Ett uppbrott från ett samboförhållande är sällan enkelt. För er som är i ett uppbrott finns det mycket att tänka på – men också möjligheter. I denna guide reder jag ut begrepp och termer och ger dig verktygen du kan tänkas behöva i en bodelning mellan sambor.
När du separerar från din sambo är det många saker som du bör tänka på. Med koll på vad som gäller enligt sambolagen kan du med hjälp av ett samboavtal rädda stora ekonomiska värden. Men det är klokt att upprätta ett sådant avtal när ni är på god fot med varandra – för att undvika otrevliga tvister i efterhand.
Det säger lagen när er relation tagit slut
Ett samboförhållande kan upphöra på flera sätt. Ett samboförhållande tar enligt lagens mening slut om samborna ingår äktenskap med varandra eller någon av dem ingår äktenskap med någon annan. Ett samboförhållande kan också ta slut om ni flyttar isär eller om någon av er avlider.
Så långt lagens mening om hur samboförhållanden tar slut. Men vad händer därefter?
Det som gäller enligt Sambolagen är att ni som sambos har rätt att begära bodelning. Det hörs litegrann på ordet bodelning att ni ”delar boet”, det vill säga bostaden och bohaget. Om ni har köpt en bostad till lika delar 50/50 så har ni rätt att få ut er andel. Bohag kallas alla möbler och saker ni har i bostaden, och samma gäller där, ni har rätt att få tillbaka er halva del.
Går det att begära bodelning för allting i hemmet?
Bodelning har ni alltid rätt att kräva enligt sambolagen. Det som räknas som samboegendom är bostad och bohag men bara om dessa har köpts för gemensam användning. Det betyder att om Adam flyttar in hos Eva så har hon redan köpt bostaden. Den har därför inte köpts för gemensam användning och Adam har ingen rätt till att få någon del av bostaden.
Om Adam tar med sig sin soffa till Evas lägenhet har den inte köpts för gemensam användning (han hade den ju sedan tidigare) och ingår därför inte i bodelningen.
Bara när någon av samborna köper någonting för gemensam användning i hemmet kan den egendomen ingå i bodelning. Så svaret är Nej, allting ingår inte i bodelning mellan sambor.
Har jag alltid rätt till hälften?
Ja, det har du faktiskt enligt sambolagen. Om inget annat är avtalat så blir effekten av att ett samboförhållande tar slut att båda sambor har rätt till halva bostaden och halva bohaget, om någon sambo begär bodelning. Det innebär att utan samboavtal så kan du eller din sambo kräva hälften av värdet, oavsett om du gått in med mer pengar än din sambo. Observera att detta endast gäller bostad och bohag, det som är din enskilda egendom är alltid skyddad.
Det kan låta orättvist, men även om Bernard betalat 750 000 kronor och Camilla 250 000 kronor så får de båda 500 000 kronor efter en bodelning om det inte finns ett samboavtal. I praktiken betyder det att Bernard måste ge sitt ex Camilla 250 000 kronor vid en bodelning, eftersom båda har rätt till att få ut 500 000 kronor genom bodelningen.
Vad händer om vi har ett samboavtal?
För att undvika situationer som där Bernard behöver ge 250 000 kronor till sitt ex, går det att upprätta ett samboavtal. Det är alltid bra att göra upp om samboavtal när ni är på god fot med varandra. Ett samboavtal innebär att ni avtalar bort sambolagens regler om bodelning. Det är lagligt att avtala bort sambolagens regler och till och med något jag som jurist hade rekommenderat Bernard att göra, för att han inte ska drabbas ekonomiskt. I sådant fall har Camilla inte rätt att begära bodelning (den rätten har ni genom samboavtalet avtalat bort!) och Bernard får behålla sina 250 000 kronor.
Skälet till att Camilla har rätt till 500 000 kronor – trots att hon inte betalade så mycket när de köpte bostaden – är att sambolagens regler om bodelning säger att ni delar på nettovärdet. En bodelning mellan sambor innebär, väldigt förenklat, att ni plussar ihop hur mycket bostaden och bohaget är värt och så delar ni detta på hälften, oavsett vem som betalade mer.
Det som står på spel är alltså Bernards rätt till sina 250 000 kronor. För par med olika ekonomiska förutsättningar är ett samboavtal något jag ofta rekommenderar för par som söker juridisk rådgivning.
Varför har jag rätt till halva?
Det beror på att sambolagen ser ut just så, bor ni ihop så räknar lagstiftaren med att ni har bidragit med hälften av köpet av huset och hälften av bohaget. Det spelar ingen roll om du betalat mer, det är hälften av era tillgångar minus skulder som du får ut efter en bodelning.
Vad händer om det finns bostadslån?
Även i fall där sambor tagit lån så delar ni på hälften av värdet, efter att skulderna har dragits av. Ofta har sambor tagit lika mycket lån tillsammans och äger bostaden 50/50 och i sådant fall är det inga konstigheter.
I vissa förhållanden finns det ojämn ekonomi även gentemot banken. Om Diana inte behöver ta bolån på grund av att hon har högre lön och mer sparpengar än sin sambo Erik (som behöver ta bolån) så ställer detta ändå krav från banken.
För att Erik ska få bolån kan banken kräva att båda ska stå som låntagare, även om det bara är Erik som i praktiken betalar av lånet. Det jag rekommenderar i sådana fall är att samborna upprättar ett regressavtal. Ett regressavtal gäller mellan sambor och säkerställer att även om banken skulle kräva Diana på pengar för bolånet, så säger regressavtalet att Erik måste ersätta Diana för det han betalar till banken.
Hur blir det om vi äger en bil tillsammans?
En bil kan bara en person stå som ägare på hos Transportstyrelsen, men ni kan ändå ha äganderätt till en bil som ni har köpt tillsammans. För att undvika en tvist om bilen så brukar jag rekommendera att ni upprättar ett samäganderättsavtal. I ett sådant avtal skriver ni in hur mycket vardera sambo äger av bilen.
Sammanfattningsvis är det viktigaste råd jag brukar skicka med mina klienter är att se hur er specifika situation ser ut. Har ni olika ekonomiska förutsättningar så är mitt råd ofta att upprätta ett samboavtal, eventuellt även regressavtal.
KyrkAs Privatjuridik
Behöver du hjälp med enskild egendom eller annat inom privatjuridik? Om du har juristförsäkringen KyrkAs Privatjuridik genom ditt medlemskap i förbundet är du välkommen att kontakta HELP Försäkring. Då får du snabbt kontakt med en jurist som kan ge dig både förebyggande rådgivning och hjälp vid domstolsärenden, utan timkostnad. Logga in med BankID på Min sida, mejla till info@helpforsakring.se eller ring HELPs kundservice på 0771–985 200 så får du hjälp. På Min sida kan du också själv upprätta viktiga digitala avtal, om du så vill.
Text: Olof Adlercreutz, jurist på HELP
