KyrkA finns till för dig som är anställd i Svenska kyrkan

Hur stärker vi vår gemensamma beredskap inför framtidens utmaningar? Det var den röda tråden när årets kongress samlade engagerade deltagare från hela landet. Förbundsordförande Pamela Garpefors summerar en kongress präglad av framtidstro, viktiga beslut och ett starkt fokus på samverkan, trygghet och ansvar. Om du ska sammanfatta de här två kongressdagarna, vilka frågor och beslut tycker du är viktigast för förbundet framåt? –Kongressen har tydligt markerat en riktning där förbundet tar ett större ansvar i en tid som präglas av förändring och osäkerhet, säger Pamela Garpefors. Särskilt viktiga är de beslut som rör beredskap, där vi har tagit steg för att tydliggöra hur ansvar ska bäras i kris och hur våra medlemmars professionella villkor ska värnas även under pressade förhållanden. –Det handlar ytterst om att förena struktur och mänsklig hållbarhet – att säkerställa att vår beredskap inte bygger på otydliga förväntningar på individen, utan på genomtänkta och rättvisa ramar. Det har varit intensiva dagar med många diskussioner. Vad tar du själv med dig starkast från kongressen? –Det jag tar med mig starkast är engagemanget och allvaret. Det har funnits en tydlig vilja att inte bara hantera dagens frågor, utan att också ta ansvar för framtiden. Samtidigt har jag burit med mig en känsla av gemenskap – att vi som förbund står tillsammans i en tid som ställer höga krav. Det ger både styrka och riktning. Vad kommer KyrkA fokusera på kommande tiden efter kongressen? –Framåt kommer vi att arbeta för att omsätta kongressens beslut i konkret handling. Det innebär bland annat att utveckla vårt arbete kring beredskap och arbetsmiljö samt att fortsatt tydliggöra kyrkliga akademikers roll i samhället, och att vara en aktiv röst i frågor som rör profession, ansvar och hållbara arbetsvillkor. –Vi behöver också stärka vår omvärldsanalys, i en tid där både teknologiska förändringar och samhällskriser påverkar våra medlemmars vardag på djupet. Vad vill du hälsa till medlemmarna att tänka på, eller agera kring framöver med utgångspunkt från kongressens diskussioner? –Jag vill uppmuntra våra medlemmar att ta sin professionalitet på allvar – och att värna sina gränser. Den här kongressen har visat att ansvar inte får reduceras till ett individuellt åtagande, utan måste bäras gemensamt och strukturerat. Det innebär också att våga lyfta frågor om rimlighet, arbetsbelastning och ansvarsfördelning i den egna vardagen. Samtidigt vill jag säga: ert arbete är viktigt, och det behövs. –Kyrkliga akademiker bidrar inte bara med funktion – utan med mening, reflektion och mänsklighet i ett samhälle som i hög grad formas av system och förändring. Guds frid, Hälsar Pamela  

Efter en inspirerande kongressdag hittills har en ny styrelse nu valts för kommande mandatperiod. Vi vill rikta ett varmt tack till de ledamöter som avgår i förbundsstyrelsen för deras engagemang, arbete och viktiga insatser under perioden som gått. Den nya förbundsstyrelsen Förbundsordförande: Pamela Garpefors Vice förbundsordförande: Helene Westerlind Ledamöter: Helene Westerlind, Jenny Rogestedt, Kent Österdahl, Patrik Andersson, Henrik Brifors, Linda Muhr Sandahl, Per Gyllenör och Richard Mellgren. Ersättare: Fredrik Lidé, Susanne Öhlén, Anna Åberg, Anders Nordlinder, Maria Leroy-Bråkenhielm, Håkan Stiberg, Björn Wiksten och Ingela Bertilsson. Revisorer: Mats Johansson Flygg och Nils Nordenstorm Möt nya förbundsstyrelsen och dess ersättare 2026

Den 1–2 juni håller medlemsservice och kansliet stängt. Har du frågor om ditt medlemskap är du varmt välkommen att mejla oss på medlemsservice@kyrka.se. Vi återkommer med svar så snart vi är tillbaka på plats. Om du har ett akut ombudsmannaärende är du välkommen att kontakta Ingrid Lindgren Andrén på telefon 072-721 95 70. Allt gott!  

Under avtalsrörelsen 2025 enades parterna om flera förändringar i Svenska kyrkans avtal. Förändringarna har därefter införts successivt i tre steg, där det sista steget trädde i kraft den 1 maj 2026. Dessa ändringar gäller från och med 1 maj: Förstärkt pensionspremie En förstärkning av pensionspremien med 0,7 procentenheter införs för alla anställda. Rätt till tjänstledighet för att prova annan tjänst En arbetstagare Svenska kyrkan ska ges möjlighet att vara tjänstledig för att kunna pröva på ett tidsbegränsat arbete hos annan arbetsgivare inom Svenska kyrkan upp till 6 månader. Detta gäller under förutsättningen att arbetstagaren vid ledighetens början varit anställd hos arbetsgivaren antingen de senaste 6 (sex) månaderna eller sammanlagt minst 12 (tolv) månader de senaste två åren. Provanställning Arbetsgivare ges rätt att anställa på provanställning upp till 6 månader utan att specificera ett prövobehov. Ny visstidsanställning Den lagstadgade visstidsanställningsformen ”särskild visstidsanställning” ersätts inom Svenska kyrkan med så kallad ”avtalad visstidsanställning”. Avtalad visstid, vikariat eller en kombination av dessa övergår till en tillsvidareanställning när en arbetstagare haft anställning i dessa anställningsformer under 36 månader under en femårsperiod. Sparande av semesterdagar Rätten att spara semesterdagar sänks från totalt 30 sparade dagar till 25 sparade dagar. Arbetstagare som den 1 maj 2026 har 26 till 40 sparade semesterdagar ska ta ut de överskjutande dagarna utöver 25 före den 31 december 2029. Ändrade uppsägningstider För anställningar som ingås efter den 1 maj 2026 gäller följande uppsägningstider. När en arbetsgivare säger upp en anställd: Anställningstid Uppsägningstid Kortare än 1 år 1 månad Fr.o.m 1 år 3 månader Fr.o.m 6 år 5 månader Fr.om 10 år 6 månader När en anställd säger upp sin anställning: Anställningstid Uppsägningstid Kortare än 1 år 1 månad Fr.o.m 1 år 2 månader Fr.o.m 3 år 3 månader   Viktigt att påpeka att för alla anställningar som ingåtts innan 1 maj 2026 gäller fortsatt de tidigare uppsägningstiderna Anställningstid Uppsägningstid Kortare än 1 år 1 månad Fr.o.m 1 år 6 månader När en anställd säger upp sin anställning: Anställningstid Uppsägningstid Kortare än 1 år 1 månad Fr.o.m 1 år 3 månader Oavsett när anställningen ingåtts så gäller fortsatt att om en arbetstagare har sagts upp på grund av arbetsbrist och vid uppsägningsdagen uppnått 55 års ålder och då har tio års sammanhängande anställningstid hos arbetsgivaren, ska uppsägningstiden förlängas med sex månader. Text: David Thell, biträdande förhandlingschef.

När KyrkA samlas till kongress 2026 sker det i ett allvarligare omvärldsläge än på länge. Krig i Europa och ökade hot mot civilsamhället påverkar också förutsättningarna för fackligt arbete. I detta läge är temat för kongressen: beredskap, demokrati och förbundets verksamhet i kris och krig. Både nödvändigt och vägledande. Kongressen kommer att ta ställning till en beredskapsproposition med ett tydligt syfte: att säkra det demokratiska beslutsfattandet och KyrkAs verksamhet även under kris, höjd beredskap eller ytterst krig. Det handlar om att skapa robusta strukturer som håller när samhället sätts under press, och om att säkerställa att medlemmarnas röst inte tystnar när den behövs som mest. Frågorna som behandlas spänner över flera avgörande områden. Hur kan en kongress genomföras under extrema förhållanden? Hur skyddar vi våra system och vår kommunikation mot digitala hot? Hur säkerställer vi organisatorisk kontinuitet när vardagen inte längre är självklar? Och vilken roll ska KyrkA spela i den civila beredskapen? Detta är inte hypotetiska resonemang. De senaste årens utveckling har gjort det tydligt att beredskap inte längre är något som kan skjutas på framtiden. Förändringarna i vår omvärld kräver eftertanke, men också handling. I tider av oro blir det också tydligare vad KyrkA står för. Förbundet vilar på en grund av människovärde, solidaritet och ansvar. Det innebär att värna våra medlemmarnas viktiga uppdrag även när förutsättningarna prövas. Kongressen 2026 handlar därför inte bara om att hantera risker. Den handlar om att stärka det som bär: vår demokrati, vår gemenskap och vår förmåga att stå fast i det som är viktigt, också när det blåser. Guds rika välsignelse! Varma hälsningar Pamela Garpefors Förbundsordförande

Varför reagerar vi ibland starkare än situationen egentligen kräver? Och varför blir det svårare att förstå både oss själva och andra när känslorna tar över? Enligt psykologiprofessorn Björn Philips ligger svaret ofta i vår förmåga att mentalisera – en central del av både psykiskt välmående och fungerande relationer. Björn Philips är professor vid Stockholms universitet och ordförande i Svenskt Forum för Mentalisering. Hans forskning fokuserar på psykodynamisk psykoterapi, då särskilt mentaliseringsbaserad terapi. Björn Philips blev färdig psykolog under 1990-talet och började arbeta inom vuxenpsykiatrin. Under flera år mötte han bland annat unga personer som nyligen insjuknat i psykos. – Mitt sätt att arbeta handlade mycket om att hjälpa patienterna att förstå sitt eget känsloliv, säger Björn Philps. Att identifiera känslor, förstå vad som händer inom en själv och i relation till andra var grundläggande. Vid en konferens i London kom han för första gången i kontakt med mentaliseringsbaserad terapi. – Där hittade jag något som motsvarade mycket av det jag redan försökte göra kliniskt, men i en tydligare teoretisk modell. Mentaliseringsteorin, utvecklad bland andra Peter Fonagy, beskriver människans förmåga att förstå både sina egna och andras tankar, känslor och intentioner. Förmågan utvecklas successivt under barndomen genom trygga anknytningsrelationer, där barnet får stöd i att sätta ord på sina upplevelser och förstå sina känslor. – Runt fyraårsåldern sker ett avgörande utvecklingssteg, då barnet börjar inse att andra människor har ett eget inre liv med tankar, känslor och perspektiv som skiljer sig från de egna. Mentalisering är nära kopplat till både empati och självförståelse och har stor betydelse för hur vi hanterar relationer, konflikter och stress. I vardagliga och lugna situationer är det ofta relativt enkelt att tolka både sig själv och andra, men under press kan förmågan försämras. – Starka känslor, konflikter, sorg och kriser gör det svårare att behålla ett nyanserat perspektiv, vilket kan leda till missförstånd och impulsiva reaktioner. Just därför används mentaliseringsbaserad terapi bland annat vid emotionell instabilitet och annan personlighetsproblematik, där svårigheter att reglera känslor och tolka relationer ofta är centrala. Samtidigt påverkas alla människors mentaliseringsförmåga av stress. Ju högre känslomässig belastning, desto svårare blir det att förstå både sitt eget och andras agerande. Detta gör mentalisering till en viktig förmåga, inte bara i terapi, utan också i vardagens mellanmänskliga möten. KyrkA har bjudit in Björn Philips till KyrkA-veckan i oktober. Under denna föreläsning fokuserar han på mentaliseringsbaserat bemötande. Du får veta mer om hur du kan möta personer som mår psykiskt dåligt med större förståelse och närvaro. – Att vara mentaliserande handlar om att inta en nyfiken och utforskande hållning. Att inte tro att du redan vet, utan vara öppen för den andres perspektiv. I grunden handlar mentalisering om något både enkelt och utmanande: – Att vara genuint nyfiken på sig själv och andra.   Föreläsning Mentalisering – hur du hanterar relationer, konflikter och stress Missa inte Björn Philips föreläsning om mentalisering den 15 oktober kl 10.30-12. Föreläsningen sker via Teams och är kostnadsfri för dig som är medlem. Läs mer och säkra din plats här: https://kyrka.ungapped.io/Events/0c06b9b2-af48-4a8c-b083-680dcea5da3c