Kyrkans Akademikerförbund fokuserar på dig som arbetar inom Svenska kyrkan
Som medlem hos oss är du trygg med att vi kan dina frågor bättre än någon annan och förstår vilka utmaningar du kan möta i din yrkesroll inom kyrkan. Vi är det enda kyrkliga fackförbundet, varmt välkommen till KyrkA!

Varför ska jag vara medlem i KyrkA?

Som medlem i KyrkA får du råd och stöd såväl inför din anställning som under anställningen. Vi förhandlar för dig när det gnisslar i samarbetet på jobbet eller när ditt jobb är hotat. För dig som är chef eller arbetsledare kan du vända dig till Chefsrådgivningen med dina frågor och behov.
Ansök om medlemskap

Trygghet för dig som är medlem

KyrkA vill förhindra en alltför hög arbetsbelastning för den anställde, se till att turordningsreglerna följs vid uppsägningar och få arbetsgivaren att lägga mer resurser på löner, kompetensutveckling och personalvård.
Våra tjänster
Nyheter
Publicerad: 16/05/2024
Bra att veta om dina semesterrättigheter
Här ger Madelene Grunnesjö, ombudsman och jurist, svar på några av de vanligaste frågorna vi får från medlemmar kring semester och rättigheter.Har arbetsgivaren rätt att kontakta dig under din semester?Nej, du har ingen skyldighet att vara tillgänglig under semestern. Din semester är din chans till vila och återhämtning och därför är din arbetsgivare skyldig att se till att du är helt ledig från ditt arbete. I undantagsfall – om synnerliga skäl finns – kan arbetsgivaren beordra dig att avbryta din semester och återgå i arbete. Om du då skulle befinna dig på annan ort får du ersättning för de extra kostnader som avbrottet medför (inom rimliga ramar). Den dagen räknas inte som semesterdag.Har arbetsgivaren rätt att neka semester?Ja, din ansökan om semester kan bli nekad. Enligt kollektivavtalet ska det eftersträvas att du får fyra veckor sammanhängande semester under perioden juni till augusti. Det kallas huvudsemesterperiod. Din semester kan dock nekas eller flyttas så länge du ändå får fyra veckors sammanhängande semester under sommaren. Det är arbetsgivaren som har sista ordet kring semesterns förläggning. Om arbetsgivaren lägger din huvudsemester före eller efter juni-augusti får du två betalda semesterdagar extra om du fått högst 14 dagars semester under juni-augusti eller en extra semesterdag om du fått 15–19 dagar under juni-augusti. Du ska få beslut huruvida din semesteransökan är nekad eller beviljad minst två månader innan semestern börjar.Jag vill resa i höst, måste jag ta ut fyra veckors semester på sommaren?Du och din arbetsgivare kan komma överens om att förlägga din huvudsemester eller delar av den till en annan period än juni-augusti. Men om ni inte kan komma överens så är det arbetsgivaren som bestämmer.Är det arbetsgivaren som bestämmer när jag ska ha semester?Generellt ja på så sätt att det är arbetsgivaren som har sista ordet vad gäller semesterns förläggning. Ambitionen är dock fyra veckors sammanhängande ledighet under perioden juni-augusti. Som nämnts ovan går det dock att komma överens om andra lösningar om det funkar för båda parter.Vad händer om jag blir sjuk under semestern?Om du blir sjuk under din semester ska du anmäla det omgående till din arbetsgivare så din semester bryts. De semesterdagar du är sjuk ska du få tillbaka och kunna ta ut vid ett senare tillfälle. Tänk på att vid sjukdom under semestern gäller samma regler som när du blir sjuk i vanliga fall, dvs du får ett karensavdrag och du får sjuklön.Kan jag spara semesterdagar? Om du under semesteråret har rätt till mer än 20 semesterdagar med lön kan du spara maximalt 30 semesterdagar. Tidigare kunde du spara 40 dagar. Om du den 1 april 2023 hade mellan 31–40 semesterdagar sparade har du på dig till den 31 december 2028 att ta ut de överskjutande dagarna. 
Läs nu
Publicerad: 16/05/2024
AI - hot eller möjlighet?
AI, artificiell intelligens, väcker känslor och fascinerar, men det var först på 1950-talet som detta blev ett formellt forskningsfält. En som arbetar aktivt för att minska ovissheten och stärka vår digitala kompetens är Björn Appelgren, folkbildningsansvarig projektledare på Internetstiftelsen. Han poängterar att denna teknik kommer att ha en avgörande betydelse framöver.AI*, förkortningen för artificiell intelligens, är samlingsnamnet för en mångfald av teknologier som strävar efter att göra datorprogram mer likt en människa. Det handlar till exempel om att kunna resonera och planera, förstå vanligt språk, kunna lära sig av data, känna igen mönster och lägga ihop flera olika intryck för att komma fram till en slutsats. Människan har länge fascinerats av ämnet.Några historiska nedslagBjörn har valt ut några spännande händelser som visar att AI inte är något nytt och att vi tänkt om konstgjort intelligent liv länge:1770 – Wolfgang van Kempelen hävdar att hans maskin “Den mekaniska turken” kan besegra vem som helst i schack, men det är en bluff. I maskinen gömmer sig en skicklig schackspelare.1818 – Mary Shelley ger ut romanen Frankenstein, av många ansedd som den första AI-romanen.1956 – John McCarthy myntar begreppet “artificiell intelligens” i en rapport om hur datorer i framtiden skulle kunna utföra uppgifter på egen hand.1960-talet – Joseph Weizenbaum utvecklar chattprogrammet ELIZA, en slags föregångare och inspiration till ChatGPT och nutida chattverktyg.1996 – IBM-datorn ”Deep Blue” besegrar världsmästaren Garry Kasparov i ett parti schack.2011 – IBM-datorn Watson vinner den amerikanska tv-frågesporten Jeopardy mot två av tävlingens bästa mänskliga spelare.Vilken roll ser du att AI spelar framöver?– Tekniken kommer att ha en avgörande betydelse för vårt samhälle, säger Björn Appelgren. Att ChatGPT kunde lanseras nu hänger ihop med att datorkraften är tillräckligt stor samt att det fanns mycket data att träna språkmodellen på. Att vem som helst kan börja använda AI-verktyg markerar en tydlig brytpunkt.– Vi måste dock utveckla tekniken på ett etiskt och ansvarsfullt sätt för att lösa våra utmaningar och maximera dess fördelar, fortsätter han. Redan idag används den framgångsrikt inom vården och diskuteras flitigt i utbildning och arbetsliv.Några exempel på hur vi använder AI idag**AI letar cancertumörer – AI används inom sjukvården där systemet har tränats på att leta efter tidiga fall av cancertumörer på patientfotografier.AI tipsar om musik – De flesta strömmande musiktjänster använder idag AI-system för att kartlägga din musiksmak och ta fram tips på ny musik att lyssna på.AI vaktar dina pengar på banken – Många banker använde AI-system som tränats för att känna igen deras kunders signaturer. På så vis håller systemet utkik efter förfalskningar.AI jobbar på lagret – Stora leveransföretag som Amazon och UPS använder AI och robotar för att optimera lagerhantering och sortering.AI går igenom jobbansökningar – Allt fler rekryteringsföretag använder AI-system för att gå igenom ansökningar och CV:n och plocka fram de mest intressanta.Nya möjligheter i arbetslivet– Vi står inför ett banbrytande skifte inom tekniken som kommer att omdefiniera spelplanen på många nivåer och ha en betydande inverkan på arbetslivet, säger Björn Appelgren.– Det finns redan teknik som kan automatisera många av våra uppgifter, vilket öppnar möjligheter för oss att arbeta mer effektivt och smartare. Det krävs dock en kompetensväxling för att vi ska förstå hur vi kan dra nytta av denna teknologi och skapa nya arbetstillfällen.Björn Appelgren fokuserar på att öka förståelsen och medvetenheten hos den breda befolkningen kring den befintliga teknologin. Implementeringen av denna teknologi kommer att variera för olika arbetsgivare; medan ett vinstorienterat företag kanske ser det som ett medel att öka lönsamheten, måste välfärdsorganisationer överväga hur det kan användas på ett mer samhällsnyttigt sätt. Björn understryker att vi behöver våga utforska nya möjligheter, samtidigt som vi är medvetna om de potentiella konsekvenserna och agerar ansvarsfullt.Vilka är utmaningarna med AI?– Säkerhetsfrågan är en utmaning, påpekar Björn Appelgren. Det är människan bakom som styr om verktygen ska användas för gott eller i bedrägerisyfte. Vi vet att verktygen redan används för att lura folk på pengar genom bluffsamtal eller bluffvideosamtal. Det är de gamla bedrägerierna i en ny form. Det blir också svårare att skilja äkta information från falsk.– Sedan har vi integritetsproblematiken. Vi vet att språkmodellerna samlar in mycket data och har kritiserats för det. Ett problem är att vi inte riktigt vet vilken data de tränas med eftersom det är så oerhört mycket data.Björn påminner om att det är människor som tränar AI, vilket innebär att de då ger det mest sannolika svaret utifrån de texter de har tränats på. Om dessa texter innehåller kulturellt färgad information med fördomar, normer och värderingar så kommer detta att synas i svaren. Om de flesta AI-verktyg är utvecklade i ett speciellt land med sina egna lagar och kulturella koder kommer det att ha betydelser för svaren.Text: Marianne WijkmarkKällor: *Vad är AI för något? | Internetkunskap**AI är redan vardag | Internetkunskap Vill du veta mer om AI? Öka dina kunskaper på Internetstiftelsens hemsida:Lär dig mer om grunderna om AI:https://internetkunskap.se/grundkurs-i-ai/Lär dig mer om säkerhet på internet:https://internetkunskap.se/snabbkurser/  
Läs nu
Publicerad: 16/05/2024
Så kan du skydda din ägodel i en bodelning
Genom äktenskapsförord kan makar bestämma om egendom ska vara enskild, hållas utanför en bodelning och behållas av ägaren vid en separation. Här kan du lära dig mer om vilka arvsrättsliga konsekvenser enskild egendom har.Till att börja med är enskild egendom något som makar inte behöver dela med sig av vid en skilsmässa, vilket också är anledningen till att makar kan välja att göra viss egendom enskild genom ett äktenskapsförord. Det kan till exempel handla om ett generationsskifte eller liknande men medför i varje enskilt fall också andra arvsrättsliga konsekvenser.Arv mellan makarMakar ärver varandra enligt lag under förutsättning att de har gemensamma barn eller inga barn alls med fri förfoganderätt. Detta betyder att makarnas släktingar ärver dem först när båda makarna har gått bort. Har någon av makarna särkullbarn, det vill säga barn som den andra maken inte är förälder till, kommer särkullbarnet dock att ärva sin förälder direkt vid förälderns bortgång. Har maken både särkullbarn och gemensamma barn kommer den efterlevande maken bara att ärva de gemensamma barnens andel av arvet med fri förfoganderätt. Makar kan också ärva varandra genom ett testamente, dock kan de aldrig avtala bort ett särkullbarns rätt till sin laglott.Enskild egendom styr efterarvetOm makar ärver varandra ärver de även varandras enskilda egendom, eftersom enskild egendom ingår i kvarlåtenskapen efter den make som går bort först. Om makarna ärver varandra med fri förfoganderätt ligger därför enskild egendom till grund för fördelningen av det så kallade efterarvet, den slutliga fördelningen av det arv som sker när båda makarna har gått bort.Konsekvenser när all egendom är enskildOm makarna har upprättat ett äktenskapsförord som reglerar att all deras egendom ska vara enskild, får släktingar till den make som hade mest enskild egendom mer än hälften av kvarlåtenskapen efter den make som går bort sist. Detsamma gäller om bara den ena av makarna haft enskild egendom, oavsett om det rört sig om någon enstaka tillgång.Att avtala om enskild egendom har ingen egentlig betydelse om makar bara har gemensamma barn. De barnen ärver då båda föräldrarna, men det styr fördelningen av efterarvet i övriga fall. Enskild egendom har därmed inte enbart betydelse för hur mycket ett särkullbarn har rätt till direkt vid sin förälders bortgång. Det påverkar även övriga släktingars efterarvsrätt.Text: Belma Ljutika, jurist på HELP. KyrkAs PrivatjuridikBehöver du hjälp med enskild egendom eller annat inom privatjuridik? Om du har juristförsäkringen KyrkAs Privatjuridik genom ditt medlemskap i förbundet är du välkommen att kontakta HELP Försäkring. Då får du snabbt kontakt med en jurist som kan ge dig både förebyggande rådgivning och hjälp vid domstolsärenden, utan timkostnad. Logga in med BankID på Min sida, mejla till info@helpforsakring.se eller ring HELPs kundservice på 0771–985 200 så får du hjälp. På Min sida kan du också själv upprätta viktiga digitala avtal, om du så vill. 
Läs nu
Publicerad: 30/04/2024
Viktig rapport om mellanchefers organisatoriska och sociala arbetsmiljö
Förra veckan släppte Arbetsmiljöverket en viktig rapport om mellanchefer inom privat sektor. Under 2022–2023 har Arbetsmiljöverket inspekterat första linjens chefer inom privat sektor. Arbetsmiljöverket konstaterar i sin rapport att chefernas arbetssituation exkluderas från det systematiska arbetsmiljöarbetet.Arbetsmiljöverket drar slutsatsen i denna rapport att det är dags för arbetsplatser att även inkludera chefers arbetsmiljö i det systematiska arbetsmiljöarbetet:"Första linjens chefer är en yrkesgrupp med höga krav på sig och som ofta pressas både uppifrån och nedifrån i organisationen – något som kan leda till stress och en ohållbar arbetsmiljö. Trots det har inspektionerna identifierat att chefers arbetsmiljö ofta faller mellan stolarna i företagens systematiska arbetsmiljöarbete.”– Detta ligger helt i linje med det KyrkA påpekat i vår rapport om det regionala arbetsmiljöarbetet, säger Vibeke Hammarström Falk, förbundsdirektör. Vi vill lyfta uppmärksamheten mot att även chefer har en arbetsmiljö samtidigt som de har ansvar för andras arbetsmiljö. Därför är det så viktigt att synliggöra deras arbetsmiljö för att helheten ska bli bra.Skyddsombud för chefer saknasKyrkA har i sina rapporter till Arbetsmiljöverket länge påtalat att chefer behöver regionala skyddsombud om deras egen arbetsmiljö ska kunna bevakas. KyrkA har genom det gedigna arbete som utförs av våra egna regionala skyddsombud uppmärksammat att chefer ställs utanför arbetsmiljöarbetets skyddsnät när de inte kan vända sig till skyddsombudet på arbetsplatsen.Detta bekräftas nu av Arbetsmiljöverkets undersökning av chefer inom andra delar av den privata sektorn. Arbetsmiljöverket konstaterar följande:”Chefer saknar ofta skyddsombud som representerar chefsledet. Vid våra inspektioner har det varit påtagligt att det inte fanns skyddsombud för första linjens chefer. Eller så fanns där ett skyddsombud, vars roll dock var att representera medarbetarna gentemot arbetsgivaren. /…/Även chefer kan behöva skyddsombud som agerar för deras arbetsmiljö.” - Regionala skyddsombud behövs, inte minst för chefernas skull. Kyrkans Akademikerförbund är mycket glada för att denna fråga nu får den uppmärksamhet den förtjänar, avslutar Vibeke Hammarström Falk.
Läs nu
Publicerad: 22/04/2024
Bror Holm är utsedd till årets Medelpading 2024
Styrelsen för Medelpads Hembygdsförbund tillkännagav på söndagen den 21 april att Bror Holm, ordförande för KyrkA och kyrkoherde i Selånger församling, har utsetts till årets Medelpading. Utmärkelsen överlämnades av Laila Grubb, som är ordförande för Selångers Hembygdsförening.Hur känns det att få priset årets Medelpading?- Det känns hedersamt och roligt, säger Bror Holm. Jag är tacksam för att mitt arbete och engagemang för församlingsverksamhet, pilgrimsrörelsen och för Medelpads kulturarv har uppmärksammats. Glädjande är att vi har haft runt 140 000 besökare från över 57 nationer i Selånger Pilgrimscenter sedan starten 2018 och vi ser att intresset tilltar.Bror Holm har ett stort engagemang för pilgrimsrörelsen och är en hängiven förkämpe för Selånger Pilgrimscenter samt för utvecklingen av Medelpads kultur- och besöksnäring. Han har framgångsrikt lett det omfattande Interreg-projektet "Pilgrim utan gränser", vilket fokuserar på att främja det gemensamma kulturarvet mellan Sverige och Norge. Genom detta projekt har han varit drivande i att etablera minipilgrimscenter längs leden och har även skapat utställningar som belyser S:t Olof och "En vandring i vikingatid" på Selånger Pilgrimscenter.Vilken motivering hade juryn?”Genom sitt arbete och sitt intresse för hembygden bidrar Bror till att skapa en stark gemenskap och stolthet för bygden. Han är en viktig del i att bevara och förmedla bygdens historia till kommande generationer, och hans insatser uppskattas av både unga och gamla.”Läs gärna hela motiveringen här.Kyrkans Akademikerförbund vill framföra sina varmaste gratulationer till förbundsordförande Bror Holm för detta distinkta pris! Vi glädjer oss med honom för att han har fått ett erkännande för sitt engagerade och utmärkta arbete.Foto: Helene WesterlindText: Marianne Wijkmark
Läs nu
Publicerad: 17/04/2024
Orsaken till kränkningar finns i mobbarens psyke
Vibeke Hammarström Falk, förbundsdirektör på KyrkA, höll på tisdagen en föreläsning om kränkande särbehandling för fackligt förtroendevalda i förbundet. Mobbning på arbetsplatsen leder inte bara till lägre produktivitet utan kan också ha förödande effekter för den som blir utsatt. Hon betonade att det inte är offret som är problemet.- Det är avgörande att vi flyttar fokus till den som startar mobbningen, säger Hammarström Falk. Mobbaren ser fördelar med sitt beteende såsom att höja sin status eller makt i gruppen eller att få kontroll på något vis. Vi måste därför ändra synsätt från att fråga varför hen blir mobbad, till att fråga varför mobbar du? Svaret finns hos mobbaren, inte hos mobbningsoffret. Vi måste stödja offret och gruppen samtidigt som vi måste utreda varför mobbaren beter sig som hen gör.Vad är kränkande särbehandling?Kränkande särbehandling är handlingar som riktas mot en person på ett kränkande sätt. Att frysa ut eller exkludera någon eller några på arbetsplatsen, att inte hälsa på någon, att kalla arbetskamrater för öknamn, att verbalt kränka någon är olika exempel på kränkande särbehandling. Att undanhålla information, förnedra någon eller ha favoriter är också exempel på kränkande särbehandling. Både individer och grupper kan utsättas för kränkande särbehandling och det kan leda till socialt utanförskap, allvarlig ohälsa med sjukskrivning som följd.Vad har arbetsgivaren för ansvar?En mobbningssituation måste hanteras och helst utredas av en extern konsult. Det tar inte slut av sig själv. Arbetsgivare har ett tydligt ansvar att klargöra att kränkande särbehandling är oacceptabelt. Arbetsgivaren har också en skyldighet att agera vid kränkningar och ta till åtgärder för att utreda händelserna samt se till att det inte händer igen. Detta ansvar regleras främst i arbetsmiljölagen och föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö. Även diskrimineringslagen reglerar rätten att få vara på sin arbetsplats utan att utsättas för kränkningar och trakasserier.Vad gör jag om jag utsatts för kränkande särbehandling eller om jag sett någon annan utsättas?Arbetsgivaren bör genom en policy eller på annat sätt informera om vem du ska vända dig till om du utsatts för kränkande särbehandling eller om du sett en arbetskamrat utsättas. Det vanligaste är att du först och främst ska vända dig till din närmaste chef. Men om det är din chef som utsätter dig eller andra för kränkande särbehandling så ska det finnas rutiner för vem du i stället ska kunna prata med.Du är alltid välkommen att kontakta KyrkAs skyddsombud på din arbetsplats, ett av KyrkAs regionala skyddsombud eller en av KyrkAs ombudsmän. Vi finns här om du vill ha råd och stöd, om din arbetsgivare inte tar dig på allvar eller om du av någon anledning inte är bekväm med att prata direkt med din chef.
Läs nu
Våra erbjudanden

KyrkAs chefsrådgivning

Till KyrkAs chefsrådgivning kan du som är kyrklig ledare vända dig till med förtroende. Här har rådgivarna egen erfarenhet av att leva och verka som kyrkoherdar, chefer och arbetsledare inom kyrkan och redo att stötta dig i alla sorters utmaningar.
Rådgivning för chefer

Om du behöver fackligt råd och stöd

Kontakta i första hand våra fackliga representanter i din stiftskrets. Om det gäller specifika frågor kring din anställning kan du kontakta våra ombudsmän direkt. Du når oss alla vardagar mellan klockan 9.00-12.00 på telefonnummer 08-441 85 60 eller mejla till forhandlingsavdelningen@kyrka.se.
Din stiftskrets

Medlemsföreläsningar

Fyll på dina kunskaper och lyssna på våra föreläsningar, kostnadsfria för dig som är medlem såklart!
Ta del av föreläsningar som medlem

Är du rätt försäkrad?

Vi har förmånliga försäkringserbjudanden för dig som medlem. Du når KyrkAs försäkringsrådgivare på telefon 010-761 06 85. För frågor om KyrkAs Privatjuridik ring 0771- 985 200.
KyrkAs försäkringserbjudande

Svenska kyrkans avtal 2023

Här hittar du Svenska kyrkans avtal 2023, utlandsavtalet, avtalet om bilersättning, omställningsavtalet vid arbetsbrist, pensionsavtalet och kollektivavtalet om tjänstepension.
Svenska kyrkans avtal 2023 (logga in)

Referensgruppen för 60+

Är du intresserad av att vara med i KyrkAs referensgrupp 60+ är du välkommen att höra av dig till vår äldreombudsman, Sten Bylin.
Mejla till Sten Bylin

SPU - Svenska prästerskapets understödsstiftelse

Ansök om bidrag ur Svenska prästerskapets understödsstiftelse för andra halvåret 2024.
SPU – Svenska prästerskapets understödsstiftelse

Om ersättning för regionala skyddsombud

Här förklarar vi hur systemet med ersättning för regionala skyddsombud fungerar och vad du som arbetsgivare behöver veta när du skickar en faktura till KyrkA.
Läs mer