KyrkA finns till för dig som är anställd i Svenska kyrkan

Vi vill passa på att önska alla våra medlemmar en riktigt fin påskhelg. Pamela Garpefors, KyrkAs förbundsordförande, hälsar till er alla: ”Jag vet att de kommande dagarna kommer att kräva mycket av er. Mitt hopp är att ni mitt i tjänstgöringen också hittar stunder av den återhämtning som krävs för att orka bära uppdraget vidare. Förbundets roll är att stå bakom er, att värna era villkor och se till att er röst hörs, så att ni kan fokusera på det som är kärnan i vår gemensamma kallelse.” VI vill också påminna om att KyrkA har öppet alla dagar som inte är röda. Behöver du fackligt stöd eller har frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss på medlemsservice@kyrka.se eller på telefon 08-441 85 70. Varma påskhälsningar KyrkA    

Efter att själv ha upplevt hur en dålig arbetsmiljö kan påverka både människor och verksamhet, har Linda Muhr Sandahl, ansvarig för KyrkA i Växjö stift och präst, utvecklat ett starkt engagemang för att förbättra villkoren för andra. För henne är det självklart att det måste finnas hållbara ramar där arbetsrätten och kallelsen fungerar tillsammans. Linda Muhr Sandahl är uppvuxen i Lindsdal, en mil norr om Kalmar, och det var i samband med konfirmationen som hennes intresse för kyrkan väcktes. Från början var det inget hon hade planerat, men något fick henne att stanna kvar. Under gymnasiet gick hon barn- och fritidsprogrammet med tanken att bli församlingsassistent. Men ett råd från en kantor förändrade riktningen: hon borde bli präst. Den tanken tog fäste och blev så småningom verklighet när hon prästvigdes 2007 i Växjö domkyrka. Åren i handeln formade perspektivet Men innan att teologistudierna tog fart fick Linda en praktikplats i leksaksbranschen. Det som skulle vara tillfälligt blev flera år i en leksaksbutik i Kalmar. Handeln var bekant för henne då hennes pappa drev färgbutik när hon var liten. Senare, när hon flyttade till Växjö för att studera, arbetade hon extra på bland annat på Toys “R”Us. Prästyrket och viktiga erfarenheter Efter prästvigningen började Linda i Teleborgs pastorat i Växjö, där hon arbetade i några år. Därefter gick flytten till Öland till en tjänst i Borgholm, innan hon fick en projekttjänst på Växjö stiftskansli med fokus på församlingsutveckling. Men alla erfarenheter har inte varit enkla. I ett senare pastorat uppstod en situation med dålig arbetsmiljö. Det slutade med att åtta personer, inklusive Linda, lämnade arbetsplatsen samtidigt. – Det var mitt första möte med en så pass dålig arbetsmiljö. I efterhand har jag lärt mig mycket av det, berättar hon. Därför engagerar hon sig fackligt Den svåra erfarenheten blev en vändpunkt. Linda började sätta sig in i arbetsrätt och villkor och intresset för fackliga frågor växte. Erfarenheten ledde till en paus från kyrklig tjänst. Under sju år arbetade hon som butikschef för tre zoobutiker. Där fick hon ytterligare kunskap, inte minst från arbetsgivarens perspektiv. När verksamheten köptes upp och en butik skulle avvecklas väcktes frågor kring personalens rättigheter. – Jag är intresserad av avtalstexter. Jag läser hellre ett uppslagsverk än en roman, säger hon med ett leende. Så småningom längtade hon tillbaka till kyrkan och återvände också till Öland till en komministertjänst. När möjligheten att engagera sig fackligt dök upp kände hon att tiden var rätt. Ett hjärta för arbetsmiljö och rättvisa För Linda är det tydligt att kyrkan är en unik arbetsplats, men det får inte innebära att gränser suddas ut. – Att jobba i kyrkan är inte ett vanligt jobb. Samtidigt är det viktigt att det inte överutnyttjas eller förväntas att man alltid ska vara tillgänglig. Det måste finnas former där arbetsrätten fungerar tillsammans med kallelsen. Arbetsmiljöfrågor ligger henne särskilt varmt om hjärtat. Hon brinner för rättvisa och för att medarbetare ska känna till och kunna använda sina rättigheter. Hör av dig i tid I sin roll möter hon många frågor från medlemmar, allt från arbetsmiljö och anställningsvillkor till det nya avtalet, kompledighet och löner. Hon betonar vikten av att inte vänta för länge med att söka stöd. – Det är alltid bättre att höra av sig i tid, även om du bara vill fråga något. Hon uppmuntrar också fler att engagera sig, till exempel som skyddsombud. Livet utanför arbetet När hon inte arbetar är det djuren som tar mest plats i Lindas liv. Hemma finns fyra hundar, två katter, sex kaniner och akvariefiskar. En dröm hon nu vill förverkliga är att utbilda en av sina hundar till besöks- och terapihund. – Jag har länge velat göra det. Hur jag kommer att använda hunden får växa fram. På plats på Öland igen Linda flyttade tillbaka till Öland 2022 och började sin nuvarande roll som komminister i september 2025. Med erfarenheter från både kyrkan och andra branscher bär hon med sig ett brett perspektiv och ett starkt engagemang för ett hållbart arbetsliv. Nu är hon aktuell som kretsansvarig i Växjö stiftskrets, facklig förtroendeman och regionalt skyddsombud. Att engagera sig som skyddsombud är ett konkret sätt att påverka arbetsmiljön både för sig själv och sina kollegor. Har du funderingar kring dina rättigheter eller vill veta mer om hur du kan bidra är du varmt välkommen att höra av dig. Ingen fråga är för liten. Hör gärna av dig till Linda på linda.muhr.sandahl@kyrka.se Text: Marianne Wijkmark Foto: Öland, Janis Beitins, Unsplash  

Kjell Mo, lärare på Försvarshögskolan och Senior Consultant i bolaget Prospero konstaterar att Svenska kyrkan är en viktig aktör i totalförsvaret. Tillsammans med sina kollegor hjälper nu Kjell Mo flera stift inom Svenska kyrkan och är aktuell som föreläsare på KyrkAs kongress och under KyrkA-veckan. Här ger han sin syn på den förändrade världsordning vi står inför. Den världsordning som vuxit fram efter andra världskriget utmanas nu på allvar. Under decennier har den präglats av en idé om att länder ska kunna leva i fred, utvecklas och blomstra, en utveckling som förstärktes efter Berlinmurens fall. Men den tiden håller på att förändras. – Vi ser ett tydligt paradigmskifte. Maktpolitik bedrivs öppet av stora aktörer som Ryssland, Kina och även USA, säger Kjell Mo, Senior Consultant på Prospero. Särskilt USA:s politiska utveckling väcker frågor. Donald Trump beskrivs som en aktör som förändrar spelreglerna. – Sättet att agera är ohämmat och genomsyras av: ”är ni inte med oss så är ni emot oss”. Det skapar osäkerhet i hela det internationella systemet. För Europa innebär det en ny verklighet att förhålla sig till. – Som europé måste vi lära oss att leva med det. Vi vet inte hur länge den här politiska riktningen består. Höstens mellanårsval i USA blir en viktig värdemätare. Avgörande är hur den nuvarande administrationen hanterar detta, säger Mo, och pekar på diskussioner om förändrade vallagar och röstningsregler. Demokratin och det öppna samhället utmanas Sverige tillhör fortfarande en liten grupp av stabila demokratier, men utvecklingen globalt går åt ett annat håll. – Det öppna samhället är både vår styrka och vår sårbarhet. Det utnyttjas av både stater och organiserad brottslighet. Hotbilden är bred. Från geopolitik till angrepp på välfärdssystem och desinformation. Det finns en risk när stater börjar begränsa friheter i trygghetens namn. – Det är en farlig väg. När medier börjar kontrolleras blir sanningen ofta det första som förloras. Vi måste vara beredda att kämpa för de demokratiska värderingarna och inte ta detta för givet. Säkerhetsläget i Europa och Sveriges roll Rysslands invasion av Ukraina har förändrat säkerhetsläget i grunden och lett till att Sverige gått med i Nato. – Det har gjort oss säkrare, men samtidigt är Nato i förändring. Det är inte riktigt samma allians som när vi ansökte. Samarbetet inom Europeiska unionen blir därmed ännu viktigare trots interna spänningar mellan olika regioner och länder med skilda hotbilder. – Vi behöver också stärka Europas strategiska autonomi. EU har stora ekonomiska och politiska muskler, men utmanas av att andra stormakter hellre vill förhandla med enskilda länder. Ett dystert läge men ökad medvetenhet Kjell Mo beskriver vår tid som både dyster och osäker. – Det kan gå väldigt fort när läget försämras. Samtidigt är det positivt att frågorna nu är högt upp på agendan och att medvetenheten har ökat. – Läget är bättre i dag än för ett år sedan och mycket bättre än för tre år sedan. Vi satsar mer, vi synliggör hoten och fler aktörer arbetar aktivt med beredskap. Här spelar många delar av samhället en viktig roll: kommuner, myndigheter och kyrkan. – Svenska kyrkan är en viktig aktör i totalförsvaret. Kyrkan är en viktig del i det moraliska och mental försvaret och kan ge stabilitet och framtidstro, konstaterar Kjell Mo. Ett nytt totalförsvar En avgörande förändring är hur det svenska totalförsvaret är uppbyggt i dag. Tidigare fanns två parallella system: ett civilt samhälle och en militär struktur med egen infrastruktur för transporter, sjukvård och försörjning. I dag ser det annorlunda ut. – Försvarsmakten är helt beroende av att det civila samhället fungerar. Att vård, barnomsorg och transporter fungerar är avgörande även i kris och krig. Den politiska styrningen har också förändrats, med ett tydligare fokus på samordning mellan civilt och militärt försvar. Ett robust civilt samhälle gör landet svårare att slå ut. Krigets verklighet: civila drabbas Trots att det finns omfattande regelverk kring krigföring är verkligheten brutal. – Det finns få områden som är så reglerade som krig, men ändå är det civilbefolkningen som drabbas hårdast. I Ukraina syns detta tydligt i Rysslands angrepp. Även konflikten i Gaza visar hur komplexa moderna krig blivit. – När aktörer använder mänskliga sköldar suddas gränsen mellan militära och civila mål ut. Det skapar enorma humanitära konsekvenser. Hur rustade är vi egentligen? Svenskarnas beredskap har stärkts, men det finns mer att göra. – Vi är mer förberedda än vi kanske tror. Vid kriser ser vi hur civilsamhället snabbt sluter upp. Som exempel lyfter Kjell Mo terrordådet på Drottninggatan, där människor spontant hjälpte varandra. – Det finns en stark inneboende vilja att hjälpa. Men vi behöver också komplettera den med praktisk beredskap. Bra att vara förberedd Egen beredskap ses som en viktig del av helheten. – Kan du klara dig själv i en vecka utan stöd, så avlastar du samhället och hjälper dem som verkligen behöver hjälp. Det handlar om enkla åtgärder, till exempel: Mat och vatten för minst sju dagar En vevradio Grundläggande förnödenheter – Att vara engagerad i föreningar och lokalsamhälle är också en viktig del av beredskapen. Du ska vara beredd - inte rädd, avslutar Kjell Mo. Text: Marianne Wijkmark  

I slutet av januari i år bjöd KyrkA in deltagarna i KyrkA Forum Kyrkoherde till ett nätverksdygn på Stiftelsen Fjellstedtska skolan i Uppsala. En av föreläsarna var Katarina Tingström, präst och legitimerad psykoterapeut.  Hon talade om gränssättning och integritet i ledarskapet, vad detta egentligen innebär och vilka fallgropar som finns. - Kyrkoherdens uppdrag är komplext, säger Katarina Tingström. Att vara chef är sällan så enkelt att det är svart eller vitt. Därför är gränssättning och integritet viktiga ingredienser. Lika viktigt är det att söka stöd hos en handledare när det behövs. Gränser skapar balans Att sätta gränser handlar inte om kontroll eller hård styrning, utan om att skapa riktning och trygghet. Enligt Katarina Tingström är tydliga gränser en viktig del av ett hållbart ledarskap. – Att sätta gränser innebär att tydligt visa åt vilket håll medarbetarna ska gå tillsammans med sin kyrkoherde, säger Katarina Tingström. När en ledare är tydlig med ramar, förväntningar och prioriteringar blir det lättare för medarbetare att förstå vad som gäller. Det skapar förutsägbarhet i arbetet och minskar osäkerhet i gruppen. En ledare som är närvarande, konsekvent och tydlig i sina gränser bidrar därför till en arbetsmiljö där människor känner sig trygga. Tryggheten gör i sin tur att medarbetare vågar ta ansvar, samarbeta och fokusera på uppgifterna i stället för att försöka tolka vad ledaren egentligen menar. Ibland glömmer ledare det förebyggande arbete som behöver föregå en tydlig gränssättning, nämligen att samtala med medarbetarna innan problemen uppstår. Det handlar om att vara tydlig med vad arbetsmiljölagstiftningen innebär och hur kyrkoherden som ledare kommer att agera. Förutsägbarhet är avgörande. Medarbetarna behöver veta vilka beslut som fattas av arbetsgruppen, vilka som tas av kyrkoherden och vad som ligger på ledningens ansvar. Samtidigt finns det fallgropar. Gränserna behöver vara tydliga nog för att skapa riktning och trygghet, men samtidigt tillräckligt genomtänkta och konsekventa för att uppfattas som rättvisa och meningsfulla. När de fungerar som bäst blir de inte hinder, utan en stabil ram som gör det möjligt för en arbetsgrupp att arbeta tillsammans mot samma mål. Gränser kan också bli problematiska om de upplevs som godtyckliga. Till exempel om regler förändras utan förklaring eller tillämpas olika för olika personer. Det riskerar att skapa frustration och undergräva tilliten till ledarskapet. Ett annat problem uppstår när gränserna är alltför snäva och lämnar lite utrymme för initiativ och självständighet. Då kan arbetsgruppen känna sig styrd i detalj och motivationen minska. Vi får aldrig glömma att både medarbetaren och kyrkoherden vill att verksamheten ska fungera väl. Alla vill ha en bra arbetsplats. Det är en gemensam utgångspunkt att påminna sig om, särskilt när det uppstår spänningar. Integritet i praktiken Integritet innebär enligt Katarina Tingström att få ord, beslut och handling att hänga ihop. Men att ha modet att stå kvar när det är obekvämt, trycket är högt eller när viljor krockar kan kosta. Hon råder till att i förväg väga priset för integritet mot priset att kompromissa bort den. Det kan ge klarhet och styrka i de fall ledaren blir ifrågasatt, får minskat stöd eller blir en del av konflikter. Ett tecken på att integriteten börjar svikta är när ledaren blir budbärare i stället för ledare eller skyller på andra i organisationen i stället för att själv stå för riktningen. En annan fallgrop är att förhandla bort tydlighet för att skapa tillfälligt lugn, till exempel genom att vara otydlig i krav eller beslut för att undvika motstånd. Det kan också ta sig uttryck i att ledaren undviker konflikter, skjuter upp beslut eller låter problem passera i hopp om att de ska lösa sig av sig själva. På kort sikt kan det kännas enklare, men på längre sikt riskerar det att skapa osäkerhet i gruppen och försvaga både ledarskapet och tilliten. Integritet i ledarskap handlar därför ofta om modet att vara tydlig, ta ansvar och stå kvar även när situationen är obekväm. Mentaliseringsförmågan ökar förståelsen för andra De flesta av oss har hjälp i den mellanmänskliga kommunikationen av något som kallas för mentaliseringsförmåga. Det handlar om förmågan att kunna se sig själv utifrån och samtidigt förstå hur det blir för den andre. Det handlar inte bara om att reagera på vad människor gör, utan att reflektera över varför de gör det och vad som kan ligga bakom deras beteenden. – Att kunna mentalisera är centralt, både i privatlivet och på arbetsplatsen, säger Katarina Tingström. När vi förstår våra egna drivkrafter och kan sätta oss in i andras perspektiv blir det lättare att kommunicera tydligt, hantera konflikter och skapa förtroende. Katarina Tingström Katarina Tingström, präst och legitimerad psykoterapeut, har tidigare varit verksam i många år som försvarsmaktspräst och därefter polispräst i Region Stockholm i 14 år. Idag arbetar hon som legitimerad psykoterapeut, certifierad EMDR-terapeut samt föreläsare och driver en psykoterapimottagning i Stockholm. Hon har över 35 år av erfarenheter i sitt yrkesliv. Katarina är utbildad handledare och handleder både enskilt och i grupp. Text: Marianne Wijkmark      

Lars-Erik Lindström, kyrkoherde emeritus och tidigare kretsordförande i Linköping, har lång erfarenhet av både kyrkligt och fackligt arbete. Han uppmanar fler att engagera sig fackligt för att förbättra arbetsmiljön och villkoren i kyrkan. På 1960- och 70-talen präglades kyrkan av stark solidaritet med tredje världen vilket påverkade prästers syn på sina egna löner. Det ledde till en stor eftersläpning i lönerna. På 1980-talet började därför engagerade företrädare i KyrkA att arbeta för att förändra situationen till det bättre. Lars-Erik Lindström växte upp i ett arbetarhem i Norrköping och började läsa teologi i Uppsala efter studentexamen 1965. Han prästvigdes i Linköpings stift 1970 och gjorde först värnplikten inom militär personalvård och började efter detta arbeta i Johannelunds församling, där han ansvarade för barn- och ungdomsarbete. År 1981 blev han kyrkoherde i S:t Lars församling och senare kontraktsprost. Under sina sista yrkesår tjänstgjorde han i Linköpings domkyrka fram till pensioneringen 2013. Hans fackliga engagemang började tidigt i det som då hette Prästförbundet, i dag Kyrkans Akademikerförbund. När medbestämmandelagen infördes 1974 blev han MBL-förhandlare för prästerna gentemot domkapitlet. Med tiden förändrades kyrkans arbetsgivarstruktur och förhandlingarna flyttades till pastoraten, samtidigt som fler fackförbund började samverka. En av de viktigaste frågorna under hans tid har varit löneutvecklingen för präster, men även förändringen i arbetsgivarordningen när pastoraten år 2000 blev arbetsgivare. Samtidigt ligger tillsynen kvar hos domkapitlen, något som enligt honom ibland skapar otydlighet och konflikter. Som emeritus fortsätter Lars-Erik att bidra med sin erfarenhet, bland annat genom att stötta medlemmar i förhandlingar och i ärenden som rör domkapitlets disciplinfrågor. Han menar att det fortfarande finns många viktiga frågor att arbeta med: arbetsmiljö, sjukskrivningar (där kvinnor ofta är särskilt utsatta) och tydligare roller mellan arbetsgivare och tillsyn. Samtidigt betonar han att fackligt arbete inte bara handlar om konflikt utan också om samverkan. – Vi behöver kunna regelverket och stötta både medlemmar och arbetsgivare. Det handlar om att samarbeta för det gemensammas bästa. Vi kan kyrkan och kyrkoordningen och bör samverka på alla nivåer, säger han. Genom kunskap, närvaro och dialog i allt från lokala möten till samtal med biskopen menar han att facket kan göra verklig skillnad i kyrkans arbetsliv. Text: Marianne Wijkmark

På många arbetsplatser har årets lönerevisioner startats. Från och med tecknandet av Svenska kyrkans avtal 25 är utgångsläget att löneprocessen genomförs genom den så kallade processmodellen; med lönesamtal och lönesättande samtal. För dig som medlem kan det uppfattas som att du står själv i löneprocessen i jämförelse med en förhandling. Kyrkans Akademikerförbund har dock fortsatt en lika viktig roll i din lönesättning även om den sker på annat sätt och arbetsgivarna måste fortsatt fördela ett centralt avtalat löneutrymme som i år är på 3%. Löneprocessen enligt Svenska kyrkans avtal leder till en mer övervakande roll för facket med ett större fokus på att vi fackliga representanter säkerställer kvalitén i processen. Detta sker framförallt inför och under den inledande överläggningen. Denna överläggning hålls innan ni som anställda har era lönesamtal och den ska hållas inför varje löneprocess. Under överläggningen kan vi som förbund kontrollera att det finns förutsättningar för en saklig löneprocess och en god löneutveckling. Så att när du som medlem har ditt lönesättande samtal ska du kunna känna dig trygg. I detta ligger bland annat att säkerställa att arbetsgivaren har en bra lönepolicy med rimliga och väl förankrade lönekriterier.  Du som anställd ska alltid kunna veta på vilka grunder din lön är satt. Vi kontrollerar också att arbetsgivaren genomfört en lönekartläggning så att det inte finns osakliga löneskillnader. Osakliga löneskillnader ska korrigeras. Utöver detta ser vi på arbetsgivarens lönestruktur och diskuterar den vid behov. Övriga frågor som vi som förbund kan lyfta på en överläggning är om personalen på arbetsplatsen har fått information om hur en löneprocess ska gå till så att den anställde kan förbereda sig på ett bra sätt inför det kommande lönesättande samtalet. Det är också viktigt att den lönesättande chefen fått en bra utbildning i att hantera lönesamtal. Att vara lönesättande chef är en svår uppgift. Arbetsgivaren måste säkerställa att lönesättande chefer ges goda förutsättningar för detta viktiga arbete och en korrekt utbildning är grundläggande. Vad som är en korrekt utbildning varierar men lönesättande chefer ska vara väl insatta i hur löneavtalet fungerar och de ska förstå hur dialog med medarbetare om prestation och lön ska genomföras. I slutet av löneprocessen sker en avstämning med facket där vi kan kontrollera att arbetsgivaren lägger ut det avtalade löneutrymmet och att man följt det som vi kommit överens om under överläggningen. Om du som medlem upplever att löneprocessen inte fungerar som det ska, eller om du har en oro inför kommande löneprocess, så kontakta din lokala kretsföreträdare så hjälper vi dig. Text: David Thell