Varför reagerar vi ibland starkare än situationen egentligen kräver? Och varför blir det svårare att förstå både oss själva och andra när känslorna tar över? Enligt psykologiprofessorn Björn Philips ligger svaret ofta i vår förmåga att mentalisera – en central del av både psykiskt välmående och fungerande relationer.
Björn Philips är professor vid Stockholms universitet och ordförande i Svenskt Forum för Mentalisering. Hans forskning fokuserar på psykodynamisk psykoterapi, då särskilt mentaliseringsbaserad terapi.
Björn Philips blev färdig psykolog under 1990-talet och började arbeta inom vuxenpsykiatrin. Under flera år mötte han bland annat unga personer som nyligen insjuknat i psykos.
– Mitt sätt att arbeta handlade mycket om att hjälpa patienterna att förstå sitt eget känsloliv, säger Björn Philps. Att identifiera känslor, förstå vad som händer inom en själv och i relation till andra var grundläggande.
Vid en konferens i London kom han för första gången i kontakt med mentaliseringsbaserad terapi.
– Där hittade jag något som motsvarade mycket av det jag redan försökte göra kliniskt, men i en tydligare teoretisk modell.
Mentaliseringsteorin, utvecklad bland andra Peter Fonagy, beskriver människans förmåga att förstå både sina egna och andras tankar, känslor och intentioner.
Förmågan utvecklas successivt under barndomen genom trygga anknytningsrelationer, där barnet får stöd i att sätta ord på sina upplevelser och förstå sina känslor.
– Runt fyraårsåldern sker ett avgörande utvecklingssteg, då barnet börjar inse att andra människor har ett eget inre liv med tankar, känslor och perspektiv som skiljer sig från de egna.
Mentalisering är nära kopplat till både empati och självförståelse och har stor betydelse för hur vi hanterar relationer, konflikter och stress. I vardagliga och lugna situationer är det ofta relativt enkelt att tolka både sig själv och andra, men under press kan förmågan försämras.
– Starka känslor, konflikter, sorg och kriser gör det svårare att behålla ett nyanserat perspektiv, vilket kan leda till missförstånd och impulsiva reaktioner.
Just därför används mentaliseringsbaserad terapi bland annat vid emotionell instabilitet och annan personlighetsproblematik, där svårigheter att reglera känslor och tolka relationer ofta är centrala.
Samtidigt påverkas alla människors mentaliseringsförmåga av stress. Ju högre känslomässig belastning, desto svårare blir det att förstå både sitt eget och andras agerande. Detta gör mentalisering till en viktig förmåga, inte bara i terapi, utan också i vardagens mellanmänskliga möten.
KyrkA har bjudit in Björn Philips till KyrkA-veckan i oktober. Under denna föreläsning fokuserar han på mentaliseringsbaserat bemötande. Du får veta mer om hur du kan möta personer som mår psykiskt dåligt med större förståelse och närvaro.
– Att vara mentaliserande handlar om att inta en nyfiken och utforskande hållning. Att inte tro att du redan vet, utan vara öppen för den andres perspektiv.
I grunden handlar mentalisering om något både enkelt och utmanande:
– Att vara genuint nyfiken på sig själv och andra.
Föreläsning
Mentalisering – hur du hanterar relationer, konflikter och stress
Missa inte Björn Philips föreläsning om mentalisering den 15 oktober kl 10.30-12. Föreläsningen sker via Teams och är kostnadsfri för dig som är medlem.
Läs mer och säkra din plats här:
https://kyrka.ungapped.io/Events/0c06b9b2-af48-4a8c-b083-680dcea5da3c
