Biskop Fredrik gästade nyligen KyrkA för att belysa en av Svenska kyrkans stora utmaningar – arbetsmiljön. I sitt anförande lyfte han fram hur brister i arbetsmiljön kan bidra till psykisk ohälsa bland de anställda, något som både Försäkringskassans och Sacos rapporter styrker. Stress och pressade arbetsförhållanden, ofta kopplade till onödiga och oskäliga arbetsuppgifter, är ett återkommande problem för många akademiker inom kyrkan.
Biskopen fokuserade på behovet av att minska på tidstjuvarna och öka medledarskapet som en väg att förbättra arbetsmiljön i Svenska kyrkan. Detta utvecklade han närmare i sin motion till kyrkomötet 2021. Motionen avslutas med följande ord:
Ett ökat inslag av tillitsbaserad styrning kan innebära att olika styrprocesser i högre grad utformas med fokus på ständigt pågående relationsbyggande, medledarskap och delande lärandemiljöer, istället för en låsning till olika former av styrdokument, som lätt blir pappersprodukter som när de är beslutade faller i glömska då fokus blir nästa pappersprodukt som ska tas fram.
Dessvärre avslogs hans ansökan om att stärka det tillitsbaserade ledarskapet, och problemen kvarstår. Vilka är då utmaningarna med arbetsmiljön i Svenska kyrkan? Biskop Fredrik lyfte fram tre saker:
Administrativa tidstjuvar
Vi vet att vi är fångar i ett system med en lång rad praktiska, tekniska och smarta lösningar. Som vill ge oss tid men som tar tid. Som vill underlätta vårt arbete men som ibland försvårar vårt arbete. Som vill ge oss en större frihet och flexibilitet i arbetslivet men som också binder oss och gör oss låsta. Vi tenderar att ha mer fokus på det som är avsett att stötta än på själva ”frukten”.
Överdriven dokumentstyrning
Varje gång vi ställs inför ett problem tenderar vi att skapa nya styrdokument, riktlinjer eller policyer. Resultatet blir en ständigt växande byråkrati, där det är lätt att lägga till men svårt att ta bort. Att minska antalet styrsystem möts ofta av motstånd, trots att det behövs för att skapa effektivare och mer flexibla arbetssätt. Vi måste zooma ut, se helheten och våga ta bort det överflödiga.
Fjärrstyrning och minskad tillit
En konsekvens av administration och dokumentstyrning är att detaljstyrningen ökar, samtidigt som den sker på avstånd. Detta underminerar tilliten till medarbetarnas professionalism och leder till frustration. Även när problemen är tydliga och nedskrivna är det svårt att röra sig i en ny riktning – vilket än mer belyser kärnproblemet.
Vilka lösningar finns?
Ett tydligt och lyssnande ledarskap
Först av allt betonar biskop Fredrik behovet av närvarande ledare. Ledare som inte drar sig undan och fjärrstyr utan som istället ser poängen och vikten av att skapa dialog. En tydlig ledare som inte lyssnar blir auktoritär, medan en lyssnande ledare utan tydlighet riskerar att uppfattas som svag. Balansen är avgörande för att bygga förtroende och tillit.
Organisatoriskt självförtroende
Kyrkan behöver en stark och tydlig identitet som genomsyrar alla medarbetare. Att vi går med raka ryggar och är stolta medarbetare ger självförtroende åt hela organisationen. Man ska bära visionen i sin kropp, inte i sin väska. Det handlar om att förmedla varför kyrkan finns och det ska vara lika uppenbart som varför Ica eller Coop finns. Ledarskapets roll är att peka ut riktningen. ”Den som har en berättelse om framtiden äger nuet.”
Ramar och frihet
En balans mellan tydliga ramar och frihet för varje medarbetare är avgörande. Utan ramar riskerar vi kaos, och utan frihet blir kreativiteten beskuren. Med rätt balans skapas glädje i arbetsuppgifterna. När medarbetare vet vad som förväntas och samtidigt får använda sina talanger och gåvor fungerar arbetet som bäst.
Samskapande dialog om kärnverksamheten
Vi behöver hitta formerna för ett gemensamt sökande efter riktningen. Ibland kallas det för medägarskap eller maktdelaktighet. Delaktigheten handlar inte bara om att vara en mekanisk utförare. Delaktigheten börjar när vi får vara med och styra riktningen på skutan. Att ha en ledare som är så trygg i sig själv att hen vågar öppna för delaktighet i att ta fram riktningen. Det lyhörda arbetet med riktningen betyder att ledaren lyssnar in andra. Det långsamma betyder att det handlar mer om reform än revolution.
Relationer som grund
Relationer är nyckeln till en stark organisation. Och att bygga broar; mellan ledare, medarbetare, förtroendevalda och medlemmar. Relationerna behöver stärkas genom samtal om det allra viktigaste – livsberättelser. En meningsskapande dialog måste föras.
Lärande tillsyn
Genom att uppmärksamma det som fungerar väl och samtidigt lyfta fram vad som kan bli bättre, kan kyrkan växa och inspirera. Frågor som ”Vad längtar du efter?” fångar både arbetslivets och livets behov och bidrar till en helhetssyn. Det är viktigt med en lärande tillsyn.
Från örike till fastland
Många församlingar känner igen sig i bilden ”ett vackert örike utan fastland”. De olika verksamheterna är bra i sig själva, men det kan vara svårt att se hur allt hänger ihop. Vi behöver ha ett fastland i en gemensamt firad gudstjänst. Ett centrum som binder samman och stärker kyrkans identitet.
Sammanfattningsvis kan församlingar i Svenska kyrkan möta sina utmaningar genom att främja närvarande ledarskap, stärka sin identitet, skapa balans mellan ramar och frihet, engagera i samskapande dialog, värna relationer, utveckla en lärande kultur och bygga samman sina verksamheter kring en gemensamt firad gudstjänst.
Text: Marianne Wijkmark
Fotograf: Lina Alriksson
