KyrkA som är ett av de äldsta fackförbunden i Saco fyller 120 år i år. Bror Holm, förbundsordförande, betonar att facket behövs mer än någonsin. Hans vision är att KyrkAs arbete bidrar till att Svenska kyrkan blir Sveriges bästa arbetsgivare. Här får du en tillbakablick över förbundets långa historia och några tankar om vägen framåt.
I början av förra sekelskiftet, närmare bestämt på kvällen den första september 1903, samlades präster från landets alla stift i en lokal i Stockholm. Deras avsikt var att tillvarata prästernas intressen och ”främja en sund utveckling av kyrkan”. Denna kväll bildades Allmänna Svenska Prästföreningen med Otto Ahnfelt från Lund som ordförande. Några år senare blev han biskop i Linköping.
År 1954 slås Allmänna Svenska Prästföreningen samman med Sveriges Yngre Prästers förbund och tillsammans bildade de Svenska Prästförbundet. År 1979 öppnade förbundet för fler yrkesgrupper inom kyrkan och bytte då namn till Svenska Kyrkans Personalförbund. Så sent som 1998 fick förbundet sitt nuvarande namn, Kyrkans Akademikerförbund.
Dessa namnbyten är inte bara historiska milstolpar i förbundets historia. De är även viktiga uttryck för förbundets utveckling från en kamratförening till ett modernt fackförbund, som organiserar präster, diakoner, församlingspedagoger och andra yrkesgrupper i Svenska kyrkan.
Axplock ur historien
År 1917 infördes krontalslön i prästernas anställningsavtal. På 1990-talet infördes fri och individuell lönesättning för alla medlemmar. Frågan om kvinnors tillträde till prästämbetet diskuterades på 1950-talet i både kyrka och förbund. I vår tid har förbundet engagerat sig i jämställdhetsfrågor och diskrimineringslagarnas tillämpning i Svenska kyrkan. Prästgårdsfrågan är ytterligare ett ämne som väckt debatt.
På vilket sätt har KyrkA gjort skillnad för sina medlemmar?
– KyrkA har från första stund haft en viktig inverkan på anställningsvillkorens utveckling i Svenska kyrkan, säger Bror Holm. Vi verkar enbart inom Svenska kyrkan och alla våra förtroendevalda i förbundet är alla anställda i kyrkan. Anställda i förbundet är kyrkotillhöriga Svenska kyrkan. Det är en oerhörd styrka. KyrkA står för kunskapen om kyrkan i alla förhandlingar förbundet driver. Vi vet inifrån vad det innebär att vara anställd i Svenska kyrkan. Den unika kunskapen har gynnat både kyrkan och våra medlemmar. Inte minst i avtalsrörelser är det viktigt att vi är djupt förankrade i kyrkans verklighet och kan kyrkans och medlemmarnas villkor och utmaningar.
– Portalparagrafen i förbundets stadgar är styrande för förbundets verksamhet och den påbjuder att förbundet ska ta tillvara våra medlemmars intressen samtidigt som vi värnar Svenska kyrkan, påminner Bror Holm. Vi kan alltså inte agera på ett sådant sätt att kyrkan skadas. Ett exempel är frågan om strejk, som blev aktuell i den förra avtalsrörelsen. I KyrkA vägdes den frågan mot förbundets portalparagraf liksom en majoritet av förbundets medlemmar inte ville ha strejk. Detta visar på förbundets djupa förankring i Svenska kyrkan och hos våra medlemmar. Förbundet valde att inte delta i strejken.
Året då kyrkan och staten skildes år
– Året 2000, då kyrkan och staten skildes åt, innebar stora förändringar i kyrkan och var en händelserik tid, säger Bror Holm. Kyrkan fick större rätt att själv besluta om sina egna angelägenheter och kyrkan lämnade det offentligrättsliga.
Bror Holm berättar att KyrkA arbetade med den viktiga frågan om var prästerna i framtiden skulle höra hemma och bevakade deras intressen liksom övriga medlemmars intressen. Från att ha haft biskopen som yttersta chef blev prästerna nu lokalanställda med kyrkoherden som yttersta chef. Alla statliga avtal prästerna skulle förhandlas om från statliga till kyrkliga avtal.
– Övriga yrkesgrupper i kyrkan berördes inte på samma sätt då de redan hade kyrkliga avtal. I förhandlingarna var Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, Skao, vår motpart, och för dem var det nytt att hantera även prästernas arbetssituation. Det var ett sökande från båda håll att hitta en ny kontext att samarbeta i där kyrkoråden blev arbetsgivare för alla yrkesgrupper inom den lokal nivån i kyrkan. Det var en oerhört arbetsam tid i förbundets historia, men mycket spännande och lärorik. Det var inte bara avtalsförhandlingar utan även många andra frågor som skulle lösas.
Tillit är nyckeln för gott samarbete framåt
Bror Holm framhåller att det viktigaste är att vara tillitsfull. Att förvänta det bästa från motparten. Att vara motparter betyder inte att vara varandras motståndare. KyrkA vill bidra till att lösa problem och motsättningar på ett tillitsfullt sätt där vi utgår från att alla inblandade vill varandra och kyrkan väl. Det handlar om att våga mötas tillitsfullt även om vi har olika åsikter. Det handlar om att lyssna på varandras argument. Att köra över någon är ingen framgång och inte heller förenligt med Svenska kyrkans sätt att arbeta.
– Som fackförbund bevakar vi våra medlemmars intressen, samtidigt som vi vill kyrkan väl, fortsätter Bror Holm. Vi har i år 120 års erfarenhet av fackligt arbete i Svenska kyrkan, så vi har en mycket hög kompetens och lång erfarenhet av fackligt arbete att erbjuda våra medlemmar. Vi är det nära förbundet, nära medlemmarna, nära kyrkan. Jag är därför helt övertygad om att vi kommer finnas för våra medlemmar under minst 120 år till. Vi är vana vid att arbeta långsiktigt i allt vi gör. Det är ingen överdrift att påstå att Svenska kyrkan har oändligheten som förtecken, men har villighet till förändring. Där i skärningspunkten mellan tradition, utveckling och framtidstro finns KyrkA.
Vad kommer KyrkA att fokusera på framöver?
KyrkA har under årens lopp belyst de arbetsmiljöproblem som finns inom Svenska kyrkan. En arbetsmiljörisk är de konflikter som följs av en otydlighet i förhållandet mellan styra och leda inom kyrkan.
– Det var positivt att Kyrkomötet beslöt att kyrkoherden har ansvaret för all verksamhet i församling och pastorat, så kallat ledningsansvar. Kyrkorådet styr, men kyrkoherden har ledningsansvaret. Det ger en tydlighet i ansvarsfördelningen.
När principen styra – leda inte fungerar köps ofta kyrkoherden ut, och detta är tyvärr alltför vanligt. Genom att öka kunskapen om gränserna mellan styra och leda kan många problem undvikas.
– Detta är i hög grad en utbildningsfråga, förtydligar Bror Holm. Skao har också blivit tydligare kring detta och jag hoppas på en positiv utveckling.
Under avtalsrörelsen kommer KyrkA bland annat ta upp frågan om problemet med det gränslösa arbetet i vigningstjänsten och hur viktigt det är att skilja mellan fritid och arbete. Att få återhämtning på fritiden är A och O för ett fungerande liv och en fungerande kyrka.
– Ett annat grundläggande problem i kyrkan är de många vakanser. Medarbetare inom de församlingsvårdande yrkena i kyrkan är alltför få. Vi behöver en fulltalig arbetsorganisation för att långsiktigt fungera. Vi har ett yrkande i årets avtalsrörelse om att vi vill träffa och diskutera med motparten hur vi tillsammans ska arbeta för att för att rekrytera personal till kyrkan. Att verka för ett hållbart arbetsliv är en av våra viktigaste frågor.
– Vi ser att fackligt arbete behövs mer än någonsin. Utan fackförbund som utvecklar och driver frågorna stagnerar de. Varje tid har sina frågor och det är viktigt att lösa problem på ett bra sätt.
Vilka nyheter kan vi förvänta oss?
- Vi vill stötta våra medlemmar i både i arbets- och privatliv. Därför lanserade vi år 2021 KyrkAs Privatjuridik, vilket är en juristförsäkring, som ger dig tillgång till en privatjurist. Vi arbetar med att ta fram nya försäkringserbjudanden, som kan vara till hjälp i privatlivet.
– Vi fortsätter att vara förbundet som tydligt verkar i Svenska kyrkan. Vi kommer alltid att ha både medlemmarnas och kyrkans bästa för ögonen. Därmed är vi ett förbund att lita på.
Text: Bror Holm och Marianne Wijkmark
Fotograf: Olle Melkerhed
