Ordinarie arbetstid, helgdagar, direktkompensation, fridagar och dygnsvila – reglerna kring arbetstid innehåller flera viktiga delar som påverkar din vardag.
– Det är viktigt att känna till vilka regler som gäller, både för din återhämtning och för att du ska få den ledighet och kompensation du har rätt till, säger Anna-Lisa Saar, ombudsman. Här går vi igenom några av de viktigaste reglerna om din arbetstid.
Generellt gäller att ordinarie arbetstid för en heltidsanställd arbetstagare i genomsnitt är 40 timmar per helgfri vecka. Då en helgdag infaller under tiden måndag till lördag minskas arbetstiden den veckan med det antal ordinarie arbetstimmar som du annars skulle ha gjort på den dagen. Detta är huvudregeln.
Har du en tjänst där du också är skyldig att arbeta på röda dagar som infaller måndag till lördag?
När du arbetat en röd dag – oavsett hur många timmar du arbetat – har du rätt till en hel ledig arbetsdag vid annat tillfälle. Detta kallas direktkompensation.
Kompensationsdagen som du får för att du arbetat på en helgdag ska läggas ut i efterhand så snart som möjligt, dock senast 31 januari året efter. Den ska läggas i anslutning till ett ledigt veckoslut eller en längre helg om inte du och din arbetsgivare inte kommer överens om annat.
Alternativt kan du och din arbetsgivare planera arbete och kompensationsledighet för arbete på helgdag kalendervis i förväg.
Enligt avtalet är det dessa helgdagar som ger rätt till direktkompensation:
Nyårsdagen, trettondedag jul, långfredagen, annandag påsk, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen, Alla helgons dag, juldagen och annandag jul.
Med helgdag likställs: påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton.
Om någon av dessa infaller på en söndag, räknar avtalet den inte som helgdag. Du får i dessa fall inte en annan ledig dag om du arbetat på en sådan dag.
De år då nationaldagen infaller på en lördag eller söndag får du om du arbetat på Annandag Pingst en annan ledig arbetsdag under kalenderåret.
Fridagar
Regeln är att arbeta i medeltal fem av veckans dagar och vara ledig två. Dessa kallas veckofridagar. På en fyraveckorsperiod ska du vara ledig minst en sammanhängande lördag och söndag.
Fridagarna ska också planeras in så att du är helt tjänstgöringsfri under minst en av följande helger: nyår, påsk, pingst, midsommar, alla helgons dag eller jul.
Arbetstidsschema
Det är viktigt att du har ett arbetstidsschema som visar när din ordinarie arbetstid är förlagd.
De arbetsuppgifter som anges i din befattningsbeskrivning och arbetsinstruktionen, ska normalt kunna utföras under den arbetstid som finns angiven i ditt arbetstidsschema. Schemat måste vara anpassat till de förutsättningar som gäller för ditt arbete.
Det ska också finnas tid för raster i ditt arbetstidsschema. Enligt arbetstidslagen får du inte arbeta längre tid än fem timmar i följd. Under rast är du inte är skyldig att stanna kvar på arbetsstället.
Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att du kan ta de pauser som behövs förutom rasterna. Pauserna ingår i arbetstiden.
Du ska under varje period om 24 timmar ha minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila. Om det finns särskilda tydligt motiverade skäl kan dygnsvilan kortas till som lägst 9 timmar vid jul, nyår, påsk och midsommar.
Dygnsvilan kan också kortas vid oförutsedd händelse. Det finns bestämmelser för hur och när du senast ska ges kompensationsledighet för detta.
Du ska också ha veckovila så att du är ledig minst 36 timmar sammanhängande under varje 7 dagarsperiod. Veckovilan ska – så långt det är möjligt – förläggas till veckoslut.
