Barbro Westerholm som skulle ha hållit i 60+ föreläsningen 29 mars med rubriken ”åldersdiskriminering och hur vi kan undvika detta” avled på måndagseftermiddagen efter en kort tids sjukdom. Hon lämnar efter sig sin man, fyra barn, barnbarn och barnbarnsbarnDen liberala politikern Barbro Westerholm som satt 27 år i riksdagen hyllas stort efter sin död: ”Tomrummet efter Barbro kommer aldrig att fyllas. Hon var inte bara en politisk urkraft i svensk debatt under många, många år utan även en förebild för mig och många andra”, säger SPF Seniorernas förbundsordförande Eva Eriksson i en skriftlig kommentar.”Vi kommer alltid minnas henne för hennes outtröttliga engagemang för demokrati och mänskliga rättigheter. En gärning som gjort både politiken och världen lite bättre”, skriver statsminister Ulf Kristersson (M) på Twitter.Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson skriver på Twitter att Westerholm var ”en stark röst för frihet, demokrati och mänskliga rättigheter”. ”Utan hennes gärning hade svensk politik inte varit densamma. Jag kommer minnas henne med värme”, fortsätter hon.Westerholm var med och tog bort sjukdomsstämpeln för homosexualitet som Socialstyrelsens första kvinnliga generaldirektör 1979. ”Utan liberalen Barbro Westerholms insatser skulle kampen för hbtqi-personers rättigheter tagit längre tid i Sverige”, säger Carl Otto Engberg, förbundsordförande för hbt-liberaler till SVT.Jag hade sett mycket sett fram emot föreläsningen, och det  är verkligen tråkigt att inte få lyssna till Barbro och vad hon hade att säga om åldersdiskriminering och hur vi kan undvika detta.Våra tankar går till Barbro Westerholms familj och anhöriga.

Präster och diakoner inom Svenska kyrkan är de två yrkesgrupper i Sverige som löper störst risk att bli långtidssjukskrivna på grund av stressrelaterad ohälsa och utmattningssyndrom.Allra största risken för långtidssjukskrivning löper kyrkoherdarna, de präster som är de högsta cheferna i församlingarna.Det visar Försäkringskassans mycket omfattande studie – Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser - där man granskat 429 olika yrken i Sverige kopplat till sjukfrånvaro.– Det är mycket, mycket oroande att gruppen kyrkoherdar i Svenska kyrkan tillsammans med övriga präster och diakoner visar sig vara de yrkesgrupper i Sverige med störst risk att bli långtidssjukskrivna på grund av stressrelaterad ohälsa och utmattningssyndrom, säger Bror Holm, ordförande för Kyrkans Akademikerförbund och fortsätter.– Tidigare studier från Försäkringskassan har visat att såväl präster som diakoner utsätts för en mycket hög risk att bli långtidssjukskrivna på grund av stress och utmattning. Nu måste Svenska kyrkan som arbetsgivare kavla upp ärmarna och ta ett större ansvar för att förbättra prästers och diakoners arbetssituation.De diagnoser som studerats i Försäkringskassans rapport 2020 är reaktion på svår stress respektive utmattningssyndrom. När det gäller reaktion på svår stress ligger kyrkoherdarna i topp med den högsta risken på 1,53, tätt följd av övriga präster på andra plats med en förhöjd risk på 1,40 (jämfört med ett normalvärde på 1,0). Kyrkoherdarna löper också den största risken när det gäller utmattningssyndrom.Yrkesgruppen diakoner inom Svenska kyrkan visar på samma mönster som prästerna - diakonerna har en högre risk än präster som inte är chefer när det gäller utmattningssyndrom. Vad gäller risk för reaktion på svår stress hos diakoner ligger dessa på tredje plats.Motsvarande undersökning som genomfördes av Försäkringskassan 2014 visade redan då att präster och då framför allt kvinnliga präster inom Svenska kyrkan var den yrkesgrupp i Sverige som löpte störst risk att bli långtidssjukskrivna på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa.– Riskerna i arbetsmiljön för dessa grupper måste tas på allvar såväl av församlingar som Svenska kyrkan i stort. Både präster och diakoner ingår i gruppen kontaktyrken som arbetar med människor men andra riskfaktorer bidrar också såsom obetald beredskap, ständig tillgänglighet – även på fritid och under semester. En belastande arbetsmiljö i ett bristyrke med mycket helgarbete och snåriga arbetstidsregler som innebär svårigheter att få ut inarbetad tid och semester, säger Bror Holm och tillägger – Ytterligare faktorer som bidrar till dålig arbetsmiljö för kyrkoherdar är ofta förekommande konflikter med kyrkoråd som ofta slutar i utköp. Försäkringskassan konstaterar i rapporten att prästyrket är ett exempel på yrke där kvinnor har högre sjukfrånvaro än förväntat både generellt och i psykiatrisk diagnos. I rapporten konstateras också att sjukfallslängden har ökat över tid i Sverige och att psykisk ohälsa är främsta orsaken till längre sjukfrånvaro. Försäkringskassan drar slutsatsen att den ökade förekomsten av utmattningssyndrom kan vara en viktig orsak till ökad sjukfallslängd för psykiatriska diagnoser. Utmattningssyndrom innebär sjukfall på upp till ett halvår jämfört med akuta stressreaktioner som varar drygt en månad.Tabellen visar yrken med överrisk för sjukfall med en sjukskrivning på längre än 14 dagar ur Försäkringskassans rapport 2020:8. Referensvärdet är 1,0. Ett värde på 1,40 betyder 40 procents högre risk än genomsnittet (jämfört med den övriga arbetande befolkningen) att drabbas av till exempel utmattningssyndrom.Länk till Försäkringskassans studieFör ytterligare information kontakta: Vibeke Hammarström, förbundsdirektör, 072-721 95 72 eller vibeke.hammarstrom@kyrka.se Katarina Pohjanen Larsson, presskontakt, 072-721 95 76 eller katarina.p.larsson@kyrka.se Johan Engvall, pressansvarig, 070-832 04 07 eller 0485-77099 eller johan.engvall@kyrka.se

KyrkA har intervjuat Barbro Westerholm, den kända fd liberale riksdagsledamoten, läkaren, forskaren och ämbetsmannen, om åldersdiskriminering och vad vi kan göra åt det.Barbro Westerholm har florerat i många sammanhang där hon verkat mot diskriminering av äldre. Ögonöppnaren fick hon det året när stora delar av personalstaben inom Socialstyrelsen fick pensionsavgångar i förtid. Året efter visade det sig att många av dessa mådde dåligt på grund av att de inte längre kände sig behövda. Det fick Barbro att fundera över vad vi egentligen gör mot våra medmänniskor som kommit upp i 60-års åldern.– Årsrika människors erfarenhet är värdefull, betonar Barbro Westerholm. Den kan hjälpa oss att undvika fallgropar och ska inte underskattas.Som generaldirektör på Socialstyrelsen förde hon fram 1982 att alla som vill och kan arbeta borde få fortsätta arbeta till 75 års ålder. Men det var ett förslag som inte antogs då. När hon senare blev riksdagsledamot 2006 var ålderism hennes hjärtefråga.Vad är egentligen ålderism?– Ålderism är en form av diskriminering där du uttrycker dig nedsättande om människor med anledning av deras kronologiska ålder, säger Barbro Westerholm. Åldersrasismen finns bland ungdomar, medelålders och äldre.Hon berättar att namnet ålderism myntades 1968 av en amerikansk psykiatriker vid namn Robert Neil Butler. I Sverige var det först i början av 2000-talet som begreppet började användas i arbetslivet.– En del av problematiken tror jag inträffade när vi fick pensionssystemet, fortsätter Barbro Westerholm. Då delades människor upp i de som arbetade och de som inte arbetade, eller inte var närande. Dessförinnan, i bondesamhället, arbetade människor hela livet, men ändrade arbetsuppgifter utifrån förmåga. Det var först när de inte längre kunde ta sig ur sängen som de slutade arbeta.2013 fick Sverige en lag mot åldersdiskriminering, men Barbro ser inte att det har hänt så mycket med anledning av lagen. Däremot menar hon att WHO:s pågående kampanj för uppskattning av livserfarenhet och ålder som startade 2016 och fortsätter till 2030 ger effekt utomlands men inte tillräckligt i Sverige.Har du varit utsatt för ålderism?– Nej väldigt lite, menar Barbro Westerholm. Människor i min omgivning har mer sett till vad jag gör som tjänsteman och politiker. Men när jag skulle lämna riksdagen 1999 första gången fick jag en kommentar om att det var synd att jag skulle lämna nu och gå över till SPF Seniorerna när jag hade så mycket kvar att ge.– Men jag har sett andra som har blivit utsatta för åldersrasism, som fått veta att de är för gamla för att ställa upp som politiker. Vi gjorde en utredning för några år sedan kring årsrika människor i arbetslivet och i politiken. Vi föreslog att det skulle finnas tre till fem årsrika människor per parti i riksdagen. Men mitt eget parti Liberalerna sa nej till det. Därför är det fint att se att det i nuvarande riksdagen finns 16 ledamöter varav två liberaler är över 70 år.– Ålderism kan smyga sig nästan obemärkt förbi i vardagen, men likväl vara oacceptabelt, framhåller Barbro Westerholm. Nyligen mötte jag en person som skulle köpa en dator. Då säger säljaren att ”men du är ju 72 år, har du något barn som kan skriva på kontraktet åt dig?”. Så ska inte någon behöva bli bemött.Vad kan man göra åt det?– Ingen vill bli annorlunda behandlad på grund av åldern. År 2021 kom det in totalt 3 278 anmälningar om diskriminering till DO. Av dessa anmälningar rörde 624 diskriminering som har samband med ålder.– Attityden i samhället behöver förändras. Vi behöver informera och berätta om vad det innebär att bli äldre, och påminna om att alla som lever blir äldre. Vi behöver lyfta frågorna i flera sammanhang och berätta om vilka konsekvenser diskrimineringen får. Vi behöver se positivt på den äldre generationen och undanröja onödiga hinder i livet.– Jag skriver just nu en bok om åldersdiskriminering där jag intervjuar människor som har reagerat mot den förminskande synen på äldre. Det är värst inom hälso- och sjukvården trots att vi har etiska principer om att behoven ska gå före. Till exempel slutar vården kalla kvinnor över 75 år till bröstcancerundersökning. Det är självklart värt att undersöka kvinnor för bröstcancer även efter att de fyllt 75 år. Ett annat exempel är de med svårt funktionshinder som bara kan få assistans upp till 65 års ålder. Sedan är det hemtjänst och anhöriga som ska hjälpa till, vilket inte blir billigare. Här borde inte kronologisk ålder ha betydelse, det drabbar den enskilda.Varför är det så accepterat?– Jag tror att det är först när vi själva blir äldre som vi förstår vad diskrimineringen har för effekter. Vi behöver ett uppvaknande hos unga och medelålders människor. Att det är deras framtid detta handlar om.– Nu har vi i Sverige rätt att gå i pension vid 69 års ålder. Jag skulle vilja ta bort den gränsen för att undvika att åldern har betydelse för hur du blir bedömd när det gäller din arbetsförmåga. I USA är synen på årsrika människors arbetsförmåga helt annorlunda.– Utöver att vi har en lagstiftning som ger oss rätt att gå i pension behöver vi också ha en lagstiftning som ger oss rätt att arbeta längre. Det skulle hjälpa oss att förändra attityderna mot äldre.Tror du på en annan attityd i framtiden?– Ja, jag tror att det kommer att bli en förändring, säger Barbro. Vi behöver börja med oss själva, vad tänker vi och säger om oss själva? Förminska inte dig själv som pensionär utan berätta om saker som du gör och lyft fram det positiva. De allra flesta är relativt friska och lever gott även efter sin pensionering.Text: Marianne Wijkmark Till WHO:s rapport om ålderism