Hur stärker vi vår gemensamma beredskap inför framtidens utmaningar? Det var den röda tråden när årets kongress samlade engagerade deltagare från hela landet. Förbundsordförande Pamela Garpefors summerar en kongress präglad av framtidstro, viktiga beslut och ett starkt fokus på samverkan, trygghet och ansvar.
Om du ska sammanfatta de här två kongressdagarna, vilka frågor och beslut tycker du är viktigast för förbundet framåt?
–Kongressen har tydligt markerat en riktning där förbundet tar ett större ansvar i en tid som präglas av förändring och osäkerhet, säger Pamela Garpefors. Särskilt viktiga är de beslut som rör beredskap, där vi har tagit steg för att tydliggöra hur ansvar ska bäras i kris och hur våra medlemmars professionella villkor ska värnas även under pressade förhållanden.
–Det handlar ytterst om att förena struktur och mänsklig hållbarhet – att säkerställa att vår beredskap inte bygger på otydliga förväntningar på individen, utan på genomtänkta och rättvisa ramar.
Det har varit intensiva dagar med många diskussioner. Vad tar du själv med dig starkast från kongressen?
–Det jag tar med mig starkast är engagemanget och allvaret. Det har funnits en tydlig vilja att inte bara hantera dagens frågor, utan att också ta ansvar för framtiden. Samtidigt har jag burit med mig en känsla av gemenskap – att vi som förbund står tillsammans i en tid som ställer höga krav. Det ger både styrka och riktning.
Vad kommer KyrkA fokusera på kommande tiden efter kongressen?
–Framåt kommer vi att arbeta för att omsätta kongressens beslut i konkret handling. Det innebär bland annat att utveckla vårt arbete kring beredskap och arbetsmiljö samt att fortsatt tydliggöra kyrkliga akademikers roll i samhället, och att vara en aktiv röst i frågor som rör profession, ansvar och hållbara arbetsvillkor.
–Vi behöver också stärka vår omvärldsanalys, i en tid där både teknologiska förändringar och samhällskriser påverkar våra medlemmars vardag på djupet.
Vad vill du hälsa till medlemmarna att tänka på, eller agera kring framöver med utgångspunkt från kongressens diskussioner?
–Jag vill uppmuntra våra medlemmar att ta sin professionalitet på allvar – och att värna sina gränser. Den här kongressen har visat att ansvar inte får reduceras till ett individuellt åtagande, utan måste bäras gemensamt och strukturerat. Det innebär också att våga lyfta frågor om rimlighet, arbetsbelastning och ansvarsfördelning i den egna vardagen. Samtidigt vill jag säga: ert arbete är viktigt, och det behövs.
–Kyrkliga akademiker bidrar inte bara med funktion – utan med mening, reflektion och mänsklighet i ett samhälle som i hög grad formas av system och förändring.
Guds frid,
Hälsar Pamela
