI spelar framöver?
– Tekniken kommer att ha en avgörande betydelse för vårt samhälle, säger Björn Appelgren. Att ChatGPT kunde lanseras nu hänger ihop med att datorkraften är tillräckligt stor samt att det fanns mycket data att träna språkmodellen på. Att vem som helst kan börja använda AI-verktyg markerar en tydlig brytpunkt.
– Vi måste dock utveckla tekniken på ett etiskt och ansvarsfullt sätt för att lösa våra utmaningar och maximera dess fördelar, fortsätter han. Redan idag används den framgångsrikt inom vården och diskuteras flitigt i utbildning och arbetsliv.
Några exempel på hur vi använder AI idag**
AI letar cancertumörer – AI används inom sjukvården där systemet har tränats på att leta efter tidiga fall av cancertumörer på patientfotografier.
AI tipsar om musik – De flesta strömmande musiktjänster använder idag AI-system för att kartlägga din musiksmak och ta fram tips på ny musik att lyssna på.
AI vaktar dina pengar på banken – Många banker använde AI-system som tränats för att känna igen deras kunders signaturer. På så vis håller systemet utkik efter förfalskningar.
AI jobbar på lagret – Stora leveransföretag som Amazon och UPS använder AI och robotar för att optimera lagerhantering och sortering.
AI går igenom jobbansökningar – Allt fler rekryteringsföretag använder AI-system för att gå igenom ansökningar och CV:n och plocka fram de mest intressanta.
Nya möjligheter i arbetslivet
– Vi står inför ett banbrytande skifte inom tekniken som kommer att omdefiniera spelplanen på många nivåer och ha en betydande inverkan på arbetslivet, säger Björn Appelgren.
– Det finns redan teknik som kan automatisera många av våra uppgifter, vilket öppnar möjligheter för oss att arbeta mer effektivt och smartare. Det krävs dock en kompetensväxling för att vi ska förstå hur vi kan dra nytta av denna teknologi och skapa nya arbetstillfällen.
Björn Appelgren fokuserar på att öka förståelsen och medvetenheten hos den breda befolkningen kring den befintliga teknologin. Implementeringen av denna teknologi kommer att variera för olika arbetsgivare; medan ett vinstorienterat företag kanske ser det som ett medel att öka lönsamheten, måste välfärdsorganisationer överväga hur det kan användas på ett mer samhällsnyttigt sätt. Björn understryker att vi behöver våga utforska nya möjligheter, samtidigt som vi är medvetna om de potentiella konsekvenserna och agerar ansvarsfullt.
Vilka är utmaningarna med AI?
– Säkerhetsfrågan är en utmaning, påpekar Björn Appelgren. Det är människan bakom som styr om verktygen ska användas för gott eller i bedrägerisyfte. Vi vet att verktygen redan används för att lura folk på pengar genom bluffsamtal eller bluffvideosamtal. Det är de gamla bedrägerierna i en ny form. Det blir också svårare att skilja äkta information från falsk.
– Sedan har vi integritetsproblematiken. Vi vet att språkmodellerna samlar in mycket data och har kritiserats för det. Ett problem är att vi inte riktigt vet vilken data de tränas med eftersom det är så oerhört mycket data.
Björn påminner om att det är människor som tränar AI, vilket innebär att de då ger det mest sannolika svaret utifrån de texter de har tränats på. Om dessa texter innehåller kulturellt färgad information med fördomar, normer och värderingar så kommer detta att synas i svaren. Om de flesta AI-verktyg är utvecklade i ett speciellt land med sina egna lagar och kulturella koder kommer det att ha betydelser för svaren.
Text: Marianne Wijkmark
Källor:
*Vad är AI för något? | Internetkunskap
**AI är redan vardag | Internetkunskap
Vill du veta mer om AI?
Öka dina kunskaper på Internetstiftelsens hemsida:
Lär dig mer om grunderna om AI:
https://internetkunskap.se/grundkurs-i-ai/
Lär dig mer om säkerhet på internet:
https://internetkunskap.se/snabbkurser/
