KyrkA har värnat sina medlemmar i 120 år!
Som medlem har du 120 år av facklig erfarenhet till din tjänst. Vi är det enda kyrkliga förbundet och vi förstår vilka utmaningar du möter som arbetar inom kyrkan.Varmt välkommen!
Nyheter
Publicerad: 27/02/2024
Överklagandenämnden anser att beslutet är av förberedande art
- Vi beklagar beslutet av Överklagandenämnden men förstår deras sakskäl. Överklagandenämnden tar inte ställning i sakfrågan utan avvisar överklagan av formella skäl, vilket tyvärr var väntat.Av Överklagandenämndens beslut framgår följande ” Domkapitlets nu klandrade beslut /…/ utgör inte ett sådant beslut som kan överklagas enligt kyrkoordningen (jfr Överklagandenämndens beslut 7/2015). Överklagandenämnden kan följaktligen inte ta upp överklagandet till prövning.Det kan i sammanhanget framhållas att de beslut som hitintills har fattats inom ramen för obehörighetsärendet synes vara av rent förberedande art och således inte möjliga att överklaga./…/Bror Holms överklagande ska således avvisas.- Det är olyckligt att Överklagandenämnden inte med nuvarande regler i Kyrkoordningen kan besluta i ärendet. Vi förstår dock till fullo Överklagandenämndens ställningstagande utifrån regelverket. En översyn av Kyrkoordningen behövs för att säkra den enskildes rätt. Regelverket kring tillsynsärenden är idag ofullständigt och otydligt. Det är i nuläget fritt fram för domkapitel att uttrycka åsikter utan att de är grundade i en opartisk utredning och utan att den som är föremål föruttalanden får möjlighet att yttra sig såsom fallet är i detta ärende, säger Vibeke Hammarström Falk, förbundsdirektör.Se besluten här: Beslut 02-2024 avskrift
Läs nu
Publicerad: 26/02/2024
Wanja Lundby-Wedin betonar prestigelös samverkan mellan kyrkoherdar och kyrkoråd
Wanja Lundby-Wedin, första vice ordföranden i kyrkostyrelsen, hade den 21 februari en givande diskussion med flera av KyrkAs kyrkoherdar samt några kyrkorådsordföranden angående den ofta svåra gränsdragningen mellan kyrkoråd och kyrkoherde.–  En viktig förutsättning för en fungerande samverkan är att kyrkoherden och kyrkorådets ordförande avsätter tid för att skapa en god relation samt väl fungerande förberedelser inför kyrkorådets sammanträden, sa Wanja Lundby-Wedin som själv har goda erfarenheter av det.–  Vi behöver som kyrkoråd visa ett starkt engagemang för Svenska kyrkan. Det kräver en öppenhet för att lära och förstå hur församlingsarbetet verkligen fungerar, fortsätter hon.–  Att vara en del av kyrkorådets styrelse innebär att ägna sig åt de strategiska frågorna. Här definierar vi vad som behöver göras för att församlingen ska kunna utföra den grundläggande uppgiften, GUDM. Sedan är det kyrkoherdens uppgift att besluta hur detta uppdrag ska utföras. För oss i kyrkorådet är det av yttersta vikt att förstå dessa roller och att sträva efter ett samarbete utan prestige.Det är kyrkoherden som bär det exekutiva ansvaret för uppgifterna. Kyrkorådets roll är att fatta strategiska beslut och skapa förutsättningar för kyrkoherden att kunna förverkliga besluten. Kyrkorådet ha också en viktig uppgift i att följa upp de beslut som fattats.Några röster från mötet med Wanja Lundby-Wedin Min ordförande i kyrkorådet och jag uppskattade mötet riktigt mycket. Några saker föll på plats i fördelningen oss emellan. Mycket bra! Björn Wiksten, kyrkoherde i Hudiksvallsbygdens församling Jag tyckte att det var ett väldigt givande koncept! Det kändes som en riktigt bra och ”fortbildande” handledningsträff för kyrkoherden och kyrkorådets ordförande tillsammans. Carin Zetterberg, kyrkoherde i Mariefreds församling Tack för en givande kväll, föreläsning och frågestund! Jag är mycket nöjd. Ämnet är så viktigt att vi skulle behöva fler föreläsningar om styra-leda. Karin Holmgren Nilsson, kyrkoherde i Kvidinge församlingText: Marianne Wijkmark
Läs nu
Publicerad: 13/02/2024
Några tips och råd inför vårens lönesamtal
Årets lönerevision har startat. Här får du några tips och råd på vägen av David Thell, KyrkAs biträdande förhandlingschef, om hur du kan förbereda dig och vad som är bra att tänka på under ditt lönesamtal.Som anställd i Svenska kyrkan kan lönerevisionen ske genom förhandling mellan fack och arbetsgivare eller genom ett lönesättande samtal. Oavsett vilken modell som gäller för dig är din arbetsgivare skyldig att i utgångsläget fördela 3,3 procent av den totala lönesumman i löneökningar till KyrkAs medlemmar. Detta är ingen individgaranti utan en kollektiv garanti. Vilken modell som gäller för just dig avgörs lokalt i överläggningar mellan KyrkA och arbetsgivaren.Förbered dina argumentNär du ska diskutera din lön med din chef är det viktigt att vara förberedd. Ta fram lönestatistik för din yrkesgrupp och ha koll på arbetsgivarens lönepolicy och vilka lönekriterier som finns hos din arbetsgivare.Ditt lönesamtal är en fortsättning på utvecklingssamtalet som du ska ha haft högst ett år tidigare. Fundera över vilka mål som sattes här och hur du har uppnått dessa. Har du fått fler arbetsuppgifter eller större ansvar? Lista hur du har bidragit till verksamheten och förbered dina argument.Framför dina skäl till att du ska få en högre lönVisa din chef hur du har bidragit till arbetsgivarens verksamhet och hur du har nått uppsatta mål. Var noga med att veta ditt värde för just din arbetsplats. Det råder brist på arbetskraft inom de flesta stift vad gäller kyrkans profilyrken och våra medlemmars yrkeskategorier.Var inte för försiktig, utan ha självförtroende när du argumenterar utan att bli aggressiv eller hota med uppsägning. Ge ett första förslag på ny lön till din arbetsgivare och begär mer än du tror att du kan få. Din lön ska bidra till att du vill stanna kvar hos din arbetsgivare och att du känner dig värdesatt.Var medveten om skillnaden mellan lönesamtal och lönesättande samtalUnder lönesamtalet pratar du och din chef om det gångna årets prestation i relation till arbetsgivarens lönekriterier och fjolårets utvecklingssamtal. Detta samtal ligger sedan till grund för fördelningen av löneutrymmet.På det lönesättande samtalet kan du och din chef enas om din nya lön givet att ni är överens. I mötet kan ni lyfta det som är lönegrundande, som till din prestation, ansvar och befogenheter.Om ni inte kommer överens är det arbetsgivaren som ansvarar för lönesättningen. Du ska dock få en saklig motivering till din lön och det ska kopplas till arbetsgivarens lönekriterier. Du ska veta vad som krävs av dig för att få en god löneutveckling. Be om att få ett skriftligt underlag och kontakta din facklige företrädare efter samtalet om du känner att lönen inte är sakligt grundad.Förhandling är en process där löneutrymmet fördelas mellan de anställda genom förhandling mellan facklig företrädare och din arbetsgivare lokalt.Kontakta gärna oss om du behöver stödDitt lönesamtal ska vara en dialog mellan dig och din lönesättande chef. Kontakta KyrkA för råd och stöd i de fall du känner att arbetsgivaren inte har en god dialog med dig under lönesamtalet. Likaså ska du kontakta KyrkA om arbetsgivaren inte tydliggjort vilka lönekriterier som gäller för dig, om du inte får utvecklingssamtal eller om du inte ges möjlighet att genom din prestation få en god löneutveckling. Du kan naturligtvis också vända dig till oss om du har frågor generellt om lön.  
Läs nu
Publicerad: 13/02/2024
Därför uppstår destruktivt ledarskap i svenskt arbetsliv
Destruktivt ledarskap är vanligare än vad man tidigare trott och beror inte bara på brister i chefers personlighet, utan även på faktorer i arbetsmiljön och samspelet med medarbetarna. Den 25 mars har du chansen att lyssna på en föreläsning med forskaren och docenten Susanne Tafvelin om forskning om destruktivt ledarskap och vilka orsaker som ligger bakom det.Kunskapen om förekomsten av destruktivt ledarskap i svenskt arbetsliv är begränsad. Det saknas även kunskap om orsaker till destruktiva ledarbeteenden. Tidigare forskning har fokuserat på brister i chefers personlighet i form av exempelvis narcissism. Men givet att destruktivt ledarskap är vanligare än vad vi tidigare trott, så borde det finnas fler förklaringar bakom destruktivt ledarskap än chefens personlighet, till exempel sådant som stress och brister i arbetsmiljön.Under föreläsningen presenteras ett forskningsprojekt som kartlägger förekomsten av destruktivt ledarskap i svenskt arbetsliv och som undersöker vilka faktorer som bidrar till uppkomsten av destruktivt ledarskap.I projektet undersöker forskarna arbetsmiljön och samspelet med personalen som potentiella källor till stress, vilket i sin tur kan bidra till uppkomst av destruktiva ledarbeteenden.Varför fokusera på destruktiva ledarbeteenden i stället för att förstärka det positiva i ledarskapet?– Destruktiva beteenden har större negativ effekt än vad positiva beteenden har positiv effekt, säger Susanne Tafvelin. I de fall vi kan konstatera att ledarskapet är destruktivt behöver vi ta itu med problemen först innan vi kan börja förebygga och föra in det positiva.Vilka konsekvenser kan ett destruktivt ledarskap få?– Studier visar att destruktivt ledarskap leder till att medarbetare blir utbrända i högre utsträckning och att personalomsättningen är högre, konstaterar Susanne Tafvelin. Vi kan också se att arbetsmiljön är betydlig sämre och att tilliten till chefen är låg. Det beror på faktorer som att chefen ofta tar åt sig äran av medarbetarnas arbete, sätter sig själv framför gruppen och har favoriter.– Vi har studerat fem olika ledarbeteenden, som jag kommer att berätta om på föreläsningen den 25 mars. Men kort kan jag nämna att det finns aktiva och passiva beteenden. Aktiva innebär att hen beter sig arrogant, orättvist och egoistiskt. Lika negativt för personalen kan passiva beteenden vara där chefen är otydlig, rörig och drar sig undan.Viktigt att förstå varför det uppstår– En viktig del i vår forskning är att fokusera på varför chefer agerar på det här sättet, fortsätter Susanne Tafvelin. Tidigare studier visar att personlighetsstörningar är så ovanligt att det måste finnas andra förklaringar än att det bara handlar om chefen. Vi har därför kartlagt arbetsmiljöfaktorer och studerat vad stressen bidrar till.  Exempelvis har vi kartlagt vilka krav och resurser i chefernas arbetsmiljö som bidrar till destruktiva ledarbeteenden och vilken roll medarbetarnas motivation spelar för uppkomsten av destruktivt ledarskap. Vi har även kartlagt vilken roll kön har i den här processen, om manliga och kvinnliga chefer uppfattas som lika destruktiva och om de uppvisar samma typer av destruktiva beteenden.När ska du byta jobb och lämna den ”giftiga miljön”?– Om du känner dig kränkt behöver du ta hjälp. Det är inte alltid så lätt att prata med chefen själv. Ta hjälp av facket, arbetsplatsombud eller HR, att föra dialogen. Du behöver stöd från någon. Om det inte finns någon positiv förändring i sikte kan det bästa vara att byta arbetsplats. Boka din plats till föreläsningenDärför uppstår destruktivt ledarskap i svenskt arbetslivUnder föreläsningen presenterar Susanne Tafvelin, docent på Psykologiska institutionen vid Umeå universitet, ett forskningsprojekt som kartlägger förekomsten av destruktivt ledarskap i svenskt arbetsliv och undersöker vilka faktorer som bidrar till uppkomsten av destruktivt ledarskap. Föreläsningen sker via Teams och är kostnadsfri för dig som är medlem.Boka din plats här (25 mars)
Läs nu
Publicerad: 13/02/2024
Vad kan jag begära i hyra för min bostad eller förväntas betala om jag hyr i andra hand?
När det kommer till att fastställa hyran för din bostad eller vad du kan begära i hyra när du hyr ut finns det flera faktorer att ta hänsyn till. Här får du veta mer om skillnaderna i hyressättning mellan hyresrätter, bostadsrätter och fastigheter. Allt för att undvika missförstånd och tvister längs vägen.Under 2019 skärptes reglerna kring vad som anses vara en skälig andrahandshyra. Om du hyr ut din hyresrätt i andra hand har du inte rätt att ta ut en hyra som är högre än vad du själv betalar. Du får göra ett tillägg om du hyr ut lägenheten med möbler, utrustning och andra nyttigheter men det tillägget får inte överstiga 15 procent av din egen hyra. Eventuella tillägg för annat som ingår i upplåtelsen, till exempel el eller bredband, får inte överstiga vad du själv betalar för dem.Om du hyr ut en del av din lägenhet, till exempel ett rum, bestäms hyran i proportion till uthyrningsdelens storlek i förhållande till resten av lägenheten. Om hela lägenheten är 60 m2 och du hyr ut ett rum som är 20 m2 är alltså en skälig hyra för rummet en tredjedel av din egen hyra.Vad gäller för bostadsrätter och fastigheter?När det kommer till att räkna ut andrahandshyra för en bostadsrätt eller en fastighet är det lite mer komplicerat. Då gäller i stället lagen om uthyrning av egen bostad där det anges att hyran inte påtagligt får överstiga kapitalkostnaden och driftskostnaden för bostaden.Kapitalkostnaden innebär en skälig årlig avkastningsränta på bostadens marknadsvärde. Vilka lån du som hyresvärd eventuellt har tagit för att köpa bostaden och vad de kostar i ränta och amortering har ingen betydelse. Om du nyligen har köpt bostaden kan inköpspriset visa bostadens marknadsvärde, annars kan du undersöka vad liknande bostäder i närområdet har sålts för i närtid.Avkastningsräntan är skälig om den ligger ett par procent över Riksbankens referensränta. Referensräntan bestäms av Riksbanken två gånger om året, den 1 januari och den 1 juli. Om referensräntan till exempel är 4 procent är en skälig avkastningsränta alltså inte högre än 6 procent. Skulle referensräntan höjas kan hyresvärden höja sin avkastningsränta med motsvarande.Om din bostad har ett marknadsvärde på 2 000 000 kronor ger en avkastningsränta på 2 procent en årlig avkastning på 40 000 kronor. Bostaden har då en månatlig kapitalkostnad på 3 333 kr.Med driftskostnader menas till exempel avgift till bostadsrättsföreningen och kostnader för el och bredband. Om du hyr ut bostaden möblerad får ett tillägg göras, likt tillägget vid andrahandsuthyrning av en möblerad hyresrätt.Om du endast hyr ut en del av en bostadsrätt eller fastighet ska du, precis som för hyresrätter, se till hur stor del av bostaden som hyrs ut i proportion till den totala ytan.Prövning av skälig hyra i hyresnämndenHyresnämnden prövar om en hyra är skälig eller inte om en hyresgäst begär det. Om nämnden anser att hyran inte varit skälig kan hyresvärden bli återbetalningsskyldig upp till två år tillbaka i tiden. Återbetalningsskyldigheten gäller skillnaden mellan hyran som hyresgästen faktiskt har betalat och vad en skälig hyra skulle ha varit. En ansökan ska göras senaste tre månader efter det att hyresavtalet har upphört.KyrkAs PrivatjuridikBehöver du hjälp när det gäller andrahandsuthyrning eller har andra frågor inom privatjuridik? Om du har juristförsäkringen KyrkAs Privatjuridik genom ditt medlemskap är du välkommen att kontakta HELP Försäkring. Då får du snabbt kontakt med en jurist som kan ge dig både förebyggande rådgivning och hjälp vid domstolsärenden, utan timkostnad. Logga in med BankID på Min sida, mejla till info@helpforsakring.se eller ring HELPs kundservice på 0771–985 200 så får du hjälp. På Min sida kan du också själv upprätta viktiga digitala avtal, om du så önskar. Text: Emma Linderståhl, senior jurist på HELP. 
Läs nu

Personlig rådgivning

Som medlem i KyrkA får du råd och stöd såväl inför din anställning som under anställningen. Vi förhandlar för dig när det gnisslar i samarbetet på jobbet eller ditt jobb är hotat. För dig som är chef eller arbetsledare kan du vända dig till Chefsrådgivningen med dina frågor och behov.
Bli medlem

Medlem

KyrkA vill förhindra en alltför hög arbetsbelastning för den anställde, se till att turordningsreglerna följs vid uppsägningar och få arbetsgivaren att lägga mer resurser på löner, kompetensutveckling och personalvård.
Om medlemskapet

Inspelade föreläsningar från KyrkA-veckan

Här hittar du några av föreläsningarna från KyrkA-veckan som vi har spelat in. Inloggning krävs. Trevlig lyssning!komminister i Härnösands stift.
Till föreläsningarna

KyrkAs chefsrådgivning

Till KyrkAs chefsrådgivning för dig som är kyrklig ledare kan du vända dig med förtroende. Här har rådgivarna egen erfarenhet av att leva och verka som kyrkoherdar, chefer och arbetsledare inom kyrkan.
Ta reda på mer

Om du behöver fackligt råd och stöd

Kontakta i första hand våra fackliga representanter i din stiftskrets. Om det gäller din anställning kan du kontakta våra ombudsmän. Öppet vardagar 9-12. Ring förbundets växel på 08-441 85 60 eller mejla till forhandlingsavdelningen@kyrka.se
Din stiftskrets

Medlemsföreläsningar

Fyll på dina kunskaper. Kika in här för att hitta de senaste föreläsningarna, kostnadsfria för dig som är medlem. Varmt välkommen!
Ta reda på mer

Är du rätt försäkrad?

Här hittar du allt om KyrkAs försäkringserbjudande till dig som medlem. Du når KyrkAs försäkringsrådgivare på telefon 010-761 06 85. För frågor om KyrkAs Privatjuridik ring 0771- 985 200.
KyrkAs försäkringserbjudande

Svenska kyrkans avtal 2023

Här hittar du Svenska kyrkans avtal 2023, utlandsavtalet, avtalet om bilersättning, omställningsavtalet vid arbetsbrist, pensionsavtalet och kollektivavtalet om tjänstepension.
Svenska kyrkans avtal 2023 (logga in)

Referensgruppen för 60+

KyrkAs referensgrupp för dig som är 60+ har startat. Är du intresserad av att vara med är du välkommen att höra av dig till vår äldreombudsman, Sten Bylin.
Mejla till Sten Bylin

SPU - Svenska prästerskapets understödsstiftelse

Ansök om bidrag ur Svenska prästerskapets understödsstiftelse för andra halvåret 2024.
SPU – Svenska prästerskapets understödsstiftelse

Kyrkans pensionskassa

Här hittar du Kyrkans pensionskassa och Mina sidor där du kan se din tjänstepension, återbetalningsskydd, löneuppgifter och tidigare anställningar.
Beräkna din pension här

Om ersättning för regionala skyddsombud

Här förklarar vi hur systemet med ersättning för regionala skyddsombud fungerar och vad du som arbetsgivare behöver veta när du skickar en faktura till KyrkA.
Läs mer

KyrkA i media

Här hittar du artiklar och radioprogram där KyrkA kommenterar arbetsrättliga ärenden.
KyrkA i media
Tillsammans är vi starka. Bli del av KyrkA - ansök om medlemskap idag!

Trygghet i form av inkomstförsäkring

I ditt medlemskap ingår en inkomstförsäkring, som en extra trygghet om du blir arbetslös. Om du tjänar över a-kassans ersättningstak som i dag är 33 000 kronor, får du vid arbetslöshet en ersättning som tillsammans med a-kassan motsvarar 80 procent av lönen efter skatt, och detta i 200 arbetsdagar. Någon övre gräns för ersättningen finns inte.
Medlemsförmåner

Medlemsförsäkringar

KyrkA har tillsammans med försäkringsförmedlaren Söderberg & Partners förhandlat fram förmånliga försäkringar för dig som medlem. Eftersom försäkringarna är upphandlade för en stor grupp individer samtidigt ger detta fördelar i form av bättre premier, generösare villkor samt enkla anslutningsregler. De sex första månaderna är gratis.
Medlemsförmåner

Medlemslån i bank

Efter sedvanlig kreditprövning, kan du låna pengar utan säkerhet, så kallade medlemslån och med bra ränta hos SEB, Nordea och Swedbank.
Medlemsförmåner