Det säger förbundsordföranden Pamela Garpefors och förbundsdirektör Vibeke Hammarström Falk på Kyrkans Akademikerförbund. De uppgifter gällande sjukskrivningar som Kyrkans Tidning nyligen rapporterade om stämmer med de fakta som KyrkA har lyft fram tidigare. Den statistik KyrkA valt att lyfta fram gällande sjukskrivningar fokuserar på de mer relevanta diagnoserna stress och utmattningssyndrom (F 43 och F43.8A) baserat på en rapport av Försäkringskassan för några år sedan.
Statistik och statistik
Det är viktigt att sätta in statistik i sitt sammanhang och välja den som är relevant för syftet. I vårt fall är syftet att förbättra arbetsmiljön i Svenska kyrkan, påminner Vibeke Hammarström Falk.
Den studie som genomfördes 2020 av Försäkringskassan fokuserade på långtidssjukskrivningar på grund av psykiatriska diagnoser. Detta är en djuplodande statistik och det är också dessa diagnoser som är de som Svenska kyrkan och dess beslutsfattare behöver titta på. Statistik fluktuerar år från år och det gäller att veta vilka variabler du ska välja ut.
Att bara titta på antalet sjukdagar blir missvisande då den statistiken påverkas av till exempel en kraftig influensavåg. Det viktiga är att ta fram statistik över de diagnoser som har samband med de aktuella yrkesgrupper som vi nu har att göra med. Det är denna statistik och de slutsatser vi kan dra av dem som måste vara vägledande i arbetet för en bättre arbetsmiljö.
Fokusera på de diagnoser som har med stress och utmattning att göra
Hur ser det då ut om vi jämför antal startade sjukskrivningar till exempel år 2024?
Bilden ser annorlunda ut om du jämför alla sjukdomsfall med de som har psykiska orsaker. För kvinnliga präster och diakoner var totalen av antalet startade sjukdomsfall 2024 för alla diagnoser 138 tillfällen. För manliga präster och diakoner var motsvarande siffra 65 tillfällen. Här finns en skillnad mellan könen och den är värd att beakta.
KyrkA anser dock att det är de psykiska diagnoserna som bör få mest uppmärksamhet. När det gäller antalet startade sjukdomsfall under 2024 där psykiska diagnoser angavs som orsak var det 22 för manliga präster och diakoner medan det för de kvinnliga prästerna och diakonerna var 59 till antalet.
– Det är denna siffra som säger något om arbetsmiljön i de arbeten vi diskuterar. Den fysiska miljön är i regel bra men det är den psykiska arbetsmiljön som behöver åtgärdas. Att det är så slås också fast av Försäkringskassan i studien 2020. När faktorer som civilstånd, antal barn, pendling, bostadsort med flera faktorer är tagna i beaktande kvarstår den organisatoriska och sociala miljön som den viktigaste orsaken till de långa sjukfallen, påpekar Vibeke.
Glöm inte kyrkoherdarna och de andra cheferna
– Kyrkans Akademikerförbund vill påminna om att arbetet med arbetsmiljön är beroende av att kyrkoherdar och andra chefer inom Svenska kyrkan har förutsättningar för att arbeta för en bättre arbetsmiljö för sina medarbetare, säger Pamela Garpefors, förbundsordförande.
Försäkringskassans rapport visar att det är biskopar och kyrkoherdar som löper störst risk att bli långtidssjukskrivna på grund av stress och utmattning. Därnäst kommer präster och diakoner.
Om vi analyserar statistiken för kyrkoherdar och chefer inom trossamfund så ligger dessa på höga nivåer i förhållande till sitt antal.
Vad kan då göras för att förbättra situationen?
- För det första behöver kyrkoråd och arbetsgivare bli medvetna om situationen. Den är allvarlig och är en risk för verksamheten på sikt. Situationen gör också att det kan avskräcka unga att välja ett yrke inom kyrkan om de ser hur de anställda mår, påpekar Vibeke Hammarström Falk.
- Kyrkans Akademikerförbund har gång på gång lyft fram problemet med STYRA – LEDA. Detta behöver Svenska kyrkan ta ett helhetsgrepp på och arbeta aktivt för att förbättra. När det gäller kyrkoherdar och chefer är också gränslösheten ett ännu större problem än för präster och diakoner. Vi behöver tala om kulturen i kyrkan. Vi är alla bara människor och människor har gränser – även om de känner sig kallade, påminner Pamela Garpefors. Kyrkoherdar och chefer kan också i synnerhet i mindre församlingar ha för lite stödfunktioner. Kvinnoprästmotståndet undersökte KyrkA 2013 och det kanske är dags för en ny undersökning.
- Det återstår mycket att göra på många områden av arbetsmiljön inom kyrkan. Tydligare och mer begränsade uppdragsbeskrivningar, upphöra med den så kallade församlingsberedskapen, problematiken med bristyrken för att nämna några exempel. Men jag vill betona det som Pamela lyfter; det är viktigt med insikten hos förtroendevalda i församlingarna att anställda i kyrkan har rätt till en fritid och en fritid som respekteras och är ostörd. Vi tror mycket på den nya arbetstidsmodellen som överenskoms i Avtal 2025. Här finns möjligheter till bättre återhämtning med hela dagar då du arbetat vissa helgdagar i stället för en allmän – ofta outnyttjad – arbetstidsförkortning per vecka som inte ger någon reell vila, förklarar Vibeke Hammarström Falk.
– KyrkA ser fram emot att arbeta tillsammans med arbetsgivarorganisationen för en bättre arbetsmiljö i Svenska kyrkan, avslutar Vibeke Hammarström Falk.
