Kjell Mo, lärare på Försvarshögskolan och Senior Consultant i bolaget Prospero konstaterar att Svenska kyrkan är en viktig aktör i totalförsvaret. Tillsammans med sina kollegor hjälper nu Kjell Mo flera stift inom Svenska kyrkan och är aktuell som föreläsare på KyrkAs kongress och under KyrkA-veckan. Här ger han sin syn på den förändrade världsordning vi står inför.
Den världsordning som vuxit fram efter andra världskriget utmanas nu på allvar. Under decennier har den präglats av en idé om att länder ska kunna leva i fred, utvecklas och blomstra, en utveckling som förstärktes efter Berlinmurens fall.
Men den tiden håller på att förändras.
– Vi ser ett tydligt paradigmskifte. Maktpolitik bedrivs öppet av stora aktörer som Ryssland, Kina och även USA, säger Kjell Mo, Senior Consultant på Prospero.
Särskilt USA:s politiska utveckling väcker frågor. Donald Trump beskrivs som en aktör som förändrar spelreglerna.
– Sättet att agera är ohämmat och genomsyras av: ”är ni inte med oss så är ni emot oss”. Det skapar osäkerhet i hela det internationella systemet.
För Europa innebär det en ny verklighet att förhålla sig till.
– Som europé måste vi lära oss att leva med det. Vi vet inte hur länge den här politiska riktningen består. Höstens mellanårsval i USA blir en viktig värdemätare. Avgörande är hur den nuvarande administrationen hanterar detta, säger Mo, och pekar på diskussioner om förändrade vallagar och röstningsregler.
Demokratin och det öppna samhället utmanas
Sverige tillhör fortfarande en liten grupp av stabila demokratier, men utvecklingen globalt går åt ett annat håll.
– Det öppna samhället är både vår styrka och vår sårbarhet. Det utnyttjas av både stater och organiserad brottslighet.
Hotbilden är bred. Från geopolitik till angrepp på välfärdssystem och desinformation. Det finns en risk när stater börjar begränsa friheter i trygghetens namn.
– Det är en farlig väg. När medier börjar kontrolleras blir sanningen ofta det första som förloras. Vi måste vara beredda att kämpa för de demokratiska värderingarna och inte ta detta för givet.
Säkerhetsläget i Europa och Sveriges roll
Rysslands invasion av Ukraina har förändrat säkerhetsläget i grunden och lett till att Sverige gått med i Nato.
– Det har gjort oss säkrare, men samtidigt är Nato i förändring. Det är inte riktigt samma allians som när vi ansökte.
Samarbetet inom Europeiska unionen blir därmed ännu viktigare trots interna spänningar mellan olika regioner och länder med skilda hotbilder.
– Vi behöver också stärka Europas strategiska autonomi. EU har stora ekonomiska och politiska muskler, men utmanas av att andra stormakter hellre vill förhandla med enskilda länder.
Ett dystert läge men ökad medvetenhet
Kjell Mo beskriver vår tid som både dyster och osäker.
– Det kan gå väldigt fort när läget försämras. Samtidigt är det positivt att frågorna nu är högt upp på agendan och att medvetenheten har ökat.
– Läget är bättre i dag än för ett år sedan och mycket bättre än för tre år sedan. Vi satsar mer, vi synliggör hoten och fler aktörer arbetar aktivt med beredskap.
Här spelar många delar av samhället en viktig roll: kommuner, myndigheter och kyrkan.
– Svenska kyrkan är en viktig aktör i totalförsvaret. Kyrkan är en viktig del i det moraliska och mental försvaret och kan ge stabilitet och framtidstro, konstaterar Kjell Mo.
Ett nytt totalförsvar
En avgörande förändring är hur det svenska totalförsvaret är uppbyggt i dag.
Tidigare fanns två parallella system: ett civilt samhälle och en militär struktur med egen infrastruktur för transporter, sjukvård och försörjning. I dag ser det annorlunda ut.
– Försvarsmakten är helt beroende av att det civila samhället fungerar. Att vård, barnomsorg och transporter fungerar är avgörande även i kris och krig.
Den politiska styrningen har också förändrats, med ett tydligare fokus på samordning mellan civilt och militärt försvar. Ett robust civilt samhälle gör landet svårare att slå ut.
Krigets verklighet: civila drabbas
Trots att det finns omfattande regelverk kring krigföring är verkligheten brutal.
– Det finns få områden som är så reglerade som krig, men ändå är det civilbefolkningen som drabbas hårdast.
I Ukraina syns detta tydligt i Rysslands angrepp. Även konflikten i Gaza visar hur komplexa moderna krig blivit.
– När aktörer använder mänskliga sköldar suddas gränsen mellan militära och civila mål ut. Det skapar enorma humanitära konsekvenser.
Hur rustade är vi egentligen?
Svenskarnas beredskap har stärkts, men det finns mer att göra.
– Vi är mer förberedda än vi kanske tror. Vid kriser ser vi hur civilsamhället snabbt sluter upp.
Som exempel lyfter Kjell Mo terrordådet på Drottninggatan, där människor spontant hjälpte varandra.
– Det finns en stark inneboende vilja att hjälpa. Men vi behöver också komplettera den med praktisk beredskap.
Bra att vara förberedd
Egen beredskap ses som en viktig del av helheten.
– Kan du klara dig själv i en vecka utan stöd, så avlastar du samhället och hjälper dem som verkligen behöver hjälp.
Det handlar om enkla åtgärder, till exempel:
- Mat och vatten för minst sju dagar
- En vevradio
- Grundläggande förnödenheter
– Att vara engagerad i föreningar och lokalsamhälle är också en viktig del av beredskapen. Du ska vara beredd – inte rädd, avslutar Kjell Mo.
Text: Marianne Wijkmark
