Alldeles för ofta blir våra medlemmar i vigningstjänsterna anmälda till domkapitlet, för småsaker. Helene Westerlind, vice förbundsordförande, församlingsdiakon och chef för Selånger Pilgrimscenter, hör till dem som fick rysarbeskedet en vacker höstdag för ungefär ett år sedan. Den 21 september 2023 var Helene Westerlind på väg hem från Alsen i Jämtland efter den årliga pilgrimsvandringen med förtroendevalda och personal i Selånger församling. Denna återkommande aktivitet gör de för att sprida kunskap om pilgrimsleden, men också för att bygga gemenskap och stärka samarbetet vilket gagnar församlingsverksamheten. - På kvällen, fortfarande på väg hem och på gott humör efter en givande dag, öppnar jag min mejl på telefonen och ser ett meddelande från stiftsjuristen i Härnösand, säger Helene Westerlind. Stiftsjuristen skrev att Helene Westerlind skulle bli utredd av domkapitlet för brott mot vigningslöftena enligt Kyrkoordningen kapitel 32, paragraf 12. Domkapitlet skulle undersöka om Helene brustit i sin lojalitet mot Svenska kyrkan och Selånger församling. - Att vara i tjänst är för mig att vara ett med församlingen jag tjänar, säger Helene Westerlind. Jag har arbetat i Selånger i 16 år och ingen har någonsin ifrågasatt min lojalitet eller mitt arbete, varken för församlingen eller för Gud. Beskedet kom som en chock för Helene. Hon kontaktade stiftsjuristen för att efterlysa en förklaring om vad hon var anklagad för, men än idag har hon inte fått något svar. När Helene ser tillbaka på händelsen känner hon stark frustration och sorg över hur hon har blivit behandlad. – Det är inte okej att behandla människor så här, uttrycker Helene. Det här handlar om mitt kall och mitt ämbete, något jag har fått i uppdrag av biskopen att förvalta. Jag kände en stor maktlöshet. Tiden gick utan att Helene fick någon förklaring från domkapitlet om vad som hade lett till denna anklagelse. Men hon hade stort stöd av sin arbetsgivare, sina kollegor och av KyrkA. Vibeke Hammarström Falk, förbundsdirektör, representerade Helene och förde hennes talan i ärendet. I april 2024 blir ärendet avskrivet. - Det som förbundet har gjort för mig är makalöst och helt fantastiskt, säger Helene Westerlind. Utan detta stöd hade jag inte orkat vara kvar i tjänst. - Svenska kyrkan bör vara varsam med de som avgett vigningslöften och om du anklagas för något bör det finnas en tydlig gärningsbeskrivning så du vet vad du är anklagad för, säger Helene Westerlind. Likaså efterlyser KyrkA en gemensam handläggningsrutin för alla domkapitel. - Jag vill berätta min historia för att visa andra att det finns hopp och hjälp att få, avslutar Helene Westerlind.  

Pamela Garpefors, KyrkAs förbundsordförande: Situationen med prästbristen utgör en verklig risk för våra medlemmar och deras hälsa. Svenska kyrkan måste ta sitt ansvar på allvar och noggrant undersöka orsakerna till prästbristen. Det är avgörande att kyrkan vårdar sitt varumärke och framstår som en attraktiv arbetsgivare. För att lösa prästbristen krävs det att både arbetsmiljön och arbetsvillkoren för präster förbättras betydligt. Med de siffror som framgår av Försäkringskassans rapport från 2020, och som KyrkA har lyft fram, är vigningstjänsterna bland de yrken som toppar statistiken över långtidssjukskrivningar på grund av stress och utmattning. Läs tidigare artikel om stressrelaterad ohälsa och utmattningssyndrom Biskop Fredrik i P4 Jönköping: Var sjunde prästtjänst gapar tom – stor oro i kyrkan - P4 Jönköping

Nils Nordenstorm, komminister i Piteå församling, är aktuell som nyvald ordförande i Luleåkretsen. Vi har intervjuat Nils för att få veta mer om honom, varför han är med i KyrkA, och vilka frågor som är viktigast just nu. Hur känns det att bli vald som kretsordförande? - Det känns både roligt och spännande att ha fått detta förtroende. Det vill jag tacka våra medlemmar för. Tillsammans med vår lokala fackliga styrelse ser jag fram emot att bedriva ett gott fackligt arbete. I styrelsen representeras flera olika yrkesroller och några har lång erfarenhet av fackligt engagemang medan andra är nya i detta. Berätta gärna lite om din bakgrund och hur du kom att engagera dig i facket? - Jag är lyckligt gift och stolt pappa till fyra barn. Jag har ett stort intresse av matlagning, särskilt att baka pizza. På fritiden är jag även barnens fotbollstränare och innebandytränare. - Kyrkan har alltid haft en självklar plats i mitt liv då båda mina föräldrar arbetade där. Efter konfirmationen blev jag aktiv i Svenska Kyrkans Unga Heliganerna i Boden, där jag fick erfarenhet av föreningsdemokrati. Idag är jag aktiv i flera styrelser och föreningar, både inom och utanför kyrkan. Varför valde du KyrkA? - I slutet av min prästutbildning besökte en representant från KyrkA oss och presenterade fördelarna med att tillhöra Sveriges enda kyrkliga fackförbund. Det kändes självklart att gå med, och jag har aldrig ångrat det beslutet. - Redan under mitt andra år som präst blev jag invald som ersättare i den lokala styrelsen, och sedan mars 2024 är jag Luleås kretsordförande. Jag engagerade mig fackligt för att göra skillnad och hjälpa anställda i Svenska kyrkan. - Genom mitt arbete har jag insett hur viktigt KyrkA är, både i stora avtalsfrågor och för församlingar i Luleå stift. Som enda fack med fokus på Svenska kyrkan spelar vi en avgörande roll. Vilka är de viktigaste frågorna för facket just nu? - Många församlingar i stiftet har vakanser i flera yrkeskategorier, vilket kraftigt påverkar arbetsmiljön för de anställda—oavsett om de är diakoner, pedagoger, assistenter, vaktmästare, musiker eller präster. Detta kan leda till att personalen inte får den ledighet och vila de behöver, då de av lojalitet mot arbetsgivaren gör allt för att leverera ett gott arbete. - Resultatet kan bli sjukskrivningar, utmattning eller att friskvårdstimme och friskvårdsbidrag prioriteras bort. Under höstens budgetförhandlingar kommer vi att lyfta dessa frågor med församlingarna. - Vi uppmuntrar medarbetare att tidigt lyfta sin oro med arbetsledaren eller kontakta sitt fackförbund—vi finns här som stöd och rådgivare, framförallt för arbetstagaren. Text: Marianne Wijkmark

Ett uppbrott från ett samboförhållande är sällan enkelt. För er som är i ett uppbrott finns det mycket att tänka på – men också möjligheter. I denna guide reder jag ut begrepp och termer och ger dig verktygen du kan tänkas behöva i en bodelning mellan sambor. När du separerar från din sambo är det många saker som du bör tänka på. Med koll på vad som gäller enligt sambolagen kan du med hjälp av ett samboavtal rädda stora ekonomiska värden. Men det är klokt att upprätta ett sådant avtal när ni är på god fot med varandra – för att undvika otrevliga tvister i efterhand. Det säger lagen när er relation tagit slut Ett samboförhållande kan upphöra på flera sätt. Ett samboförhållande tar enligt lagens mening slut om samborna ingår äktenskap med varandra eller någon av dem ingår äktenskap med någon annan. Ett samboförhållande kan också ta slut om ni flyttar isär eller om någon av er avlider. Så långt lagens mening om hur samboförhållanden tar slut. Men vad händer därefter? Det som gäller enligt Sambolagen är att ni som sambos har rätt att begära bodelning. Det hörs litegrann på ordet bodelning att ni "delar boet”, det vill säga bostaden och bohaget. Om ni har köpt en bostad till lika delar 50/50 så har ni rätt att få ut er andel. Bohag kallas alla möbler och saker ni har i bostaden, och samma gäller där, ni har rätt att få tillbaka er halva del. Går det att begära bodelning för allting i hemmet? Bodelning har ni alltid rätt att kräva enligt sambolagen. Det som räknas som samboegendom är bostad och bohag men bara om dessa har köpts för gemensam användning. Det betyder att om Adam flyttar in hos Eva så har hon redan köpt bostaden. Den har därför inte köpts för gemensam användning och Adam har ingen rätt till att få någon del av bostaden. Om Adam tar med sig sin soffa till Evas lägenhet har den inte köpts för gemensam användning (han hade den ju sedan tidigare) och ingår därför inte i bodelningen. Bara när någon av samborna köper någonting för gemensam användning i hemmet kan den egendomen ingå i bodelning. Så svaret är Nej, allting ingår inte i bodelning mellan sambor. Har jag alltid rätt till hälften? Ja, det har du faktiskt enligt sambolagen. Om inget annat är avtalat så blir effekten av att ett samboförhållande tar slut att båda sambor har rätt till halva bostaden och halva bohaget, om någon sambo begär bodelning. Det innebär att utan samboavtal så kan du eller din sambo kräva hälften av värdet, oavsett om du gått in med mer pengar än din sambo. Observera att detta endast gäller bostad och bohag, det som är din enskilda egendom är alltid skyddad. Det kan låta orättvist, men även om Bernard betalat 750 000 kronor och Camilla 250 000 kronor så får de båda 500 000 kronor efter en bodelning om det inte finns ett samboavtal. I praktiken betyder det att Bernard måste ge sitt ex Camilla 250 000 kronor vid en bodelning, eftersom båda har rätt till att få ut 500 000 kronor genom bodelningen. Vad händer om vi har ett samboavtal? För att undvika situationer som där Bernard behöver ge 250 000 kronor till sitt ex, går det att upprätta ett samboavtal. Det är alltid bra att göra upp om samboavtal när ni är på god fot med varandra. Ett samboavtal innebär att ni avtalar bort sambolagens regler om bodelning. Det är lagligt att avtala bort sambolagens regler och till och med något jag som jurist hade rekommenderat Bernard att göra, för att han inte ska drabbas ekonomiskt.  I sådant fall har Camilla inte rätt att begära bodelning (den rätten har ni genom samboavtalet avtalat bort!) och Bernard får behålla sina 250 000 kronor. Skälet till att Camilla har rätt till 500 000 kronor – trots att hon inte betalade så mycket när de köpte bostaden – är att sambolagens regler om bodelning säger att ni delar på nettovärdet. En bodelning mellan sambor innebär, väldigt förenklat, att ni plussar ihop hur mycket bostaden och bohaget är värt och så delar ni detta på hälften, oavsett vem som betalade mer. Det som står på spel är alltså Bernards rätt till sina 250 000 kronor. För par med olika ekonomiska förutsättningar är ett samboavtal något jag ofta rekommenderar för par som söker juridisk rådgivning. Varför har jag rätt till halva? Det beror på att sambolagen ser ut just så, bor ni ihop så räknar lagstiftaren med att ni har bidragit med hälften av köpet av huset och hälften av bohaget. Det spelar ingen roll om du betalat mer, det är hälften av era tillgångar minus skulder som du får ut efter en bodelning. Vad händer om det finns bostadslån? Även i fall där sambor tagit lån så delar ni på hälften av värdet, efter att skulderna har dragits av. Ofta har sambor tagit lika mycket lån tillsammans och äger bostaden 50/50 och i sådant fall är det inga konstigheter. I vissa förhållanden finns det ojämn ekonomi även gentemot banken. Om Diana inte behöver ta bolån på grund av att hon har högre lön och mer sparpengar än sin sambo Erik (som behöver ta bolån) så ställer detta ändå krav från banken. För att Erik ska få bolån kan banken kräva att båda ska stå som låntagare, även om det bara är Erik som i praktiken betalar av lånet. Det jag rekommenderar i sådana fall är att samborna upprättar ett regressavtal. Ett regressavtal gäller mellan sambor och säkerställer att även om banken skulle kräva Diana på pengar för bolånet, så säger regressavtalet att Erik måste ersätta Diana för det han betalar till banken. Hur blir det om vi äger en bil tillsammans? En bil kan bara en person stå som ägare på hos Transportstyrelsen, men ni kan ändå ha äganderätt till en bil som ni har köpt tillsammans. För att undvika en tvist om bilen så brukar jag rekommendera att ni upprättar ett samäganderättsavtal. I ett sådant avtal skriver ni in hur mycket vardera sambo äger av bilen. Sammanfattningsvis är det viktigaste råd jag brukar skicka med mina klienter är att se hur er specifika situation ser ut. Har ni olika ekonomiska förutsättningar så är mitt råd ofta att upprätta ett samboavtal, eventuellt även regressavtal. KyrkAs Privatjuridik Behöver du hjälp med enskild egendom eller annat inom privatjuridik? Om du har juristförsäkringen KyrkAs Privatjuridik genom ditt medlemskap i förbundet är du välkommen att kontakta HELP Försäkring. Då får du snabbt kontakt med en jurist som kan ge dig både förebyggande rådgivning och hjälp vid domstolsärenden, utan timkostnad. Logga in med BankID på Min sida, mejla till info@helpforsakring.se eller ring HELPs kundservice på 0771–985 200 så får du hjälp. På Min sida kan du också själv upprätta viktiga digitala avtal, om du så vill. Text: Olof Adlercreutz, jurist på HELP  

Skyddsombudet är en central person på arbetsplatsen, särskilt när det gäller att säkra en trygg och hälsosam arbetsmiljö för alla anställda. Oavsett om titeln som används är skyddsombud eller arbetsmiljöombud, är det samma viktiga uppdrag som beskrivs i arbetsmiljölagen. Enligt lagen ska det finnas ett skyddsombud på alla arbetsplatser med fler än fem anställda. I de flesta fall utses skyddsombudet av den fackliga organisationen som har kollektivavtal med arbetsgivaren. På arbetsplatser utan kollektivavtal kan de anställda själva utse sitt skyddsombud. På större arbetsplatser kan det finnas flera skyddsombud, och då utses ofta ett av dem till huvudskyddsombud, vars roll är att samordna skyddsombudens arbete. Skyddsombudets uppdrag är att arbeta tillsammans med arbetsgivaren i arbetsmiljöfrågor. Det kan innebära att identifiera risker, delta i skyddsronder och fungera som en kontaktperson för kollegor som upplever arbetsmiljöproblem. Även om det inte är skyddsombudets formella ansvar att säkerställa arbetsmiljön, finns det tydliga lagar och föreskrifter som ger dem både verktyg och befogenheter att påverka och förbättra situationen på arbetsplatsen. Skyddsombud kan också rapportera brister till Arbetsmiljöverket, vilket kan leda till att myndigheten granskar arbetsplatsen och vidtar åtgärder. Skyddsombud som utses av en facklig organisation skyddas av både förtroendemannalagen och arbetsmiljölagen. Dessa lagar säkerställer att skyddsombuden kan utföra sina uppgifter utan att riskera repressalier från arbetsgivaren, samt att de kan genomföra sitt arbete på betald arbetstid. Inom Svenska kyrkan är både den fysiska och psykiska arbetsmiljön en prioriterad fråga. Skyddsombuden har en nyckelroll i att skapa en miljö där ingen riskerar att drabbas av ohälsa och där alla medarbetare har möjlighet att utvecklas till sin fulla potential. KyrkA uppmuntrar fler att bli skyddsombud, för att tillsammans med arbetsgivaren skapa en arbetsmiljö där alla kan trivas och må bra. Om du är intresserad av att bli skyddsombud och bidra till en tryggare arbetsplats för dina kollegor, är du välkommen att kontakta KyrkA för mer information om hur du kan engagera dig och vilka utbildningar du kan gå. Text: David Thell, biträdande förhandlingschef

När jag i sommar mötte en av mina gamla vänner påminde hon mig, och oss alla i sällskapet, om kraften som finns i fackförbunden i Sverige. Efter hennes tjänstgöring på ambassader i olika länder påminde oss om fackets betydelse, funktion och vision. Med övertygelse påtalade hon att den som är fackmedlem är en del av något unikt. Tänk att få vara med och bestämma hur arbetsmarknaden i Sverige ska se ut.    Det följde ett intressant samtal kring bordet hur lätt det är att ta för givet fackföreningarnas betydelse. Väninnan påminde oss alla och satte in ”den svenska modellen” i ett internationell perspektiv.    I egenskap av nyvald förbundsordförande vill jag tillsammans med hela förbundsstyrelsen främja Svenska kyrkans uppdrag genom att utifrån ett fackligt perspektiv tillvarata dina intressen och rättigheter. En utmärkt kompass att utgå ifrån är att känna in hur organisatorisk, social och andlig hälsa kalibrerar.   Vårt förbund har verkligen kapacitet att göra skillnad. Fackligt arbete är ett lagarbete. Det är när vi medlemmar i det enda helt kyrkliga förbundet arbetar och driver frågor tillsammans som vi kan åstadkomma förbättringar – för såväl Svenska kyrkan som för oss som tjänstgör i Svenska kyrkan. Gud välsigne dig! Varma hälsningar Pamela Garpefors Förbundsordförande