Vi vet, vi vill, vi vågar

Akademikernas a-kassa sänker avgiften

Avgiften till Akademikernas a-kassa sänks med 10 kronor från och med 1 oktober 2021 till 130 kronor.Till nyheten på a-kassans hemsida  

Kan legitimering stärka yrkesrollen för församlingspedagoger?

Christina Stjernberg ser möjligheter i det mesta. Hon har nyligen verkat som enhetschef i rollen som församlingspedagog men tycker att rollen riskerar att urholkas utan någon form av kvalitetsintyg samtidigt som utvecklingsmöjligheterna är för begränsade. Något måste göras menar hon. Christina Stjernberg, församlingspedagog i Östersunds församling, kommer senast från en roll som enhetschef i Brunflo pastorat där hon verkade i över 18 år. Chefskap och verksamhetsutveckling trivs hon mycket bra med, men menar att det inte tillhör vanligheterna att vara enhetschef i rollen som församlingspedagog då utvecklingsmöjligheterna ofta är begränsade.Christina växte upp i Vallentuna, med kyrkan ständigt närvarande där hon var aktiv redan som barn. Därifrån till att själv utbilda sig för en framtid inom kyrkan blev ett naturligt steg då hon tidigt kände ett starkt engagemang för socialt arbete med barn och ungdomar. Att valet föll på församlingspedagogrollen förklarar hon med att det främst var församlingspedagoger hon mötte i kontakten med kyrkan. De blev hennes förebilder och inspiration.Hon berättar via Teams från sitt hem i Östersund hur viktigt det är att höja statusen och förbättra arbetsvillkoren för församlingspedagoger. Att skapa lärandemiljöer i församlingen innebär så mycket mer än att arbeta ensidigt med vissa åldersgrupper. Hon är en av de som har kompetensen att arbeta med alla åldrar, men som upplever att församlingspedagogens ansvar oftast blir något annat.Att detta ämne är viktigt och berör många församlingspedagoger framgår av den rikstäckande arbetsmiljöenkät som KyrkA genomförde i juni i år. I höst kommer du att kunna ta del av resultatet från undersökningen.– Vi borde införa legitimering för församlingspedagoger som har en formell examen i syfte att skapa en enhetlighet i rollen och inte riskera att yrket urholkas, säger Christina som även sitter i styrelsen för FISK*. En legitimering skulle innebära att vi har ett kvalitetsintyg som bekräftar vår kompetens. Det skulle göra det enklare även för arbetsgivaren att veta vad de kan förvänta sig när de anställer en församlingspedagog, förtydligar Christina.Men Christina låter sig inte begränsas. I sommar gör hon prästpraktik och efter det väntar antagningskonferensen. Under tiden pågår arbetet som vanligt i Östersunds församling, där hon nu har varit anställd i ett år ungefär. ”Må bra-faktorer” på jobbet Utöver att ha tydliga förväntningar på jobbet är det lika viktigt för trivseln att det finns resurser, både personella och ekonomiska, att genomföra förbättringar och att chefer ger sina medarbetare mandat samt att det finns ett ömsesidigt förtroende.– Det är även viktigt att lokalerna är anpassade och att vi slipper ha en enda lokal som ska möbleras om inför varje evenemang, menar Christina. I vårt arbete med församlingsgårdens renovering fick vi mycket energi och motivation av få vara delaktiga, samarbeta och ge förslag på vad vi behöver för att arbetet ska fungera smidigt. Tillsammans diskuterade vi vilken typ av lokaler vi behöver och för vilka ändamål.– Det underlättar också att vi har tillgång till samtalsstöd och handledning i arbetet när det behövs. Men det viktigaste av allt är nog att trivas med sina närmaste kollegor, avslutar Christina.*Yrkesföreningen Församlingspedagoger i Svenska kyrkan. Vi bad förbundsordförande Bror Holm om ett uttalande kring legitimering.– Församlingspedagoger som har pedagogiskt ansvar inom Svenska kyrkan behöver lyftas fram. Dessa medarbetare har ofta en gedigen utbildning, lång erfarenhet och en outnyttjad kompetens som kan komma Svenska kyrkan till godo på många sätt. KyrkA har nyligen skickat ut en enkät som fick väldigt god respons. Vi håller som bäst på att analysera enkätsvaren. Vi jämför även med resultaten från den enkät vi skickade ut 2016 och arbetssituationen för församlingspedagoger och assistenter då.Vad säger du om legitimering?– Det är ett spännande förslag som Christina för fram. Det är möjligt att en form av legitimation skulle skapa en större tydlighet kring detta viktiga ansvar, säger Bror Holm eftertänksamt. En sådan tanke kan innebära att Svenska kyrkan behöver pröva frågan om vigning av församlingspedagoger igen.– Jag tycker det är roligt att Christina har uppmärksammat att det finns en bilaga i vårt kollektivavtal som KyrkA förhandlat fram och som lyfter just behovet av handledning. Nu har KyrkA tillsatt en referensgrupp för församlingspedagoger som kommer att arbeta med vilka behov denna funktion har, avslutar KyrkAs förbundsordförande.

I vilken ålder kan barn bestämma vem de ska bo hos om föräldrarna separerar?

En vanlig missuppfattning är att när barn fyller 12 år får de bestämma vem de ska bo hos. Eller vem som ska vara deras vårdnadshavare och hur mycket umgänge de ska ha med den andre föräldern. Men riktigt så enkelt är det inte. Här reder vi ut begreppen.När domstolen ska bestämma huruvida ett barns egen vilja ska ha någon avgörande betydelse i målet är det en mängd faktorer som beaktas. Åldern beaktas såklart, men ännu viktigare är mognadsgraden. Ett barn kan vara 12 år gammalt men ha en mognadsgrad som motsvarar ett äldre eller yngre barn.Vissa barn kan även lida av någon sjukdom eller befinna sig i en situation som rubbar deras sinnesstämning. Detta kan ha en direkt inverkan på hur de tänker och uttrycker sig, vilket i sin tur kan påverka domstolens bedömning av den betydelse som barnets uttryckta vilja ska tillmätas.I nedanstående tre exempel är barnen i samma ålder (mellan 12 och 13 år) men Högsta domstolen valde att ge tre skilda bedömningar i hur stor utsträckning barnens egen vilja skulle påverka avgörandet. Flickan som inte ville träffa sin pappa. I första fallet var flickan som målet gällde mycket bestämd och hon ville inte träffa sin far. Hon hade varit oerhört tydlig när hon uttalat sig och det rådde inget tvivel om vad hon ville. Däremot ansåg Högsta domstolen att flickans ovilja att träffa pappan mest troligt var ett resultat av moderns inflytande, då flickan själv inte hade umgåtts tillräckligt med sin far för att kunna bilda sig en uppfattning om honom. Högsta domstolen bestämde därför att ett barns generella behov av en god och nära kontakt med båda föräldrarna vägde tyngre än flickans ovilja att träffa sin far. Högsta domstolen bestämde att flickan skulle få umgängesrätt med sin far. Pojken som (kanske) ville bo hos sin mamma. I det andra fallet hade pojken som målet gällde vid flera tillfällen uttalat sig. Högsta domstolen ifrågasatte inte att pojken hade uttryckt att han ville bo hos sin mor vid de angivna tillfällena, men den ansåg samtidigt att han vid andra tillfällen inte varit tydlig och ibland hade han till och med vägrat att ta ställning. Därför bestämde Högsta domstolen i det fallet att pojken inte hade uttryckt en så bestämd vilja som krävs för att den skulle tillmätas någon avgörande betydelse i målet. Högsta domstolen bestämde att fadern fortsatt skulle vara ensam vårdnadshavare för pojken. Flickan som bara ville bo hos sin pappa. I det tredje fallet hade flickan som målet gällde, i förhör och vid flera andra tillfällen, givit ett klart och otvetydigt besked om att hon ville att hennes far skulle anförtros ensam vårdnad om henne samtidigt som hon förklarade att hon inte ville leva med sin mor. Högsta domstolen ansåg att flickans mognadsgrad korresponderade med hennes ålder. Domstolen bestämde, trots att det fanns skäl att ifrågasätta faderns lämplighet som vårdnadshavare, att det inte fanns något som antydde att ett beslut i enlighet med flickans vilja skulle innebära någon fara för henne. Högsta domstolen bestämde att fadern skulle anförtros vårdnaden om flickan.Dessa tre enkla exempel är långt ifrån heltäckande, men de visar att det finns fler faktorer än enbart åldern att beakta när domstolen ska bestämma om barnets vilja ska tillmätas någon betydelse för avgörandet.Sammanfattningsvis; det är svårt att säga att ett barn själv får bestämma i frågor som avser vårdnad, boende och umgänge enbart för att barnet har fyllt 12 år. Ju äldre barnet blir desto svårare blir det att bortse från dess vilja, men det är en helhetsbedömning som måste göras och förutsättningarna skiljer sig alltid från fall till fall. Det är därför domstolarna i majoriteten av fallen inhämtar en utredning från de sociala myndigheterna för att kunna beakta samtliga omständigheter i varje enskilt fall.Text: Moussa Gergi, processjurist på HELP.Om du har KyrkAs Privatjuridik är du varmt välkommen att kontakta HELP för att få hjälp och rådgivning. Mejla till info@helpforsakring.se eller ring kundtjänst på 0771–985 200.