Vi möter dem på jobbet. Kollegan som ständigt söker bekräftelse. Personen som är skicklig på att få andra med sig. Den strategiska medarbetaren som gärna håller inne med information. Eller den som har mycket svårt att ta kritik.
Mörka personlighetsdrag finns på ett spektrum och kan ta sig många olika uttryck. Charm, självsäkerhet, beslutsamhet och strategiskt tänkande kan vara värdefulla egenskaper i arbetslivet. Men när manipulation, brist på empati eller ett starkt behov av bekräftelse blir återkommande beteendemönster kan konsekvenserna bli betydande både för individen och för människorna runt omkring.
Axel Josephson, psykometriker på Psykologisk Metod, berättar om den så kallade mörka triaden och hur dragen kan märkas i arbetslivet. Missa inte hans föreläsning under KyrkA-veckan.
Den mörka triaden
Machiavellianism, psykopati och narcissism brukar beskrivas som den mörka triaden. Det är tre olika personlighetsdrag som kan ta sig olika uttryck, men som delar vissa antagonistiska drag, såsom en tendens att prioritera de egna intressena framför andras och att förhålla sig misstänksamt eller cyniskt till omgivningen.
– Med mörka personlighetsdrag menar vi drag som är socialt oönskade och som kan få negativa konsekvenser för andra människor, säger Axel Josephson.
Machiavellianism handlar om det strategiska och långsiktiga. Det kan liknas vid en schackspelare som hela tiden försöker tänka flera steg framåt och förutse motspelarens drag.
Psykopatiska drag fungerar annorlunda.
– Psykopati är mer som roulette. Personen kör på utan så mycket konsekvenstänk.
Narcissism är kanske det mest välkända begreppet. Här finns bland annat ett starkt behov av bekräftelse, en uppblåst självbild och en tendens att värdera sig själv högre än andra.
Men det är viktigt att skilja på personlighetsdrag och diagnoser.
Det är inte en diagnos
Att ha mörka personlighetsdrag är inte samma sak som att ha en personlighetsstörning.
– Inom personlighetspsykologin studerar vi dragen i normalpopulationen.
Vi har alla olika nivåer av olika personlighetsdrag. Ett högt resultat på exempelvis narcissism i ett personlighetstest betyder därför inte att personen har en personlighetsstörning.
Först när personlighetsdragen påverkar livet på ett genomgripande sätt och skapar tydliga problem i exempelvis relationer, privatliv eller arbete kan det bli aktuellt att tala om en personlighetsstörning. En sådan diagnos kräver en professionell bedömning.
Det är därför viktigt att inte försöka diagnostisera kollegor, chefer eller andra personer på arbetsplatsen. Det intressanta är i stället vad som faktiskt händer i relationen.
När det charmiga blir manipulativt
Mörka personlighetsdrag kan vara svåra att upptäcka på en arbetsplats. En enstaka händelse säger väldigt lite. Alla kan ha en dålig dag. Alla kan bli arga, egoistiska eller ha svårt att ta kritik ibland.
– Men om det återkommer som ett beteendemönster bör man vara på sin vakt.
Narcissistiska drag kan exempelvis märkas genom ett starkt behov av bekräftelse. Det kan handla om att ta åt sig äran för något där den egna insatsen varit begränsad, att ständigt försöka framställa sig själv i bättre dager eller att reagera starkt på kritik.
En annan gemensam nämnare för mörka personlighetsdrag är manipulation.
– Det kan vara manipulativt på olika sätt, i charm, smicker och mycket för att få sin vilja igenom.
Det kan låta som en diskussion, men ändå sluta med att den andra personen försiktigt leds fram till ett svar som egentligen redan är bestämt.
Trevlighet och hjärtlighet kan också användas som verktyg.
”Du och jag, vi är ju tighta. Jag säger det bara till dig så du vet.”
Det låter personligt och kanske omtänksamt. Men om relationen används för att få en fördel förändras betydelsen. Då blir relationen ett maktmedel.
När information blir ett maktmedel
Machiavellianism är mer strategiskt och präglas framför allt av en cynisk människosyn och fokus på egen makt och vinning. På arbetsplatsen kan det exempelvis handla om att vara selektiv med vilken information som delas.
– Personen sitter fortfarande på viktiga detaljer för att kunna använda informationen vid ett senare tillfälle.
Informationen blir då inte bara information. Den blir en resurs som kan användas för att stärka den egna positionen. Det kan också handla om att spela ut kollegor mot varandra eller styra en situation så att det egna inflytandet ökar.
Psykopatiska drag kan i sin tur kopplas till låg empati och låg skuldkänsla, ett kyligt förhållningssätt till andra och impulsivitet.
– Personen kan vara en stor risktagare utan att ta hänsyn till hur det påverkar organisationen.
Alla mörka drag är inte ett hinder
Här finns en intressant paradox. Flera egenskaper som kan förekomma tillsammans med mörka personlighetsdrag kan samtidigt uppfattas som attraktiva i arbetslivet.
Charm, självsäkerhet, beslutsamhet och strategiskt tänkande liksom förmågan att behålla lugnet i pressade situationer. Det kan vara egenskaper som öppnar dörrar.
Axel Josephson beskriver det som en power paradox:
– Mörka personlighetsdragen kan hjälpa dig att nå toppen, men när du är på toppen kan dessa personlighetsdrag lika gärna knuffa ner dig från toppen.
En person med höga nivåer av mörka personlighetsdrag kan alltså vara framgångsrik och fungera väl professionellt. Vissa egenskaper kan vara användbara i karriären, inte minst i konkurrensutsatta miljöer. Men det betyder inte att destruktiva beteenden skapar framgång.
– Människor kan nå stora framgångar trots destruktiva beteenden, men inte nödvändigtvis tack vare dem. Och kanske är det just där den viktiga frågan finns. Vad kostar framgången för människorna runt omkring?
När påverkan blir destruktiv
Det avgörande är därför inte bara vilka personlighetsdrag en person har, utan vad beteendet gör med omgivningen.
Det går att ställa höga krav, ge tydlig kritik och fatta svåra beslut utan att beteendet blir destruktivt. En chef kan vara konsekvent och krävande och samtidigt behandla andra med respekt och skapa trygghet.
Gränsen passeras när rädsla, manipulation eller förnedring blir ett återkommande sätt att agera.
– När människor slutar våga säga vad de tycker, döljer misstag och går på glas runt kollegan eller chefen. Då blir det ett problem.
Men det behöver inte vara en chef som står i centrum. Samma mekanismer kan uppstå mellan kollegor och i andra delar av en organisation. Konsekvenserna kan bli stress, minskad tillit, konflikter och en stark emotionell påverkan. Till slut kan människor börja känna ångest inför arbetsdagen.
När du börjar tvivla på dig själv
För den som befinner sig nära ett destruktivt beteendemönster kan påverkan vara svår att sätta fingret på.
– Du kanske inte tänker att den här personen manipulerar mig, men du känner dig låg. Dåligt självförtroende, jättestressad, utmattad, på din vakt.
Det kan börja i det lilla. Du säger inte längre vad du egentligen tycker. Du tänker efter en extra gång innan du skickar ett mejl. Du undviker vissa samtal. Du försöker förutse nästa reaktion. Kanske gör du fler misstag eftersom du blivit rädd för att göra fel.
– Och kanske börjar du till slut ifrågasätta dig själv och tro att du överreagerar, vilket är en viktig signal att ta på allvar.
Sök stöd, men håll fokus på beteendet
Den som befinner sig i en sådan situation kan behöva stöd från andra. Det kan vara en vän eller familjemedlem, men också någon inom organisationen, en kollega, HR eller någon annan person som känns trygg.
Samtidigt är rådet tydligt: fokusera på beteendet och försök inte ställa en egen diagnos på personen. Det kan vara klokt att förstå hur en kollega eller chef brukar agera i olika situationer och anpassa kommunikationen efter det. Att välja sina strider kan ibland vara nödvändigt. Men det finns en gräns.
– Du ska ju inte anpassa dig så mycket att du går på glas, men det kan vara bra att välja sina strider utan att förminska sig själv.
Det är en viktig skillnad. Att förstå ett beteende är inte samma sak som att acceptera det. Och att söka stöd är inte ett tecken på svaghet. Att känna igen mönstret, sätta ord på det som händer och våga berätta för någon kan vara det första steget mot att återfå både trygghet och handlingsutrymme.
Text: Marianne Wijkmark
