KyrkA har intervjuat Annelie Kaljonare, biträdande beredskapshandläggare vid Skara stiftskansli, om det pågående beredskapsarbetet inom Svenska kyrkan.
Annelies uppdrag innefattar att samordna kompetensutveckling med särskilt ansvar för begravningsverksamheten.
På nationell nivå har arbetet med civil beredskap förstärkts, vilket också återspeglas regionalt. Beredskap har blivit ett prioriterat område – inte minst för att stiften i sin tur ska kunna stötta pastorat och församlingar i det lokala arbetet.
– Vi arbetar med att ta fram och utveckla beredskapsplaner och riktlinjer för begravningsverksamheten. Det handlar om att tydligt beskriva hur verksamheten är organiserad, vilka resurser som finns, vilken kompetens som krävs, hur transporter löses – hela grunden för en fungerande begravningsverksamhet, säger Annelie Kaljonare.
En viktig del i planeringen är också samverkan med andra aktörer. Exempelvis kan det handla om att hänvisa till ett annat pastorat för att kunna möta specifika behov.
Arbetet sker utifrån mallar som kontinuerligt utvecklas. Ett exempel är arbetet med att revidera beredskapsmoduler på plattformen Kornet – ett stödverktyg för planering och dokumentation.
– Vi beskriver olika scenarier och hjälper församlingarna att kartlägga sina behov. Vi åker också ut och erbjuder konkret stöd på plats, och ser till att manualer och riktlinjer finns lätt tillgängliga. Det är en viktig del av vårt arbete att skapa struktur och tydlighet, fortsätter Annelie.
Skara stift är delaktigt i ett nationellt nätverk för beredskapsfrågor där erfarenheter delas mellan stiften. I dag finns en tydligare samordning och en gemensam enhet som stöttar arbetet med allt från informationssäkerhet till personsäkerhet.
Utbildningsinsatser är också en central del. På Svenska kyrkans utbildningsportal finns nu beredskapsutbildningar tillgängliga, som alla medarbetare inom kyrkan förväntas genomföra.
– Det är viktigt att vi sprider kunskapen och gör utbildningarna kända. Begravningsverksamheten är en samhällsviktig funktion, och därför behöver vi vara förberedda. Linköpings stift har till exempel tagit fram mycket bra mallar, och även om inte alla stift arbetar med samma verktyg, så bidrar vi till varandras utveckling, säger Annelie Kaljonare.
– En av de största utmaningarna är att föreställa sig olika tänkbara scenarier, särskilt de mer extrema, fortsätter hon. Det är inte alltid lätt att prata om de värsta situationerna, men det är nödvändigt. Det handlar också om att hitta balansen mellan tydlig information och att inte skapa oro.
Även om krig och pandemier skiljer sig åt i omfattning och karaktär, bygger beredskapen på samma principer. För stora katastrofer finns särskilda inslag i planen, men det är samma struktur och arbetssätt som används. Det är ett medvetet val för att skapa trygghet och igenkänning i organisationen berättar Annelie.
Ständig utveckling och behov av övning
Mycket fungerar bra, men det finns områden att utveckla. Ett av dem är övning – att faktiskt testa och förbereda sig för olika situationer. Många inom kyrkan har inte tidigare vana att öva på krisberedskap, men detta är ett område där det sker mycket just nu. Samverkan med kommuner och länsstyrelser blir allt viktigare.
Nätverket Kornet
Nätverket Kornet är en bra startpunkt där ansvariga och kontaktpersoner finns listade. Använd de resurser som redan finns – mallar, checklistor och kontaktvägar. Det är lättare att vara förberedd om man har varit ute i systemet och känner till strukturerna.
– Som kyrka talar vi ofta om fred och det är viktigt, säger Annelie Kaljonare. Men förberedelse är också ett uttryck för ansvar och omsorg.
Genom samarbete, utbildning och tydliga riktlinjer arbetar Svenska kyrkan för att säkerställa en robust och välfungerande beredskap inom begravningsverksamheten, en insats som gör skillnad både i vardagen och i tider av kris.
Länkar för dig som är anställd i Svenska kyrkan:
https://svkyrkan.sharepoint.com/sites/kornet-kyrkligberedskap?locale=sv-se
