Sandra Kinley, komminister i Ludvika, har rötter i England och en passion för människorättsfrågor, är aktuell som nyvald kretsansvarig i Västerås. Hennes bakgrund är lika fascinerande som hennes engagemang. Sandra är född i England med en svensk pappa och en engelsk mamma. Hon gillar science fiction, är en hängiven fågelfotograf och har ett stort intresse för människorättsfrågor. Hon är legitimerad psykolog och specialist inom arbetslivspsykologi. Under sin karriär har hon bland annat arbetat med arbetsinriktad rehabilitering på Arbetsförmedlingen samt inom primärvården i psykosociala team. Hon har även en facklig bakgrund inom Psykologförbundet, där hon på 90-talet var med och tog fram förbundets första chefsprogram. Sandra prästvigdes för Stockholms stift 1999 och har haft roller som komminister, sjukhuspräst, stiftsadjunkt och kontraktsprost. Hennes erfarenheter har gett henne en bred insyn i olika delar av Svenska kyrkan. Engagemang för rättvisa och dialog Sandra har länge haft ett intresse för rättvisefrågor och människorättsfrågor. Hon har exempelvis engagerat sig för Lionel Peltier, en man som bevisligen blivit oskyldigt dömd i USA och sitter sitt 48:e år. Hon skriver till honom regelbundet och fick juridiska rättigheter att översätta hans bok, ”Fängelseskrifter, mitt liv är min sundance”, nu utgiven på svenska. När det gäller hennes fackliga engagemang menar Sandra att det bottnar i övertygelsen om vikten av stabila och långsiktiga lösningar på arbetsplatsen i dialog. Hon betonar att skyddsombudens roll är att skapa en god jordmån för denna dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare. Utmaningar och möjligheter inom kyrkan Sandra lyfter fram tre stora utmaningar för Svenska kyrkan: Rekrytering – Att bemanna tjänster som står tomma eller är oklara i ansvarsbeskrivningen. Organisatoriska systemfel – Bristande rollmedvetenhet och otydlighet i ”styrnings och ledningsfrågor” kan skapa problem. Fortbildning och handledning – Att utveckla användarvänliga, digitala lösningar för kompetensutveckling och stöd. Handledning är ett användbart verktyg för att hålla ett balanserat och klarsynt perspektiv. Det kan även fånga upp behovet av återhämtning vilket minskar risken för utmattning. Samtidigt ser hon stora möjligheter. ”Det bästa med ett problem är att det finns mer än en lösning,” säger hon. Det gäller att våga sig ut ur boxen och prova nya kreativa lösningar. Västerås kretsteam Förutom Sandra Kinley består Västerås kretsteam av Eva-Marie Kempi Karlsson, stiftsdiakon i Västerås och av Jenny Ärnlöv, komminister i Borlänge. – Jag är så oerhört glad och inspirerad av att få samarbeta med de andra i teamet, säger Sandra Kinley. Tillsammans har vi en gedigen erfarenhet från både kyrkan och det fackliga arbetet där vi alla har olika infallsvinklar vilket ger såväl djup som bredd i det vi gör. Teamet möter medlemmar via telefon eller på arbetsplatser för att ge råd i avtalsfrågor, arbetsmiljöfrågor och konflikthantering. De möter arbetsgivare i förhandlingar och dialog. Sandras mål är att arbetsmiljön ska vara präglad av respekt och långsiktighet, där medlemmarna får det stöd de behöver för att utvecklas och trivas. Genom att stärka dialogen mellan arbetsgivare och anställda hoppas Sandra på att KyrkA ska bidra till en positiv förändring inom kyrkan. Hon betonar också vikten av återhämtning och uppmanar dig som har friskvårdsbidrag att använda detta. – Vi behöver värna om den ”goda tystnaden,” säger Sandra, och tillägger att naturen, mindfulness och enkel närvaro kan ge ny energi. Med sin gedigna erfarenhet och sitt brinnande engagemang ser hon fram emot att fortsätta arbeta för rättvisa, samförstånd och bättre arbetsmiljö i Svenska kyrkan. Fotot är en pilfink, som Sandra själv har tagit. Text: Marianne Wijkmark

Möt Patrik Andersson från Östersund som är med i en av KyrkAs nysatsningar som studentrådgivare i förbundet. Han kombinerar en passion för samhällsfrågor, naturupplevelser och språk med studier i teologi på distans vid Umeå Universitet. Med målet att bli präst i Svenska kyrkan drivs han av viljan att arbeta med människor, utforska existentiella frågor och bidra till samhället på ett meningsfullt sätt. För honom är prästyrket en möjlighet att förena dessa intressen och att få tjäna kyrkan är, som han själv beskriver det, "en gåva". Vad innebär det att vara studentrådgivare inom förbundet? - Som studentrådgivare är mitt främsta fokus att vara en stödjande resurs för studenter, på deras villkor. Mitt uppdrag handlar om att skapa trygghet och visa hur facket kan vara en pålitlig partner både under studietiden och i övergången till arbetslivet. - Jag ser även min roll som ett bollplank gentemot beslutsfattarna inom fackförbundet. Genom att lyfta fram studenternas perspektiv och behov strävar jag efter att föra in idéer och synpunkter där de kan göra störst nytta. Min förhoppning är att på så sätt bidra med nya infallsvinklar och tankar som kan förbättra för dagens studenter och framtidens medlemmar. Vilka är de vanligaste frågorna du får från andra studenter? - De vanligaste frågorna jag får rör ofta praktiska ämnen som hur de förhandlar sin första lön, hur a-kassan fungerar eller vem på stiftet som de kan kontakta. Många studenter kombinerar sina teologistudier med arbete i församlingar, vilket leder till frågor om rättigheter, arbetsvillkor och arbetsmiljö. En återkommande utmaning är även att balansera studier och arbete, där många söker stöd för att skapa en mer hållbar vardag. – Det kanske låter som en klyscha, men det finns verkligen inga dumma frågor – varje samtal är unikt och värdefullt, betonar Patrik, som också ser dessa samtal som en möjlighet att själv lära sig mer om församlingslivet runt om i Sverige. Vilka förmåner eller stöd tycker du att fler studenter borde känna till? - Jag önskar att fler studenter visste hur mycket stöd de faktiskt kan få genom facket redan under studietiden. Många känner inte till att de kan få hjälp, förmånliga försäkringar och råd inför första tjänsten. Dessutom kostar medlemskapet endast 100 kronor för hela studietiden, vilket är en stor fördel för studentplånboken. - En spännande nyhet är Forum Student, en plattform som håller på att byggas upp. Här ska du som student kunna dela dina erfarenheter, utmaningar och framgångar, samtidigt som du får möjlighet att påverka frågor som är viktiga för din situation. - Jag vill särskilt uppmuntra studenter att engagera sig och ta en aktiv roll för att förbättra villkoren, både för sig själva och för andra studenter. Det kan vara så enkelt som att skriva en motion till förbundet med förslag på frågor att driva. Faktum är att det var just så jag själv började mitt engagemang inom facket – genom att våga lyfta en idé och se den växa till något större. - Om du har en tanke eller ett förslag på något du vill förändra, finns vi här för att stötta dig. Tillsammans kan vi fundera på hur vi bäst kan formulera och driva frågan så att den får genomslag. Din röst är viktig, och ibland är det just en liten idé som kan leda till stora förändringar. Vad ser du som de största fördelarna med att gå med i facket som student? - Den största fördelen är tryggheten. När du är med i facket har du alltid någon att vända dig till om något händer, vare sig det gäller arbetsmiljö, anställningsvillkor eller karriärråd. Det är också ett nätverk som följer med dig genom hela yrkeslivet. Som studentmedlem får du dessutom chansen att veta mer om dina rättigheter och bygga en stabil grund för din framtid på arbetsmarknaden, vilket är ovärderligt när du tar dina första steg ut i arbetslivet, avslutar Patrik. Förbered dig inför din första tjänst i Svenska kyrkan Vi vill bjuda in dig som är studentmedlem till en inspirerande introduktion den 19 mars som förbereder dig inför din första tjänst i Svenska kyrkan. Möt våra studentrådgivare och få reda på mer om hur det är att arbeta inom kyrkan. Du får inspiration, insikter och har möjlighet att ställa frågor. Boka din plats här Föreläsningen är digital och kostnadsfri för dig som är medlem. Patrik Andersson är en av KyrkAs studentrådgivare, och du kan läsa mer om honom nedan. Varmt välkommen!  

KyrkA har bjudit in Elisabeth Ohlson att föreläsa den 3 april om hur vi i arbetslivet kan balansera intressen och behov hos olika åldersgrupper för att skapa en attraktiv och trivsam arbetsplats. Elisabeth Ohlson har alltid drivits av ett starkt engagemang för människor och utbildning. Hennes bakgrund inom församlingslivet och hennes arbete som sjuksköterska och handledare har gett henne en djup förståelse för vikten av kompetensutveckling och kunskapsöverföring inom vård och omsorg. Därför var det ett naturligt steg för henne att tacka ja till möjligheten att arbeta med Västra Götalandsregionens (VGR) projekt Åldersmedvetet ledarskap och mentorsuppdrag. - Detta är ett ämne som ligger nära mitt hjärta, eftersom det berör något fundamentalt: hur vi kan skapa hållbara arbetsplatser där alla generationer får utrymme att bidra och utvecklas, säger Elisabeth Ohlson. Främja ett hållbart arbetsliv för alla generationer Åldersmedvetet ledarskap handlar om att bygga en organisationskultur som tar hänsyn till behov och förutsättningar hos medarbetare i olika åldrar. Det syftar till att skapa ett hållbart arbetsliv genom att balansera intressen mellan yngre och äldre medarbetare. Här är arbetsgivarens syn på kunskap avgörande – hur värderas erfarenhetsbaserad kunskap från seniora medarbetare i förhållande till den innovationskraft som ofta finns hos yngre? Att identifiera och överkomma hinder för att behålla kunskap i organisationen är centralt för detta ledarskap. Utmaningar för ett förlängt arbetsliv En av de största utmaningarna för arbetsgivare är att förändra attityder till seniora medarbetare. Stereotyper och fördomar om äldre som mindre flexibla eller mindre motiverade behöver brytas. En annan viktig aspekt är att erbjuda flexibla arbets- och anställningsvillkor som kan anpassas till medarbetarnas livssituation. För att uppnå detta krävs att arbetsgivare visar genuin uppskattning för sina anställdas bidrag och skapar en kultur där motivation och vilja att stanna längre i arbetslivet förstärks. Kompetensbristen alltmer påtaglig I takt med att kompetensbristen blir alltmer påtaglig kommer arbetsgivare i högre grad att inse värdet av seniora medarbetare. Deras erfarenhet och kunskap är ovärderliga resurser som kan bidra till både stabilitet och utveckling inom organisationer. - Jag tror att vi kommer att se en ökad satsning på initiativ som mentorskap och åldersanpassade arbetsvillkor för att tillvarata denna potential, säger Elisabeth Ohlson. Att skapa en attraktiv arbetsplats för seniora medarbetare För att en arbetsplats ska bli attraktiv för seniora medarbetare krävs en kultur som värdesätter erfarenhet och kompetens. Arbetsgivare behöver visa uppskattning för sina anställda och aktivt uppmuntra kunskapsöverföring mellan generationer. Att skapa möjligheter för fortbildning, flexibla arbetstider och tydliga karriärvägar, oavsett ålder, är avgörande. Viktigt sätt att stärka Svenska kyrkans verksamhet Det finns flera paralleller mellan VGR:s projekt och Svenska kyrkans verksamhet. Ett exempel är behovet av flexibla arbetsvillkor och ett ledarskap som främjar hållbarhet för olika yrkesgrupper. Mentorsstöd, som visat sig framgångsrikt i andra sammanhang, kan vara en värdefull resurs för att stötta nyutbildade och oerfarna medarbetare inom kyrkan. Frågan om ett hållbart och förlängt arbetsliv är särskilt relevant för Svenska kyrkan. Genom att ta tillvara på seniora medarbetares erfarenhet och kompetens kan kyrkan inte bara möta framtida utmaningar utan också stärka sin verksamhet i en tid av förändring. - Ett åldersmedvetet ledarskap kan därmed bli en viktig del av kyrkans arbete för att skapa en inkluderande och hållbar organisation, avslutar Elisabeth Ohlson. Elisabeth Ohlson arbetar inom diakoni i Svenska kyrkan och har tidigare erfarenhet som utvecklingsledare och projektledare inom kompetensutveckling för Västra Götalandsregionen. Föreläsning Förlängt arbetsliv och livslångt lärande med Elisabeth Ohlson den 3 april Vi lever allt längre och fler äldre upplever god hälsa och vill förlänga sitt arbetsliv. Arbetsgivare fokuserar alltmer på att ta tillvara värdefull kompetens och främja livslångt lärande för att kunna klara framtida kompetensbehov. När den seniora medarbetaren upplever att arbetet ger mening och tillfredsställelse samt att dennes erfarenheter och kompetens tas tillvara ökar motivationen till att arbeta längre. God arbetsmiljö, kompetensutveckling oavsett ålder, flexibla anställningsvillkor och mentorsuppdrag är andra faktorer som främjar ett förlängt arbetsliv. Föreläsningen kommer att utgå från ett regionövergripande projekt inom sjukvården med fokus på åldersmedvetet ledarskap, mentorsuppdrag samt hur arbetsplatsen kan vara attraktiv för seniora medarbetare. Föreläsningen är digital via Teams och kostnadsfri för dig som är medlem. Varmt välkommen! Anmäl dig här    

När en närstående avlider, kan det visa sig att mycket av tillgångarna redan är borta. Normalt har du som arvinge inte någon större insyn i arvlåtarens ekonomi så länge denne är i livet. Finns tillgångar inte kvar uppstår ofta frågor kring vad som hänt med dessa. Har arvlåtaren förbrukat alla tillgångarna? Har denne givit bort egendom? Har någon dragit nytta av dennes sjukdom eller sinnessvaghet? Hjälp att sköta ekonomin Ofta får äldre personer hjälp med sin ekonomi av exempelvis en anhörig. Ibland utses god man av tingsrätten att förvalta en äldres egendom. Kan hjälp fås på ett enklare sätt, exempelvis genom en fullmakt, ska detta alternativ väljas. En generalfullmakt förutsätter rätteligen att den som ger fullmakten ska kunna ge anvisningar och bevaka fullmaktshavarens utförande av uppdraget, men i praktiken förekommer sådana fullmakter även om den äldre varit dement en längre tid eller på annat sätt inte kunnat tillvarata sina intressen. Även om den som har generalfullmakt i de flesta fall sköter sitt uppdrag utan anmärkningar, finns det många exempel på när denne på olika sätt nyttjat fullmaktsgivaren. Svårigheter att få information efter dödsfallet Oavsett omständigheterna kan det vara svårt för en arvinge som inte haft någon insyn i arvlåtarens förhållanden att i efterhand få reda på relevant information. Sjukvården och banken hänvisar till sekretessbestämmelser för perioden före dödsfallet. Och hur får man reda på eventuella fullmakter om inte någon självmant träder fram? Den som har ett uppdrag genom fullmakt är i sin tur sällan medveten om att denne kan behöva redovisa sitt uppdrag och för kanske inte bok och sparar inte räkningar eller kvitton. Det är också problematiskt att befogenheten mellan fullmaktsgivaren och fullmaktshavaren sällan är nedtecknad utan endast muntlig. Hur hjälper en framtidsfullmakt? Till skillnad från en generalfullmakt upprättas en framtidsfullmakt i förväg för att gälla vid den framtida tidpunkt när du inte längre har förmåga att tillvarata dina intressen. I framtidsfullmakten är det möjligt att tydligt reglera vad fullmaktshavaren får göra. Har fullmaktsgivaren valt att låta fullmaktshavaren avgöra när fullmakten ska tas i bruk, ska fullmaktshavaren informera nära anhöriga om detta när den aktuella tidpunkten inträffar och även om vad fullmakten innehåller. På så sätt har övriga anhöriga kontroll över att en fullmakt utövas och kan enligt lagen om framtidsfullmakt begära redovisning under utövandets gång. Fullmaktsgivaren kan också välja att utse en granskare, som ska granska hur uppdraget sköts. Granskaren kan ges möjlighet att återkalla fullmakten om fullmaktshavaren inte skulle sköta sitt uppdrag. En framtidsfullmakt kan alltså vara en trygghet för såväl fullmaktsgivaren som fullmaktshavaren. KyrkAs Privatjuridik Behöver du hjälp med enskild egendom eller annat inom privatjuridik? Om du har juristförsäkringen KyrkAs Privatjuridik genom ditt medlemskap i förbundet är du välkommen att kontakta HELP Försäkring. Då får du snabbt kontakt med en jurist som kan ge dig både förebyggande rådgivning och hjälp vid domstolsärenden, utan timkostnad. Logga in med BankID på Min sida, mejla till info@helpforsakring.se eller ring HELPs kundservice på 0771–985 200 så får du hjälp. På Min sida kan du också själv upprätta viktiga digitala avtal, om du så vill.   Text: Lia Olsson, jurist på HELP.

KyrkA är samarrangör med NPS för en tredagars teologikonferens i Köpenhamn för präststuderande. Du som får förmånen att delta kommer att träffa teologistuderande från alla de nordiska länderna samt Färöarna. KyrkA står för deltagarnas omkostnader. Förbundet vill tacka för alla ansökningar och det intresse som visats och för de fina motiveringar som ni som ansökte har skrivit. Många kloka tankar som visar på ert stora engagemang för ert kall. Tack till er alla! Förbundsledningen har haft möte idag på morgonen och det var ett svårt val bland alla de ansökningar som kommit in. Men nu har vi fattat ett beslut. Patrik Andersson och Valter Sydén är de glada vinnarna. Vi gratulerar er båda och önskar er en givande konferens!

I juni 2024 sade Skao upp avtalet som reglerar milersättning vid bruk av egen bil i tjänsten, det så kallade BIL 23. Avtalet upphör nu vid årsskiftet 2024/25. Till grund för detta har Skao framfört att sänkta drivmedelskostnader sedan avtalets tecknande våren 2023 leder till att nivåerna för ersättningen behöver regleras nedåt. Kyrkans Akademikerförbund har tillsammans med övriga förbund inte delat bilden att ersättningsnivåerna ska sänkas i den utsträckning som Skao har yrkat. Kyrkans Akademikerförbund har framfört att övriga kostnader i samband med bruk av egen bil har ökat under perioden som drivmedelspriserna sjunkit och således påverkar kostnaderna för den anställde. Parterna har under hösten förhandlat nytt avtal men inte nått fram. Kyrkans Akademikerförbund har yrkat på en förlängning av nuvarande avtal fram till dess att parterna kan nå en överenskommelse men detta har tyvärr inte hörsammats av Skao. Centralt avtal saknas därmed från och med 1 januari. Till dig som är arbetsgivare rekommenderar Kyrkans Akademikerförbund att du som arbetsgivare via ett ensidigt arbetsgivarbeslut fortsätter att följa ersättningar och villkor enligt BIL 23. Alternativt att du som arbetsgivare tecknar individuella avtal om ersättning med de anställda som brukar bil i tjänsten. Detta för att inte störa den viktiga verksamhet som bedrivs inom Svenska kyrkan. Till dig som är anställd och använder egen bil i tjänsten rekommenderar vi att du kontaktar din arbetsgivare och säkerställer att du får ersättning för bruk av egen bil i tjänsten på rekommenderad nivå. Vi bifogar med detta ett förslag på mall för individuellt avtal med en ersättningsnivå och villkor som motsvarar de som gällt i BIL 23, dvs 4:30 kronor per kilometer. Parterna har för avsikt att återuppta förhandlingar om ett centralt avtal för milersättning under januari 2025.   Mall för individuellt avtal