Det är Veronica Johanssons önskan för sina medmänniskor som hamnat i utmattning. Efter en arbetsplatsolycka som följdes av en personlig tragedi där sonen gick bort 2018 är Veronica sjukskriven. Nu deltar hon i projektet ”Skapa plats” i Herrestads församling.Vägen tillbaka för Veronica Johansson har varit lång och tidvis svår. Hon är långtidssjukskriven efter en arbetsplatsolycka inom kriminalvården som året efter följdes av sonen Eric Johansson bortgång 2018. Efter flera misslyckade försök att arbetsträna i miljöer med stressad personal i alldeles för stora arbetslag insåg Veronica Johansson vad som inte fungerade, men lösningarna verkade långt borta.Från oväntat håll kom rekommendationen i början av 2021 att vända sig till Herrestads församling där de precis startat upp en projekt för långtidssjukskrivna i utmattningssyndrom. Mer än så visste hon inte när hon första gången skulle träffa diakoniassistenten och föreståndaren för ”Villa Skärgården” Carina Johnsson.–   Jag kände direkt att detta skulle passa mig, säger Veronica Johansson. Allt verkade så genomtänkt och när Carina kunde svara på alla mina frågor så kände jag att förtroendet växte. Jag är en problemlösare i grunden och luttrad efter flera försök att arbetsträna. Men Carina och hennes kollegor hade verkligen tänkt igenom allt.Det är en liten grupp av deltagare som Veronica ingår i där alla har liknande erfarenheter av utmattning. Hon uppskattar mycket känslan av att de alla månar om varandra. Hon slipper bli bedömd eller kritiserad om hon tappar orden, är ledsen eller inte förstår enkla beskrivningar. De har ju alla gått igenom liknande tankar och känslor och förstår varandra. Något de arbetar med är att skapa rutiner som är en av nycklarna för att må bättre.– Vi har samma grundrutiner varje dag även om dagarna kan se olika ut, säger Veronica Johansson. Vi checkar in på morgonen och äter frukost tillsammans. Det är fint att vi vågar vara sårbara och öppna då vi kan ha en sämre dag. För då behöver de andra inte fundera över vad som känns i ”luften” Vi har alla fått en sårbarhet och har lite tunnare skydd av vad som tillhör oss själva och vilka känslor som tillhör någon annan. Vi får vara där vi är utan att bli ifrågasatta. Efter frukosten hämtar vi inspiration ur en dag för dag-bok. Detta avslutas med en meditation där vi bara får landa. Till sist får vi veta vad vi ska hjälpa till med under dagen. Två dagar i veckan hjälper jag kyrkvaktmästarna med att rensa ogräs och andra sysslor som tillhör deras dagliga rutiner.Viktigt med meningsfulla arbetsuppgifterVeronica berättar att deltagarna kan få vara delaktiga i alla delar av församlingsarbetet som att tillaga soppa till gemensamhetsträffar eller baka smörgåstårta inför en begravning. Ju friskare de blir desto mer kan de göra och allt består av riktiga och meningsfulla arbetsuppgifter.I programmet kan också ingå utflykter till havet eller till skogen där deltagarna får kreativa uppgifter och övningar för att minska stress, som till exempel att använda sinnena för att ta in omgivningen. Att känna dofter, eller lyssna på ljuden och bara vara. Veronica känner glädje och mår bra när hon får vara i det kreativa flödet, vilket deltagarna får här. De som inte är vana att vara kreativa får verktygen de behöver här.– Personalen är närvarande och tar sig alltid tid att lyssna till både djupa samtal och till lättsamma, fortsätter Veronica Johansson.  Även om vi är delaktiga i församlingsarbetet så är vi en självständig grupp. Personalen är bra på att uppmuntra till att gå framåt men också lyhörda när jag behöver bromsa. Att hamna i en långvarig utbrändhet leder ofta till en livskris som påminner om en sorgeprocess, man tappar sig själv, sina färdigheter och rutiner som vanligtvis skapar trygghet försvinner. Familj och vänner känner inte igen oss längre och framför allt har vi tappat oss själva längs vägen. Men med kyrkans projekt och alla fantastiska möten här med allt från barnen på lekplatsen till de äldsta på gemensamhetsträffarna hjälper det mig att bli sedd och uppskattad igen. Det ger mig en känsla av tillhörighet.–  Jag är ofta trött, men jag ser ändå ljusare på tillvaron, menar Veronica. Från att ha varit helt sjukskriven, ensam med mina tankar och utan yrkesidentitet gör det mig glad att känna att jag har byggt upp något tillsammans med de andra i gruppen. Det ger trygghet, energi och glädje.Personalen hjälper deltagarna med allt från att fylla i blanketter till myndigheter till att vara delaktig i samtal med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Veronica berättar att de utgår från hur deltagarna mår dygnet runt, inte bara under arbetstiden. Det får inte heller gå för snabbt fram eftersom det måste vara hållbart på lång sikt för att deltagarna ska få tillbaka sin styrka och orka komma tillbaka ut i samhället igen.–Jag önskar att alla som hamnat i utmattning skulle få komma till ett ställe som detta, avslutar Veronica Johansson.Läs också:Villa Skärgården - en fristad för långtidssjukskrivna med utmattningssyndrom

Carina Johnsson är diakoniassistent och föreståndare för verksamheten ”Villa Skärgården” i Herrestads församling utanför Uddevalla. Här får långtidssjukskrivna som hamnat i utbrändhet hjälp till ett hållbart liv.I Herrestads församling utanför Uddevalla möts deltagarna i samförstånd då de har liknande erfarenheter och samma mål – att återta sina liv. För Carina är det helheten som är viktig.–  Här tränar vi på att leva, inte bara på att klara av ett arbete, säger Carina Johnsson. Det handlar om att få ett hållbart liv över tid där jag har ork att göra andra saker än att vila efter arbetsdagen. Något att fundera över är: Hur lång är min arbetsdag? Vad innehåller den? Vad orkar jag när jag kommer hem? Vad är 100 procent av min kapacitet?– Många av oss håller fina fasader och någonstans krackelerar det till slut, säger Carina Johnsson. Det är många som befinner sig i ett mönster som leder till utmattning, i en känsla av otillräcklighet med krav på ständig prestation. Här vill vi kunna vara ett stöd och fånga upp de som är i behov av hjälp.I arbetet med att erbjuda praktik och arbetsträning till människor som står utanför arbetsmarknaden använder Carina Johnsson och hennes kollegor en MARY-metoden. MARY står för Meningsfullhet, Arbetsgemenskap, Rehabilitering och Yrkesstolthet. Här används vedertagna metoder för att underlätta rehabilitering och stödja egenmakt och personlig utveckling.Hela verksamheten ”Villa Skärgården” är en del av det nationella EFS-projektet ”Skapa plats” som har syftet att sprida MARY-metoden. Projektet är en utveckling och förlängning av det diakonala arbetet. Det är ett nytt sätt att nå ut till fler människor som behöver stöd och hjälp. Även till de människor som berörs i den utmattades närhet.Hur kommer det sig att ni startade upp verksamheten ”Villa Skärgården”?–  Under pandemin höll vi på med renoveringar och förbättringar här i Herrestads församling, säger Carina Johnsson. Vi har ett hus som har använts till kontor och musikverksamhet men nu flyttade personalen in i församlingshemmet och hur huset skulle användas diskuterades.Pusselbitarna föll på plats hösten 2020 när de fick möjlighet att ingå i projektet ”Skapa plats”. Verksamheten ”Villa Skärgården” smygstartade sent under hösten 2021.Här erbjuder församlingen människor utanför arbetsmarknaden som är i en utmattning en möjlighet att bryta mönstret. Deltagarna får möjlighet att hitta sig själva, bygga upp självkänslan och självförtroendet i en trygg miljö. De får också reflektera över sina egna gränser, vad som stressat dem i en viss situation och de får verktyg att hantera livet. Alla har liknande bakgrund vilket gör att deltagarna förstår varandra och vad de går igenom.Församlingen samverkar med Samordningsförbundet Väst*, kommunen och Arbetsförmedlingen. Försäkringskassan är med under uppföljningssamtal med sändande parter.Församlingen har anställt en socialpedagog och en trädgårdsutbildad som har tillfört kunskap om återhämtning och rehabilitering i trädgård och odlingar. Deltagarna själva visar vad som fungerar och vad som inte fungerar och därefter utvecklar församlingen verksamheten. På knappt två år har Carina och hennes kollegor visat att S.t Mary-metoden fungerar och att verksamheten behövs. Dessutom får deltagarna hjälp i sin kontakt med olika myndigheter som annars kan kännas svårt att göra själv.– Vi har byggt upp en varaktig verksamhet så vi kommer att fortsätta arbetet även efter att projektet avslutas i november 2022, säger Carina Johnsson. Församlingen förlänger projektet i egen regi för att kunna stärka och bygga vidare verksamheten.Veronica Johansson syns till vänster och Carina Johnsson till höger i bild.Läs Veronica Johanssons berättelse här*Samordningsförbundet Väst består av kommunerna Uddevalla, Färgelanda, Munkedal, Sotenäs, Tanum, Lysekil, Orust, Strömstad och Mellerud tillsammans med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen. Förbundet finansierar rehabiliteringsinsatser och kompletterar myndigheternas verksamheter.

KyrkA har intervjuat projektledaren Sofia Bernett på Global utmaning kring arbetet för en rättvis klimatomställning. Hennes uppdrag är att sprida kunskap om den situation vår planet befinner sig i och vad vi själva kan göra för klimatet. Med e-utbildningen Klimatnyfiken hoppas hon att fler förstår allvaret och inspireras till gemensam handling.–  Om vi inte samlar våra krafter för att vända klimatkrisen är det snart för sent, säger Sofia Bernett, projektledare på den oberoende tankesmedjan Global utmaning. Det handlar inte längre om att vi kan undvika klimatkrisen utan nu handlar det om i vilken utsträckning vi kommer att drabbas.Det finns nio planetära gränser enligt ett forskarteam under ledning av Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet. Vi måste hålla oss inom dessa gränser för att ha rätt förutsättningar för liv på planeten. Just nu håller vi på att överträda merparten av dessa gränser. Några av de största hoten är klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald.Därför leder Sofia Bernett det nystartade fackliga Klimatnätverket, där KyrkA ingår. I detta nätverk utbyter vi erfarenheter och kunskaper i klimatfrågor där vi försöker få in det globala perspektivet och även engagera medlemmar.Utsläppen ska halveras till 2030I Parisavtalet har 196 av världens länder kommit överens om mål för att minska utsläppen. Överenskommelsen innebär att utsläppen ska halveras till år 2030 och nå nettonoll år 2050. Med nettonoll menas att utsläppen är så låga som möjligt och dessutom ska kompenseras med att vi även tar bort koldioxid i atmosfären genom att exempelvis binda den i så kallade kolsänkor. Ur ett rättviseperspektiv ska rika länder vara förebilder och gå före. Sverige har därför målet att nå nettonoll år 2045. Dessvärre ökar nu Sveriges utsläpp.Vad händer om temperaturen ökar?– Den globala medeltemperaturen har ökat runt 1,2 grader sedan förindustriell tid. Här i Sverige går uppvärmningen ungefär dubbelt så fort. Problemen visar sig i form av torka, bränder, kraftigare stormar, skyfall och översvämningar. Men det vi ser nu är bara början – vi riskerar att jordens ekosystem sätts ur spel. Då rör vi oss i okänt territorium.Vad betyder rättvis klimatomställning?– Rättvis klimatomställning är en del av Parisavtalet och handlar om att de som mest har orsakat klimatförändringen också måste göra mest för att bromsa den. Men också att vi behöver se till att ingen lämnas utanför när vissa jobb försvinner och andra tillkommer.– För att övergången till grön ekonomi ska vara mjuk måste vi storsatsa på kompetensutveckling för att öka möjligheten till fler gröna jobb. Kompetensbristen är annars ett hinder för omställningen. I Sverige ger staten offentliga medel till yrkeshögskolor i samarbete med företagen som syftar till att utbilda rätt kompetenser för en grön omställning. Men det krävs också bredare, folkbildande insatser som gör att medborgarna förstår att klimathotet är akut, att klimatomställningen måste ske, och att den kan ske rättvist och inkluderande. Vi behöver en gemensam berättelse om att vi kan skapa ett samhälle där vi bromsar utsläppen, ökar jämlikheten och får ett gott liv på köpet.Vad kan vi göra själva?–  Vi har fått en fantastisk värld som vi behöver vårda i stället för att fortsätta förstöra. Som medarbetare går det att ställa krav på chefer och ledning att de ska ha en miljöpolicy och diskutera hur arbetsgivaren som helhet ska minska utsläpp.Sofia Bernett menar att det är få som kan ha ett perfekt klimatavtryck:– Vårt samhälle gör det svårt att göra rätt och för lätt att göra fel. Att inhämta kunskap och göra det du kan i vardagen är en start. Om du sedan vill engagera dig och skapa förändring på en högre nivå är det såklart ännu bättre.Sofia Bernett tipsar om studiecirkeln Klimatsamtal som verktyg att föra upp detta viktiga ämne på agendan. Samtalen börjar i framtiden där Sverige år 2045 ska vara på nettonoll i utsläpp. Där diskuterar ni hur arbetsplatsen ser ut då, hur transporterna sker, hur verksamheten är klimatanpassad och vilka material som används. Sedan jämför ni med hur det ser ut idag. Då blir det tydligare vad som behöver göras för att nå målet och vad som behöver tas vidare till ledningen. Här hittar du underlaget för studiecirkeln Klimatsamtal.Är du klimatnyfiken?Passa på att göra e-utbildningen Klimatnyfiken där du får veta mer om rättvis klimatomställning. Den tar knappt en timme att genomföra och består av korta texter, filmer och övningar. Kursen har finansierats av Union to Union och kan göras fristående eller som en introduktion till studiecirkeln som nämns ovan. Du hittar kursen på https://klimatnyfiken.klimatagendan.se/