Varför skriver vi rapporter som ingen verkar läsa eller sitter i alltför många möten där inga beslut fattas? Och hur påverkar det dig som människa? Docent Constanze Leineweber vid Stockholms universitet har fördjupat sig i något många av oss upplevt – men kanske inte haft ett namn för: illegitima arbetsuppgifter.
Ett växande forskningsfält med stor igenkänning
Constanze Leineweber är docent i psykologi vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, och har under lång tid forskat om hur arbetslivet påverkar vår hälsa och vårt välmående. Hon har lett flera forskningsprojekt kring balansen mellan arbete och privatliv, organisatorisk rättvisa och sjuknärvaro – och på senare år också om ett nytt men snabbt växande begrepp: illegitima arbetsuppgifter.
– Begreppet handlar om arbetsuppgifter som anställda själva uppfattar som orimliga eller meningslösa i relation till sin yrkesroll. Det är inte bara något du ogillar – det är något som du tycker inte borde ligga på ditt bord, säger Constanze Leineweber.
Vad är illegitima arbetsuppgifter?
Illegitima arbetsuppgifter delas i forskningen upp i två kategorier:
- Onödiga arbetsuppgifter – sådant som inte tillför något, som byråkratiska moment eller dokumentation som aldrig används. Det väcker tankar som: ”Varför gör vi det här egentligen?”
- Oskäliga arbetsuppgifter – sådant som ligger utanför ens profession eller kompetensområde. En läkare som får leta vårdplatser, en kyrkoherde som får tända ljusen innan gudstjänsten eller en lärare som städar klassrum. Det är inte det man är utbildad för – och det påverkar ens självbild.
– Det här är inte bara en fråga om arbetsbelastning, utan om en känsla av bristande respekt för yrkesrollen. När vi får sådana uppgifter kan det kännas som att arbetsgivaren inte ser din kompetens – eller inte bryr sig, säger Constanze Leineweber.
Ett hot mot självidentiteten
Illegitima arbetsuppgifter sticker ut från annan arbetsrelaterad stress eftersom de ofta uppfattas som en personlig kränkning. Många professionella yrkesroller är tätt sammanlänkade med identiteten: Jag är mitt yrke.
– Om du inte längre kan förbereda din undervisning, eller göra ditt jobb på det sätt du vet är rätt, kan det kännas som att du inte längre är en bra lärare. Det blir inte bara stressigt – det hotar din självbild.
Vem drabbas – och hur påverkas vi?
I hennes forskning framkommer att människonära yrken ofta är mest utsatta. Här tillkommer ofta sociala och administrativa uppgifter som inte alltid är tydligt förankrade i yrkesrollen.
Forskningen visar att illegitima arbetsuppgifter kan leda till:
- Minskad motivation
- Ökad stress och risk för utbrändhet
- Försämrad arbetstillfredsställelse
- Känsla av bristande respekt i yrkesrollen
Sambandet är tydligt även om det också kan finnas andra faktorer som påverkar upplevelsen, som sömnbrist eller psykisk ohälsa, framhåller hon.
Byråkratin har gått för långt?
Constanze Leinewebers egna erfarenheter bekräftades under ett webbinarium om arbetslivets ökade byråkratisering.
– Jag kände igen mig direkt. Tidskrävande reseräkningar, rapportering som måste skrivas ut och signeras. Det kändes som att många lade mer tid på administration än på sitt faktiska uppdrag. Och jag är inte ensam om att känna så.
Forskningen visar att pandemin påverkade upplevelsen av illegitima arbetsuppgifter på olika sätt. Inom vården minskade känslan, antagligen på grund av att de då fokuserade på kärnuppgifterna. Men i skolan förblev känslan att utföra onödiga arbetsuppgifter på hög nivå, när lärare plötsligt tvingades anpassa sig till distansundervisning utan förberedelse.
Vad säger det om en organisation?
Att illegitima arbetsuppgifter förekommer kan vara ett tecken på organisatoriska problem – eller brister i kommunikationen.
– Om uppgifterna faktiskt måste göras, men de anställda inte vet varför, då finns ett kommunikationsproblem. Om de verkligen är onödiga – då är problemen betydligt större, säger hon.
Vad kan vi göra åt problemet?
Enligt Constanze Leineweber finns det flera sätt att motverka illegitima uppgifter:
- Fånga upp upplevelserna genom att lyssna på medarbetare.
- Kartlägg arbetsuppgifter och fråga om de behövs, och om rätt person har fått dem.
- Förklara uppgifternas syfte.
- Se över arbetsdelningen.
– Det viktigaste är att arbetsgivare inte avfärdar det här som ”gnäll”. Det handlar om människors identitet, respekt och psykiska hälsa, säger hon.
Ett forskningsfält på frammarsch
Begreppet ”illegitima arbetsuppgifter” är relativt nytt, myntat kring 2010. Constanze Leineweber och hennes kollegor är bland de första som studerat detta i Sverige, med över 20 000 svarande i sina undersökningar. Och det är tydligt: uppgifterna påverkar mer än vi kanske vill tro – särskilt de oskäliga. – De signalerar att du som person inte är viktig. Det är något som verkligen sätter spår, avslutar Constanze Leineweber.
Text: Marianne Wijkmark
