KyrkA finns till för dig som är anställd i Svenska kyrkan

Vi har öppet hela sommaren med undantag för v 29 (14-18 juli). Under v 29 har kansliet, växeln och Medlemsservice stängt. Men du kan kontakta oss på medlemsservice@kyrka.se eller på forhandlingsavdelningen@kyrka.se så hör vi av oss när vi är åter på plats. Om du har ett akut arbetsrättsligt ärende når du oss på journummer 072-721 95 67 måndag till och med torsdag, kl. 08.00 – 12.00. Vi önskar dig en glad sommar!

Avtalsförhandlingarna har varit omfattande och komplexa men parterna har arbetat hårt för att nå en överenskommelse. Svenska kyrkans avtal har samtidigt delats upp i två avtalsområden även gällande allmänna bestämmelser och följande är en översiktlig sammanställning av de viktigaste delarna gällande tjänstemännens avtal. En mer detaljerad beskrivning kommer att presenteras framöver. Avtalet är på två år och innebär löneökningar i takt med det så kallade märket; dvs totalt 6,4 procent (3,4 procent år ett och 3,0 procent år två). Parterna har också träffat avtal om höjda pensionsavsättningar med 0,7 procent 1 januari 2026 samt en överenskommelse att i framtiden nå upp till totalt 2,0 procent ökade pensionsavsättningar, dvs ytterligare 1,3 procent. Utöver löneökningar och förstärkning av pensioner så innehåller avtalet förenklade och gemensamma arbetstidsregler för alla tjänstemän oavsett yrkesgrupp, uppstramning av regelverket kring oreglerad arbetstid, förbättrat regelverk kring permissioner, förbättrad möjlighet till ledighet med bibehållen lön för besök på barnmorskemottagning för blivande föräldrar. En arbetsgrupp ska diskutera möjligheten att införa arbetstidsförkortning enligt liknande modeller som införts inom andra avtalsområden. Parterna är också överens om att fortsätta ett gemensamt arbete med att förbättra möjligheterna för Svenska kyrkans anställda att kompetensutvecklas. Vidare har arbetsgivaren i och med det nya löneavtalet en ökad skyldighet att utveckla sin löneprocess där varje individ har en rätt till lönesamtal samtidigt som fackliga parter har fortsatt inflytande. Vad gäller semester har parterna avtalat fram möjlighet till växling av övertidsersättning eller semesterlönetillägg till extra semesterdagar för samtliga tjänstemän samtidigt som att möjligheten till att avtala enskilda överenskommelser om semesterdagar i övrigt upphör sista december 2025. Likaså kommer möjligheten att spara semester minska till totalt 25 dagar och följa semesterlagens bestämmelser. Parterna har också kommit överens om att införa möjlighet till visstidsanställningar upp till 36 månader, en mer generell möjlighet för arbetsgivare att använda provanställning vid nyanställning samt förkortade uppsägningstider för anställningar som ingås efter 1 januari 2026. Parterna har inför och under avtalsrörelsen lagt ett stort arbete på förenkling och förvaltning av avtalet. Målet har varit att minska avtalets storlek och göra det mer lättarbetat för arbetsgivare och arbetstagare lokalt. Förändringarna införs stegvis under avtalsperioden och vi kommer framöver att närmare presentera avtalets innehåll och datum för införande. Text: David Thell, biträdande förhandlingschef och ombudsman   Vibeke Hammarström Falk, förbundsdirektör: "Vi kan nu konstatera att årets avtalsrörelse är avslutad. Förbundet har arbetat intensivt för att säkerställa bra och hållbara villkor för våra medlemmar, och vi är nöjda med de resultat som har uppnåtts. Jag vill rikta ett stort tack till alla som på olika sätt har bidragit i förhandlingarna. Nu ser vi fram emot att gemensamt bygga vidare på den grund som årets förhandlingar har lagt."

Varje år skadas, insjuknar och dör människor på sina arbetsplatser i Sverige. Det är inte bara tragiskt – det är oacceptabelt. Arbetsmiljöverket har därför en tydlig nollvision: ingen ska dö, bli sjuk eller skadas av jobbet. Trots många goda insatser, går förbättringarna ofta långsammare än väntat – särskilt när det gäller organisatoriska och sociala faktorer som stress, otydlighet och bristande stöd i arbetslivet. Vad är det som hindrar verklig förändring? Och vad krävs för att vi faktiskt ska nå nollvisionen? KyrkA har intervjuat Magnus Åkerström, forskare vid Institutet för Stressmedicin (ISM), som på uppdrag av Arbetsmiljöverket har fördjupat sig i frågan. Genom forskning på över 440 arbetsplatser har han identifierat de vanligaste hindren – och visar vad som faktiskt fungerar när det gäller att skapa en hållbar arbetsmiljö. Ett regelverk – men svårigheter i praktiken Den nuvarande föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) trädde i kraft 2015 som ett svar på en oroande ökning av sjukskrivningar relaterade till stress och psykosocial belastning. Även om regelverket välkomnades och lyfte viktiga frågor, visade en senare utvärdering att arbetsgivare ofta har svårt att omsätta det i praktiken. Paradox i arbetsmiljöarbetet År 2019 blev Magnus Åkerström involverad i ett flerårigt forskningsprogram kopplat till en regional satsning där 17 miljoner kronor årligen avsattes för att minska sjukfrånvaron genom organisatoriska åtgärder. Syftet var att följa satsningen och utvärdera dess effekter. – Vi såg snabbt att det ofta fanns en avvikelse mellan de utmaningar chefer beskrev och de åtgärder de valde. Trots att 97 procent av problemen hade organisatorisk karaktär, som bristande struktur och otydliga rutiner, var bara en tredjedel av insatserna organisatoriska. Resten handlade om individinriktade åtgärder som stresshanteringskurser eller inspirationsföreläsningar. Detta är en central paradox i arbetsmiljöarbetet. Åtgärder sätts ofta in där symptomen syns, dvs på individnivå, istället för att lösa de bakomliggande organisatoriska problemen. Behov av nya arbetssätt I nästa projekt, HAP (Att skapa hållbara arbetsförhållanden i praktiken), finansierat av AFA Försäkring, togs ytterligare ett steg mot att förstå vad som krävs för att skapa långsiktiga och verksamma organisatoriska förändringar. – Det handlar om att skapa rätt förutsättningar. I vår enkätundersökning med 122 arbetsplatser och fördjupade fallstudier med tio av dessa såg vi att delaktighet är avgörande. Ledningen måste vara engagerad i ett tidigt skede och medarbetarna måste vara involverade under genomförandet för att lösningarna ska bli hållbara. Dessutom visade det sig vara svårt att integrera arbetsmiljöfrågor i övriga processer. Ofta hanteras de som separata projekt snarare än som en naturlig del av den dagliga verksamheten. Forskningen omfattar 440 arbetsplatser ISM:s forskning har omfattat data från över 440 arbetsplatser där arbetsmiljöarbete har bedrivits. Detta omfattande material har nyligen även använts för att på uppdrag från Arbetsmiljöverket identifiera vilka hinder som står i vägen för effektiva organisatoriska insatser. Resultatet visar att hindren finns på flera nivåer: Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön måste upp på agendan För att skapa hållbara och välfungerande arbetsplatser krävs en tydlighet från politiska organ, dvs. den högsta arbetsgivarnivån och även ett tydligt ledarskap där arbetsmiljön inte ses som ett sidospår, utan som en central strategisk fråga. Myndigheter och beslutsfattare har här en nyckelroll – men deras regelverk, tillsyn och kommunikation behöver ofta vässas och anpassas för att verkligen nå fram. Många arbetsgivarföreträdare saknar i dag förutsättningar för att hantera obalanser mellan krav och resurser i det dagliga arbetet. Därför måste stödet bli mer konkret, effektivt och lättillgängligt. KyrkAs anmärkning: För att detta ska lyckas måste kyrkoråden skapa förutsättningar för kyrkoherden att kunna arbeta med och prioritera arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöarbete kräver mer än god vilja – det kräver tid, resurser och rätt kunskap. För att arbetsmiljöarbetet verkligen ska fungera på arbetsplatsnivå måste det finnas konkreta förutsättningar. Det räcker inte med att en ensam chef försöker hålla ihop det hela – ansvaret måste axlas även på högsta politiska och styrelsenivå och resurserna måste räcka till. Tid, kompetens och tydliga arbetssätt är avgörande. Organisationen behöver inte bara veta att obalans mellan krav och resurser är ett problem – den måste också förstå hur man hittar orsakerna och åtgärdar dem. Först då blir arbetsmiljöarbetet något annat än en punkt på dagordningen – det blir en levande del av vardagen. Kunskapen finns – men den fastnar på vägen. Ett återkommande hinder i arbetsmiljöarbetet är inte brist på kunskap, utan brist på förmåga att omsätta den i praktiken. Magnus beskriver hur många förstår teorin bakom organisatorisk arbetsmiljö, men inte hur vi gör den begriplig och användbar i vardagen. Här krävs ett genomtänkt arbetssätt där hela organisationen – från golv till ledning – bjuds in att bidra. När olika nivåer samverkar, får tillgång till rätt stöd och deltar aktivt i utformningen av åtgärder, kan verklig förändring ske. Det handlar om att bygga broar mellan kunskap och handling. Vad krävs för verklig förändring? Enligt Magnus Åkerström är lösningen inte att bara erbjuda mer utbildning eller fler föreläsningar. – Kunskap finns, men så länge arbetsmiljöarbetet ställs åt sidan för andra mer "akuta" frågor kommer vi inte att komma vidare. I stället behöver politiska organ som är arbetsgivare och organisationens ledning arbeta tillsammans för att skapa incitament och förutsättningar som gör det möjligt att arbeta långsiktigt med organisatoriska frågor. I det praktiska arbetet med att hantera en ohälsosam arbetsbelastning behöver vi säkerställa att de chefer som fått dessa uppgifter delegerade till sig har tillräckligt med tid och mandat för att identifiera och åtgärda de bakomliggande orsakerna till de problem som uppstår i verksamheten samt stöd och arbetssätt som de kan använda sig av för att underlätta detta arbete. För dig som vill läsa mer Till rapporten "Hinder för verksamma åtgärder" (pdf)   Text: Marianne Wijkmark

KyrkA har intervjuat Emelie Ruud, projektledare för Beredskapsveckan på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). MSB spelar en central roll i utvecklingen av det civila försvaret och bidrar till Sveriges totalförsvar. Genom sitt arbete bygger MSB beredskap för att samhället ska kunna hantera olyckor, kriser och ytterst krig. Genom initiativ som Beredskapsveckan och samverkan med Svenska kyrkan, kommuner och andra aktörer förstärks Sveriges förmåga att hantera samhällskriser. Privatpersoner uppmuntras att ta eget ansvar genom förberedelser och engagemang i lokala nätverk. Beredskapsfrågan är en angelägenhet för hela samhället, och MSB fortsätter att driva arbetet för att Sverige ska stå starkt i tider av osäkerhet. Beredskapsveckan 2025 Den 22 september inleds Beredskapsveckan 2025, som arrangeras för nionde året i rad. Temat för året är "Du är en del av Sveriges totalförsvar". Förra året deltog 257 kommuner och 177 andra organisationer i initiativet. - Initiativet har vuxit genom samverkan mellan länsstyrelser, regioner, myndigheter och riksdagen, säger Emelie Ruud. Fokus ligger på att öka medvetenheten om vikten av beredskap och totalförsvar. I takt med att omvärldsläget förändras har MSB:s arbete fått en allt tydligare koppling till det militära försvaret, vilket förstärks av tillsättningen av den nya generaldirektören Mikael Frisell, med bakgrund inom Försvarsmakten. Information och förberedelser för privatpersoner Beredskapsveckan riktar sig främst till privatpersoner från olika delar av samhället. MSB tar fram kostnadsfritt material, inklusive budskap och bilder, som kommuner och andra aktörer kan anpassa efter egna behov. Kampanjen omfattar även vidare spridning av broschyren "Om kriget kommer", som uppmuntrar hushåll att förbereda sig. Ett annat initiativ är den tryckta foldern "Sju dagar", där privatpersoner genom en fiktiv scenarioövning får råd kring hur man kan se till att man har en veckas försörjningsberedskap: Kommunikation – Hur når du dina anhöriga? Vatten – Tillgång till rent vatten Värme – Alternativa uppvärmningsmetoder Mat – Livsmedelsförråd och nödläge Kontanter och mediciner – Viktiga förråd Grannsamverkan – Bygga starka nätverk Rädda liv – HLR, blodgivning och stoppa en blödning Blodgivning lyfts fram som en viktig del av beredskapen, och Socialstyrelsen har i år ett särskilt regeringsuppdrag att fördubbla antalet blodgivare. Genom webbutbildningen "Sju dagar" kan du öva på att hantera ett långvarigt strömavbrott som påverkar hela samhället och din bostadsort. Den tar cirka 15 minuter att genomföra. Gå webbutbildningen "7 dagar" Nyheter och aktiviteter under Beredskapsveckan - Vi stöttar kommuner och andra aktörer genom att ta fram förslag på aktiviteter som anpassas utifrån olika målgrupper, fortsätter Emelie Ruud. - För första gången kommer vi i år att genomföra en turné under hela vecka 39, där representanter från MSB besöker minst två verksamheter per dag för att uppmärksamma allt gott arbete som görs i landet. Samverkan med trossamfund i krisberedskapen MSB har en etablerad dialoggrupp med Svenska kyrkan på nationell nivå, där information och erfarenheter i krisberedskapsfrågor utbyts. Arbetet sker i samarbete med Myndigheten för stöd till trossamfund (SST). Syftet med gruppen är att fungera som ett nätverk och en resurs i samhällets krisberedskap. Gruppen bidrar även inom MSB:s verksamhetsområden såsom enskildas säkerhet, förebyggande och hantering av olyckor samt arbetet mot våldsbejakande extremism. Svenska kyrkan kan spela en viktig roll vid kriser och krig genom att fungera som en trygghetspunkt i samhället. - Vi lever i en tid som kan skapa oro och osäkerhet. Vi ska inte underskatta vikten av att hitta en gemenskap och någon att prata med, som en del av sin beredskap, säger Emelie Ruud. Arbetet för att stärka det civila försvaret och krisberedskapen är mer aktuellt än någonsin, avslutar hon. För dig som vill läsa mer: Handledning till stöd för trossamfund Så här kan ni arbeta med er säkerhet - vägledning för trossamfund Text: Marianne Wijkmark

KyrkA har intervjuat Annelie Kaljonare, biträdande beredskapshandläggare vid Skara stiftskansli, om det pågående beredskapsarbetet inom Svenska kyrkan. Annelies uppdrag innefattar att samordna kompetensutveckling med särskilt ansvar för begravningsverksamheten. På nationell nivå har arbetet med civil beredskap förstärkts, vilket också återspeglas regionalt. Beredskap har blivit ett prioriterat område – inte minst för att stiften i sin tur ska kunna stötta pastorat och församlingar i det lokala arbetet. – Vi arbetar med att ta fram och utveckla beredskapsplaner och riktlinjer för begravningsverksamheten. Det handlar om att tydligt beskriva hur verksamheten är organiserad, vilka resurser som finns, vilken kompetens som krävs, hur transporter löses – hela grunden för en fungerande begravningsverksamhet, säger Annelie Kaljonare. En viktig del i planeringen är också samverkan med andra aktörer. Exempelvis kan det handla om att hänvisa till ett annat pastorat för att kunna möta specifika behov. Arbetet sker utifrån mallar som kontinuerligt utvecklas. Ett exempel är arbetet med att revidera beredskapsmoduler på plattformen Kornet – ett stödverktyg för planering och dokumentation. – Vi beskriver olika scenarier och hjälper församlingarna att kartlägga sina behov. Vi åker också ut och erbjuder konkret stöd på plats, och ser till att manualer och riktlinjer finns lätt tillgängliga. Det är en viktig del av vårt arbete att skapa struktur och tydlighet, fortsätter Annelie. Skara stift är delaktigt i ett nationellt nätverk för beredskapsfrågor där erfarenheter delas mellan stiften. I dag finns en tydligare samordning och en gemensam enhet som stöttar arbetet med allt från informationssäkerhet till personsäkerhet. Utbildningsinsatser är också en central del. På Svenska kyrkans utbildningsportal finns nu beredskapsutbildningar tillgängliga, som alla medarbetare inom kyrkan förväntas genomföra. – Det är viktigt att vi sprider kunskapen och gör utbildningarna kända. Begravningsverksamheten är en samhällsviktig funktion, och därför behöver vi vara förberedda. Linköpings stift har till exempel tagit fram mycket bra mallar, och även om inte alla stift arbetar med samma verktyg, så bidrar vi till varandras utveckling, säger Annelie Kaljonare. –  En av de största utmaningarna är att föreställa sig olika tänkbara scenarier, särskilt de mer extrema, fortsätter hon. Det är inte alltid lätt att prata om de värsta situationerna, men det är nödvändigt. Det handlar också om att hitta balansen mellan tydlig information och att inte skapa oro. Även om krig och pandemier skiljer sig åt i omfattning och karaktär, bygger beredskapen på samma principer. För stora katastrofer finns särskilda inslag i planen, men det är samma struktur och arbetssätt som används. Det är ett medvetet val för att skapa trygghet och igenkänning i organisationen berättar Annelie. Ständig utveckling och behov av övning Mycket fungerar bra, men det finns områden att utveckla. Ett av dem är övning – att faktiskt testa och förbereda sig för olika situationer. Många inom kyrkan har inte tidigare vana att öva på krisberedskap, men detta är ett område där det sker mycket just nu. Samverkan med kommuner och länsstyrelser blir allt viktigare. Nätverket Kornet Nätverket Kornet är en bra startpunkt där ansvariga och kontaktpersoner finns listade. Använd de resurser som redan finns – mallar, checklistor och kontaktvägar. Det är lättare att vara förberedd om man har varit ute i systemet och känner till strukturerna. - Som kyrka talar vi ofta om fred och det är viktigt, säger Annelie Kaljonare. Men förberedelse är också ett uttryck för ansvar och omsorg. Genom samarbete, utbildning och tydliga riktlinjer arbetar Svenska kyrkan för att säkerställa en robust och välfungerande beredskap inom begravningsverksamheten, en insats som gör skillnad både i vardagen och i tider av kris. Länkar för dig som är anställd i Svenska kyrkan: https://svkyrkan.sharepoint.com/sites/kornet-begravningsverksamhet/SitePages/Att-ta-fram-riktlinjer-f%C3%B6r-begravningsverksamheten.aspx?locale=sv-se https://svkyrkan.sharepoint.com/sites/kornet-linkopingsstift/SitePages/Krisberedskap.aspx?locale=sv-se https://svkyrkan.sharepoint.com/sites/kornet-kyrkligberedskap?locale=sv-se  

Sommaren är inte bara en årstid, det är inbjudan till återhämtning och eftertanke. Det är ofta i stunder av kravlöshet som vi finner den djupaste vilan och därmed de djupaste insikterna. Flera av oss relaterar i våra tjänster mer till kyrkoåret än till vår- och hösttermin. Det vi dock alla har gemensamt är att sommaren ska ge oss sammanhängande ledighet. Vi behöver det för att orka långsiktigt. Jag påtalar detta extra eftersom vi vet av erfarenhet att det på många håll i landet är svårt att finna vikarier. Din återhämtning blir till en lovsång. Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor Du nalkas ljuva sommar då gräs och gröda gror Med blid och livlig värma till allt som varit dött sig solen stråla närma, och allt blir återfött. (Sv Ps 199) Jag önskar att din semester, när den än infaller, får bli en tid av återhämtning och glädje. Jag vill också rikta ett stort tack för ert engagemang och värdefulla arbete denna vår. Tillsammans har vi fortsatt att stärka Kyrkans Akademikerförbund och driva viktiga frågor som rör arbetsmiljö och villkor – social och andlig hälsa på arbetsplatsen. Vi kommer i höst att fortsätta Kyrkans Akademikerförbunds viktiga arbete. Men först behöver vi återhämtning.   Guds rika välsignelse, Pamela Garpefors Förbundsordförande