Industrins märke har betytt mycket för stabiliteten i svensk ekonomi. Det är en modell som klarar utmaningar i tider av osäkerhet. Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer, förklarar betydelsen av märket för svensk löneutveckling.
Många delar av svenska arbetsmarknaden har valt att följa lönesättningen som sker inom svensk industri. De så kallade märket inom industrin som även blev märket för löneökningarna i avtalsrörelsen inom Svenska kyrkans år 2020 var ett samlat avtalsvärde om 5,4 procent, under avtalsperioden 1november 2020 till och med den 31 mars 2023.
Vad betyder industrins märke för löneutvecklingen?
– Om vi går tillbaka till hur lönebildningen och löneutvecklingen såg ut innan vi fick industriavtalet var det rörigt, säger Ulrika Lindstrand. Industriavtalet kom till 1997. Då kom vi från en period med hög inflation och löneökningar som var rejält tilltagna men som inte gav någon reallöneutveckling, dvs priserna ökade mer än lönerna.
– Det var alltid LO och SAF (idag Svenskt Näringsliv) som först tecknade avtal, fortsätter hon. Efter dem följde resten av arbetsmarknaden med, men med avsikten att hela tiden få ut mer av avtalet och cirkusen var i gång. Resultatet blev att inflationen hela tiden ökade och läget var instabilt.
Modellen som industriavtalet utgår ifrån att det är den internationellt konkurrensutsatta sektorn, industrin, som går först. Den skapar sedan en norm för resten av arbetsmarknaden, vilket bidrar till stabilitet i den svenska löneutvecklingen och i ekonomin.
– Modellen tar hänsyn till lönebildningens konsekvenser på bland annat inflationen, säger Ulrika Lindstrand. Inflationen är ett mått på den allmänna prisökningen. Riksbankens inflationsmål är en viktig utgångspunkt för förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare, som ett slags ankare för att undvika såväl skyhöga toppar som alltför djupa dalar för de centrala löneökningarna.
Viktiga faktorer när industrimärkets värde bestäms
– Det är många faktorer som har betydelse när vi tar fram industrimärket, framhåller Ulrika Lindstrand. Vi behöver ta hänsyn till den svenska konkurrenskraften i förhållande till våra viktigaste handelspartners i Europa. Även lönsamheten i industriföretagen har en betydelsefull roll liksom sysselsättningen på arbetsmarknaden.
När inflationen ökar och energipriserna belastar ekonomin är det av vikt att även vara lyhörda för lönsamheten inom andra branscher än industrin. Ulrika Lindstrand betonar att de inte vill riskera ett för högt löneläge som kan leda till att företagen inte klarar av att behålla sina anställda med resultatet att de väljer att flytta sin produktionen utomlands, med arbetslöshet som följd.
– Många tycker att vi valt ett för lågt riktmärke, säger hon. Men risken med att välja en högre nivå är att vi inte får någon reallöneökning inom en snar framtid. Om vi hade haft en lägre inflation hade vi haft utrymme för en högre nivå eftersom det går fantastiskt bra för våra stora svenska bolag, men dagens situation är unik. Här behöver vi hitta en balans för att inte driva på inflationen ytterligare och hamna i samma läge som på 90-talet. Vårt mål är att vi så snart som möjligt åter ska få reallöneökningar.
Ulrika Lindstrands förhoppning är att vi åter får se reallöneökningar under nästa år givet att Riksbankens prognos om inflationsmålet håller. Men kristallkulan är grumlig och osäkerheten är stor. Det politiska läget, energi- och bränslepriser har betydelse.
Hur har pandemin påverkat märket?
– Under pandemin var läget besvärligt, säger Ulrika Lindstrand. Inom vissa branscher gick det bra medan andra stannade helt. Även om korttidsavtalet var till hjälp var det många som varslade och arbetslösheten ökade. Bedömningen var oerhört svår att göra och vi fick flytta fram avtalsrörelsen första pandemiåret, från mars 2020 till oktober samma år. Vi behövde vara lyhörda för var olika branscher befanns sig någonstans. Pandemin försvårade bland annat leveranser av varor. Positivt är dock att modellen har visat sig stå pall för svåra utmaningar.
Märket sätter en norm för hela arbetsmarknaden, men är den relevant för kyrkan som inte är vinstdrivande på samma sätt?
– Märket är tänkt att vara normgivande och fungera som riktlinje, säger hon. Men det är inte ett golv eller ett tak. De branscher som går bättre har möjlighet att ge lite högre löner. Riktvärdet visar var lönerna bör ligga för att vi ska kunna behålla Sveriges konkurrenskraft. På så vis är märket relevant för alla branscher. För tillfället är det brist på personal inom många områden. Om du som arbetsgivare vill vara konkurrenskraftig behöver du följa riktlinjerna för att attrahera och behålla kompetent personal.
Marianne Wijkmark
