Vi håller stängt den 1–2 maj på grund av helgdag och klämdag. Om du har ett ärende till våra ombudsmän, är du välkommen att mejla oss på  forhandlingsavdelningen@kyrka.se Om du har en fråga till Medlemsservice är du välkommen att mejla oss på medlemsservice@kyrka.se Under vecka 19 (5–8 maj) har vi begränsad möjlighet att besvara mejl på grund av utbildning. Vi svarar då på inkommande mejl tisdag och torsdag eftermiddag. Kansliet nås som vanligt via växeln på 08-441 85 60 mellan kl. 9.00 och 12.00. Allt gott!

Jakob Lindholm, arbetsrättsjurist hos KyrkA, ger svar på vad visselblåsarlagen är, när den kan användas och vilket skydd du som visselblåser har. Visselblåsarlagen (Lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden) härstammar från EU:s visselblåsardirektiv, formellt kallat EU-direktiv 2019/1937 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten. Syftet med direktivet är att skapa en enhetlig och starkare skyddsstruktur för visselblåsare inom EU genom att ställa krav på rapporteringskanaler och skyddsåtgärder mot repressalier. Sveriges lag anpassades och trädde i kraft den 17 december 2021 som en implementering av detta direktiv. Det finns dock inte så mycket praxis kring lagen. Lagen skyddar personer som i ett arbetsrelaterat sammanhang har fått veta om ett missförhållande och rapporterar detta. Om visselblåsaren följer lagen finns det ett repressalieförbud. Vad är visselblåsning och vad är en visselblåsare? En visselblåsare är en person som upptäcker missförhållanden inom en verksamhet och vill rapportera dem. Skyddet enligt visselblåsarlagen omfattar bland annat anställda, arbetssökande, inhyrd personal, praktikanter, volontärer, konsulter samt personer i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan, såsom exempelvis ett kyrkoråd. Däremot omfattas inte kunder, elever, församlingsmedlemmar eller besökare av detta skydd. Vad räknas som missförhållanden? Missförhållanden inom en verksamhet kan omfatta många olika typer av agerande eller brist på agerande, såsom försummelse, oegentligheter eller andra felaktigheter. För att omfattas av visselblåsarlagen krävs dock att det finns ett allmänintresse i att missförhållandet uppmärksammas. Lagen täcker även överträdelser av viss unionsrätt (EU) samt handlingar som strider mot lagar eller föreskrifter som kompletterar unionsrätten. Vad är ett allmänintresse? När vi talar om allmänintresse i visselblåsarlagen avses missförhållanden som påverkar eller riskerar att påverka ett större antal människor eller samhället i stort, snarare än enbart en enskild individ. Däremot omfattas inte frågor som enbart rör den enskilda visselblåsarens egna anställningsvillkor, lön eller personliga tvister. Exempel på ärenden som kan rapporteras: Olagliga handlingar. Brott mot lagar och föreskrifter. Brott mot policy, interna regler, uppförandekod ( i regel inte allmänintresse, men kan ha allmänintresse). Tveksamma räkenskaper eller bokföring samt bedrägeri. Verksamhet som riskerar att skada personer eller egendom. Missbruk av makt eller position (om allmänintresse). Diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Underlåtenhet att rätta till eller rapportera fall som kan förväntas orsaka skada på organisationens ekonomi, verksamhet eller personal (om allmänintresse). Vad skyddas visselblåsare från? Vad innebär skyddet? Ansvarsfrihet: En visselblåsare kan inte hållas ansvarig för att ha brutit mot tystnadsplikten, med undantag för vissa specifika sekretessregler (exempelvis OSL). Detta ger inte rätt att lämna ut handlingar, men visselblåsaren får berätta om innehållet.  Visselblåsaren behöver inte ta ansvar för att ha inhämtat information, så länge det inte är brottsligt. Förbud mot att hindra eller försöka hindra rapportering. Det är förbjudet för någon att vidta åtgärder för att förhindra eller försvåra en visselblåsning. Förbud mot repressalier, skyddet omfattar:  Visselblåsaren själv Personer som hjälper visselblåsaren (t.ex. en facklig representant eller skyddsombud) Personer inom verksamheten som har en koppling till visselblåsaren (t.ex. en kollega eller anhörig) Juridiska personer (t.ex. ett företag) som visselblåsaren äger, arbetar för eller på annat sätt har koppling till Om visselblåsaren begår ett brott i samband med rapporteringen eller informationsinhämtningen, gäller inte skyddet mot repressalier. Den som bryter mot skyddsreglerna kan bli skadeståndsskyldig – både ekonomiskt och för allmänt skadestånd. När omfattas visselblåsaren av lagens skydd? För att omfattas av skyddet behöver dessa tre krav vara uppfyllda: Missförhållandena förekommer i en verksamhet där visselblåsaren är, har varit eller kan komma att bli verksam eller har varit i kontakt med genom sitt arbete. Visselblåsaren hade skälig anledning att anta att informationen om missförhållandena var sann. Rapporteringen sker internt, externt eller genom offentliggörande i enlighet med lagen. Hur ska missförhållanden rapporteras? Intern rapportering Genom en intern rapporteringskanal (visselblåsarsystem). På annat sätt internt, om det saknas en sådan kanal, om den inte uppfyller lagkraven, eller om rapporteringen sker innan den interna kanalen aktiverats. Extern rapportering Via den ansvariga myndighetens rapporteringskanal. Till en myndighet eller på annat sätt om: Intern rapportering har skett, men inga åtgärder vidtagits. Det finns risk för liv, hälsa, säkerhet eller omfattande miljöskador. Intern rapportering innebär risk för repressalier eller att problemet sannolikt inte åtgärdas. Offentliggörande Om visselblåsaren först rapporterat externt utan att åtgärder vidtagits. Om det finns risk för liv, hälsa, säkerhet eller miljöskador. Om extern rapportering innebär risk för repressalier eller att problemet sannolikt inte åtgärdas. Vilka krav finns på verksamheten och arbetsgivaren? Arbetsgivare med fler än 50 anställda är skyldiga att upprätta interna rapporteringskanaler. En utsedd ansvarig inom organisationen ska hantera kanalen, säkerställa löpande kontakt och ge återkoppling till visselblåsaren. Den interna rapporteringskanalen ska vara tillgänglig för alla verksamma inom organisationen. Rapportering ska kunna ske skriftligt, muntligt eller genom ett fysiskt möte. Visselblåsaren har rätt att vara anonym, vilket dock kan försvåra utredning och uppföljning. Arbetsgivaren får inte hindra visselblåsning och måste respektera förbudet mot repressalier. Vid ett antagligt fall ligger bevisbördan på verksamhetsutövaren. Text: Marianne Wijkmark

Att vara medlem i både en a-kassa och ett fackförbund är en viktig trygghet om du skulle bli arbetslös. För att ge en bättre förståelse för de nya regler som regeringen inför från den 1 oktober 2025, har KyrkA intervjuat Anna Glennert, försäkringsansvarig på Akademikernas a-kassa. Om du har några frågor är du välkommen att kontakta a-kassan direkt. Den största förändringen är att försäkringen är inkomstbaserad, vilket innebär att rätten till ersättning utgår från förlorad inkomst under en viss period i stället för att som tidigare utgå från förlorad arbetstid. Vem räknas som arbetslös? Från och med 1 oktober 2025 definieras arbetslöshet utifrån inkomstförlust inte förlorad arbetstid. Du räknas som arbetslös om: Om du har förlorat hela eller delar av din inkomst, till exempel genom att du blivit uppsagd eller gått ner i lön. Har en verklig förlust av inkomst, även om du fortsätter arbeta deltid. Vissa situationer behöver bedömas särskilt. Om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist har du rätt till a-kassa när din uppsägningstid är slut. Väljer du att själv avsluta din anställning kan du få a-kassa först efter en avstängning på 45 ersättningsdagar. Har du träffat en överenskommelse om att avsluta din anställning har du rätt till a-kassa utan avstängning om det är din arbetsgivare som tagit initiativ till att anställningen avslutas. Om du får avgångsvederlag räknas det som en ersättning för framtida inkomst, vilket innebär att det förskjuter tidpunkten för när du kan börja få arbetslöshetsersättning. Detta gäller även idag. Bra att känna till: Det ställs inga krav på ett visst antal arbetade timmar per vecka, till skillnad från tidigare regler. Det är din bruttolön före skatt som ligger till grund för bedömningen. Du måste vara arbetsför och aktivt sökande efter arbete för att kunna få ersättning. Införandet av en inkomstbaserad modell innebär flera viktiga förändringar: Fler omfattas av försäkringen genom att kraven sänks och fokus flyttas från arbetstid till inkomst. Enklare och tydligare system gör det enklare för individen att förstå sina rättigheter och att kontrollera vilka uppgifter som ligger till grund för ersättningen. Bättre anpassat för företagare och studenter. Läs gärna mer på Akademikernas a-kassas hemsida. Inkomstvillkor ersätter arbetsvillkor För att få ersättning krävs: Minst 120 000 kronor i sammanlagd inkomst under en ramtid på 12 månader. Minst fyra månader med en inkomst på minst 11 000 kr per månad. Hur mycket kan du få i ersättning? Din ersättning grundas på din genomsnittliga bruttoinkomst under de senaste 12 månaderna. Det finns ett tak på 34 000 kronor per månad – vilket innebär att det är den högsta inkomsten som kan ligga till grund för ersättningen från a-kassan. Om din inkomst är högre än så kan en inkomstförsäkring via ditt fackförbund ge ett viktigt komplement och hjälpa dig att behålla en högre ersättningsnivå. Medlemstiden har betydelse Ersättningsnivån påverkas av hur länge du varit medlem i a-kassan. För att få högsta ersättning måste du ha varit medlem i minst 12 månader. Om du har varit medlem under en kortare tid gäller dessa kompensationsnivåer. 6 månaders medlemskap: 60 procents ersättning. Kortare tid: 50 procents ersättning. Läs gärna mer om förändringarna på Akademikernas a-kassas hemsida: https://www.akademikernasakassa.se/sok-ersattning/ny-arbetsloshetsforsakring-2025/        

När det gäller gåvor som ges till en bröstarvinge, det vill säga, barn, barnbarn och barnbarnsbarn anses dessa vara förskott på arv, såvida inte annat är uttryckligen är angivet. Detta innebär att värdet av gåvan kommer att dras av från barnets arvslott när arvet slutligen delas ut. Dock anses inte sedvanliga gåvor, såsom födelsedagspresenter och julklappar, som inte står i missförhållande till givarens ekonomiska ställning, vara förskott på arv. Att ha en tydlig och öppen kommunikation inom familjen samt att dokumentera gåvor och förskott på arv kan vara avgörande för att undvika konflikter. Det kan också vara klokt att involvera en jurist för att säkerställa att allt hanteras korrekt enligt lag. Genom att förstå de lagliga aspekterna och förbereda sig väl kan man minimera risken för framtida konflikter och säkerställa en fördelning av arvet i enlighet med vad arvlåtaren önskar. Vad är förskott på arv? Förskott på arv innebär att en arvinge får en del av sitt arv i förväg. Detta kan ske av olika anledningar, till exempel för att arvlåtaren önskar ge en arvinge ekonomiskt stöd under sin livstid istället för att invänta att arvlåtaren har gått bort. Andra anledningar kan vara stödja en arvinge vid specifika behov som utbildning eller bostadsköp. Det är viktigt att förstå skillnaden mellan en gåva och ett förskott på arv. En gåva är en överlåtelse av egendom utan krav på ersättning och utan att det påverkar framtida arv. Ett förskott på arv, å andra sidan, är en gåva som avräknas från arvingens framtida arvslott vid arvskiftet, vilket minskar den del av arvet som arvinge får när arvlåtaren avlider. Hur fungerar förskott på arv enligt lagen? Enligt svensk lag, ärvdabalken, hanteras förskott på arv genom att gåvor som en arvlåtare ger till sina bröstarvingar under sin livstid normalt sett betraktas som förskott på arv. Detta innebär att värdet av gåvan ska avräknas från mottagarens arvslott vid arvskiftet. Syftet med denna regel är att säkerställa en rättvis fördelning av arvet mellan arvlåtarens barn. Det finns dock undantag. Om arvlåtaren uttryckligen har angett att gåvan inte ska betraktas som förskott på arv, till exempel i ett gåvobrev eller testamente, ska gåvan inte avräknas från arvslotten. Dessutom anses sedvanliga gåvor, såsom födelsedagspresenter och julklappar, som inte står i missförhållande till givarens ekonomiska ställning, inte vara förskott på arv. Dessa regler syftar till att skapa en balans mellan att respektera arvlåtarens vilja och att säkerställa en rättvis fördelning av arvet bland bröstarvingarna. Det är viktigt att noggrant dokumentera gåvor och eventuella avsikter kring dessa för att undvika framtida tvister och missförstånd. Om gåvan ska bedömas utgöra förskott på arv kan också påverkas av andra faktorer, såsom omständigheterna kring överlåtelsen av gåvan och givarnas avsikter. Har det exempelvis tydligt framgått genom dokumentation eller samtal med en större krets att en större gåva inte avsågs utgöra förskott på arv kan detta ha betydelse för bedömningen huruvida gåvan faktiskt ska anses vara förskott på arv eller ej. Hur påverkar förskott på arv arvskiftet? När arvet ska fördelas, räknas värdet av förskottet av från den bröstarvinges arvslott. Om föräldern till exempel har tre barn och har gett det ena barnet en sommarstuga, värd 1 miljon kronor, kommer detta belopp att dras av från det barnets arvslott. Om det totala arvet är 3 miljoner kronor, kommer de andra två barnen att dela på 2 miljoner kronor, medan barnet som fick sommarstugan redan fått hela sin arvslott. Per ger sin dotter Lisa en kontantgåva på 500 000 kronor och anger i ett gåvobrev att detta inte ska betraktas som förskott på arv. När Per går bort, har han ett arv på 2 miljoner kronor. Eftersom gåvan inte ska betraktas som förskott på arv, kommer Lisa och hennes syskon att dela på de 2 miljonerna utan att ta hänsyn till de 500 000 kronorna. Dokumentation och juridiska aspekter Om det finns osäkerhet kring huruvida en gåva ska betraktas som förskott på arv eller inte, kan en jurist hjälpa till att klargöra och dokumentera detta korrekt. När du ska upprätta gåvobrev eller andra juridiska dokument relaterade till gåvor, kan det vara avgörande att involvera en jurist för att säkerställa att all dokumentation är korrekt och att alla juridiska krav uppfylls. Om det uppstår tvister eller missförstånd mellan arvingarna, kan en jurist också bistå med juridisk rådgivning för att lösa konflikten på ett rättvist sätt. Vanliga frågor om förskott på arv Ett förskott på arv kan återgå under vissa omständigheter, särskilt om det finns skäl att skydda laglotten eller om det finns särskilda villkor kopplade till gåvan. Till exempel kan en gåva återgå för att skydda bröstarvingarnas laglott om gåvan kan jämställas med ett testamente, enligt 7 kap. 4 § ärvdabalken. En villkorad gåva kan också återgå om specifika villkor inte uppfylls, såsom att en förälder ger en gåva till ett barn med villkoret att barnet ska ta hand om föräldern, och barnet inte gör det. Dessutom kan oskäliga gåvor eller gåvor som ges under tvång, svek eller ocker återgå, särskilt om det skulle vara oskäligt att låta gåvan bestå. De två senare exemplen är mycket ovanligt förekommande. Tips för att undvika konflikter För att undvika konflikter inom familjen när det gäller förskott på arv är det viktigt att ha en öppen och tydlig kommunikation. Att diskutera arvsfrågor i god tid och i enlighet med alla involverades önskemål och förväntningar kan bidra till att förebygga missförstånd och tvister. Det är också avgörande att dokumentera alla överenskommelser skriftligen. Skriftliga avtal och tydlig dokumentation kan fungera som bevis på vad som har överenskommits och minska risken för framtida dispyter. Genom att vara noggrann med dessa aspekter kan man skapa bättre förutsättningar för att fördelningen av arvet blir som man önskar. Ett korrekt utformat gåvobrev utformat i enlighet med gåvogivarens vilja ger goda förutsättningar för att undvika eventuella konflikter och missförstånd. Sammanfattning och avslutning Sammanfattningsvis innebär ett förskott på arv att en arvinge får en del av sitt arv i förväg. Enligt svensk lag betraktas gåvor till bröstarvingar som förskott på arv om inte arvlåtaren uttryckligen anger annat, till exempel i ett gåvobrev. Mindre, symboliska gåvor räknas inte som förskott. För att undvika konflikter är det viktigt att dokumentera gåvor och kommunicera tydligt inom familjen. En jurist kan hjälpa till att klargöra och dokumentera gåvor korrekt samt bistå vid eventuella tvister. En öppen dialog och noggrann dokumentation kan minimera risken för framtida konflikter och säkerställa en rättvis fördelning av arvet i enlighet med arvlåtarens önskemål.   Text: Caroline Segenmark, jurist HELP Försäkring   KyrkAs PrivatjuridikBehöver du hjälp med enskild egendom eller annat inom privatjuridik? Om du har juristförsäkringen KyrkAs Privatjuridik genom ditt medlemskap i förbundet är du välkommen att kontakta HELP Försäkring. Då får du snabbt kontakt med en jurist som kan ge dig både förebyggande rådgivning och hjälp vid domstolsärenden, utan timkostnad. Logga in med BankID på Min sida, mejla till info@helpforsakring.se eller ring HELPs kundservice på 0771–985 200 så får du hjälp. På Min sida kan du också själv upprätta viktiga digitala avtal, om du så vill. 

Igår blev parterna inom industrin klara med sina avtalsförhandlingar i årets avtalsrörelse och utifrån detta har vi nu det så kallade märket klart. Märket är normerande för hela den svenska arbetsmarknaden och är till stora delar riktmärket för kommande löneökningstakt även inom andra sektorer, inklusive Svenska kyrkan. Kyrkans Akademikerförbund har inför årets avtalsrörelse också yrkat på fortsatt följsamhet gentemot industrins märke. Märket i år landade på 6,4% över två år med en löneökningstakt på 3,4% år 2025 och 3,0% år 2026. Viktigt att poängtera är dock att inom ramen för detta finns även kostnadsökningar för olika arbetstidsförkortningsprogram inom vissa av industrins avtal. Hur dessa ser ut skiljer sig mellan olika avtal. Som exempel kan nämnas att i det så kallade Teknikavtalet används 0,3% av märket över de kommande två åren till arbetstidskonton istället för löneökningar. Inom Teknikavtalet blir löneökningstakten således 3,2% år 2025 och 2,9% år 2026. Att industrins märke nu är klart innebär att förhandlingarna inom Svenska kyrkans avtalsområde kan gå in i en annan fas med en tydligare ram för vad som är normen på svensk arbetsmarknad kommande år. Avsikten är att innan avtalet går ut 30 april ha nått fram i de frågor som ligger på bordet; däribland lön, pensioner, arbetstidsfrågor och arbetsmiljöfrågor. Kyrkans Akademikerförbund hoppas utifrån detta kunna teckna ett nytt avtal som ger långsiktig hållbarhet för såväl anställda som för Svenska kyrkan som organisation.

Så beskriver Maria Olofsdotter Bråkenhielm sig själv, aktuell som ny kretsansvarig för Utlandskretsen. Hon bor i Paris tillsammans med sin make Joakim som också är präst, och deras tre barn. Här får du veta mer om Maria, varför hon valde KyrkA och vilka förväntningar hon har på uppdraget som kretsansvarig. Född och uppvuxen i Värmland träffade hon maken Joakim när de båda läste teologi i Lund. Maria Olofsdotter Bråkenhielm är som hon själv säger formad av katedralslivet sedan lång tid tillbaka från domkyrkan i Karlstad i roller som biskopskaplan, domkyrkokaplan och även församlingsherde. Numera verkar Maria Olofsdotter Bråkenhielm som kyrkoherde i Frankrike, Bryssel och Luxemburg. Maken är uppvuxen i Paris och därför blev valet naturligt när två prästtjänster utlystes i Svenska kyrkan i Paris. De bestämde sig för att satsa, och flyttade med hela familjen. - De senaste åren har inneburit många utmaningar, både för mig som kyrkoherde och för vår familj, säger Maria Olofsdotter Bråkenhielm. När vi först kom till Paris stötte vi på svårigheter redan från början, bland annat genom en strejk som hindrade oss att hålla julbasaren, en viktig inkomstkälla för församlingen. Vi lyckades byta datum och på så vis hålla basaren trots strejken. - Efter det slog pandemin till som innebar ytterligare utmaningar, då vi under flera år var tvungna att hålla oss instängda och pausa våra aktiviteter. - I nuläget står vi inför en omorganisation, något som både är viktigt och nödvändigt för att kunna möta framtidens behov, fortsätter Maria Olofsdotter Bråkenhielm. Förändringarna handlar om att skapa en mer hållbar utlandskyrka som förblir relevant och funktionell på lång sikt, i en tid där både samhället och kyrkan förändras. Hon berättar att de arbetar i små arbetslag, ofta på egen hand, men när de har möjlighet att träffas och bygga lag, även på distans, blir det extra värdefullt. Att skapa gemenskap och ge stöd till varandra är en viktig del av hennes uppdrag. Varför valde du att bli medlem i Kyrkans Akademikerförbund? - KyrkA står för kyrkans värderingar och vill främja Svenska kyrkan, vilket är viktigt för mig säger Maria Olofsdotter Bråkenhielm. Här tillhör vi ett sammanhang där företrädarna arbetar i Svenska kyrkan, och kan frågorna som är aktuella. De står med fötterna i myllan och vet vad det innebär att arbeta i här. Hur ser du på utmaningar/möjligheter vad gäller arbetsmiljö i Svenska kyrkan? - Arbetsmiljön är något vi ständigt måste arbeta med och inte luta oss tillbaka och tro att arbetet är klart, betonar hon. Det kräver ett kontinuerligt engagemang. För att skapa en fungerande och trivsam arbetsplats är tydlighet och ett aktivt medarbetarskap avgörande. - Det finns mycket som fungerar bra, men vi ska alltid sträva efter förbättring. När kyrkan förändras är det viktigt att vara lyhörd och förstå att förändringar kan skapa oro, både internt och i omvärlden. Därför behöver vi arbeta tillsammans för att skapa en trygg och stabil arbetsmiljö. - Arbetsplatsen är viktig, och jag vill att vi ska fortsätta framåt. Jag tror på det positiva och på vår förmåga att utvecklas tillsammans. Grattis till ditt nya uppdrag som kretsansvarig, vad förväntar du dig av detta uppdrag? - Jag är ödmjuk inför min roll, fortsätter Maria Bråkenhielm. Om jag kan vara till nytta, är det en välsignelse. Med min erfarenhet hoppas jag kunna skapa möjligheter för andra att bygga gemenskap. Att skapa ett sammanhang där vi kan mötas, lösa problem och stödja varandra. Att dela sina tankar och bekymmer med andra gör att bördan känns lättare, och du känner dig inte ensam. Utlandskyrkan kan inte alltid kan företrädas på samma sätt. Som lokalanställd omfattas du av andra arbetsrättsliga lagar än de svenska. Förbundets befogenheter att företräda dig som medlem är begränsade. Därför blir nätverket desto viktigare. - Jag ser fram emot att välkomna nya medlemmar och att lära mig nytt, reflekterar Maria Olofsdotter Bråkenhielm. Trots att jag har varit präst sedan 2004, är det alltid något nytt att ta till sig. Det är ett pågående arbete, och förändringar sker ständigt. - Jag hoppas att Svenska kyrkans medarbetare i utlandstjänst hittar hit till vår gemenskap och tar kontakt, avslutar hon. Blir vi fler stärker vi varandra. Vi behöver varandra. Håll gärna utkik efter nästa medlemsmöte. Text: Marianne Wijkmark