Medias dramatiska rapportering om krig, höjda elpriser, räntehöjningar och sjunkande bostadspriser gör det lätt att tro på en djup kris i svensk ekonomi. Men stämmer det verkligen? Håkan Regnér, docent i nationalekonomi och chefsekonom på SACO, ger en mer nyanserad bild av läget.
En väl fungerande arbetsmarknad är en av grundbultarna i en stabil ekonomi. Den senaste arbetslöshetsstatistiken visade en liten ökning mellan september och oktober och en del bankekonomer valde att fokusera på den. Håkan Regnér väljer i stället att jämföra med samma tid förra året och då har arbetslösheten minskat.
– Många delar av ekonomin är stark, säger Håkan Regnér. Ett exempel är arbetsmarknaden som är i stort behov av arbetskraft och det är mycket positivt. De som arbetar betalar skatter och det bidrar till hela ekonomin. De senaste kvartalsrapporterna visar att det också går mycket bra för många av våra stora svenska bolag.
– När det är kris sparar vi in på vardagslyxen som restaurangbesök och resor, fortsätter Håkan Regner. Men just nu är det inga stora fall i den konsumtionen. Dessutom går det väldigt bra för svenska exportföretag som tjänar på den svag svenska kronan. Många inhemska företag gör också stora vinster. Så det finns mycket som faktiskt är positivt.
Efter flera år av ökande reallöner befinner vi oss nu i en situation där prisökningarna är större än löneökningarna.
– Vi har ännu inte sett hur prisökningarna på bostäder, räntor och varor kommer att påverka hushållens utrymme, betonar Håkan Regnér. Det kan betyda att vi måste anpassa oss och spara in. Men det är först till våren vi kommer se hur detta slår på ekonomin.
Riksbanken räknar med en räntehöjning till
Riksbankens styrränta* (som tidigare hette reporäntan) används för att öka eller minska efterfrågan i ekonomin. Styrräntan höjs för att minska inflationen som är ett mått på ökningen av den allmänna prisnivån. Det Riksbanken vill åstadkomma är att priserna inte ska öka i lika snabb takt och att reallönerna ska börja öka igen. Efter senaste höjningen den 30 november 2022 är styrräntan 2,5 procent.
– Vi är vana vid att ha extremt låga räntor men nu är vi på mer rimliga nivåer, säger Håkan Regnér. I Riksbankens prognos räknar de med en räntehöjning till strax under 3 procent i början av nästa år, men efter det kommer räntan stabiliseras. Genom att höja räntan nu hoppas Riksbanken på att ekonomin ska kylas av. Förhoppningsvis blir det inte någon djup lågkonjunktur, men läget i omvärlden är mycket osäkert.
– Höjningarna av styrräntan påverkar bostadsräntorna som också har ökat. Prognosen för rörliga bostadsräntor är att det kommer ligga runt 5 procent nästa år och pendla mellan 4 och 5 procent under några år. Under flera år har rörlig boränta visat sig mer fördelaktig, men om du ska ha bundet eller rörligt beror helt på din ekonomi. Fördelen med bunden ränta är att du vet din månadskostnad, men om du har rörlig ränta varierar den mer.
Enligt Håkan Regnér handlar all ekonomi om att bygga upp förväntningar om framtiden. Riksbanken säger alltid i förhand hur de ska bete sig för att förbereda konsumenterna och företagen just för att minska osäkerheten. Men medias bild påverkar många och när fokus är mest på negativa nyheter kan det vara svårt att få perspektiv.
Vad händer med elpriserna framöver?
Elpriserna i Sverige påverkas bland annat av gaspriser, vindkraftsproduktion, begränsningar i överföringsnätet och europeiska elpriserna. Håkan Regnér framhåller att svängningarna påverkar vårt beteende. Vi läser i tidningen att priserna ökar och börjar spara och bli mer försiktig med elen. Det är bra, men det tar tid innan vi ser hur detta påverkar elpriset. Många företag köper valutor och energi på lång sikt genom terminer**. Därför berörs de inte på samma sätt av svängningarna i elpriserna.
– Vi kommer att ha energiproblem på lång sikt, framhåller Håkan Regnér. Elpriserna är otroligt volatila och svänger mycket. Att se över hushållets elkonsumtion och ta reda på om det går att effektivisera är aldrig fel. Den vanliga hushållselen drar inte så mycket, däremot spelar direktverkande el en stor roll för hur stor räkningen blir. Titta framför allt på ditt eget elavtal och jämför priser.
Hur påverkas inflationen av brist på vissa enstaka varor?
– Inflationen ökar inte alltid när enstaka varor ökar i pris. Det är många faktorer som påverkar inflationen och prishöjningar, fortsätter Håkan Regnér. I grund och botten är det efterfrågan och utbud som styr. Ett exempel är klimatrelaterade problem som torka och översvämningar som har bidragit till att utbudet minskar på vissa konsumentvaror som till exempel kaffe. Ett annat exempel är när kostnaderna för transport ökar så höjs priserna på importerade varor.
– Om det saknas en komponent som halvledare i till exempel biltillverkning så höjs priserna. Men generellt är företag försiktiga med att höja priser eftersom det påverkar både kunderna och beteendet. Om kunderna förändrar sitt beteende berör det många. Den lokala affären försvinner och näthandeln tar över. I tider av lägre inflation ser vi även att förpackningarna minskar i ett försök att höja marginalerna.
Källor:
* Riksbanken försöker motverka svängningar i konjunkturen genom att höja eller sänka styrräntan. Syftet är att inflationen ska nå inflationsmålet. Det är till denna ränta som banker får låna pengar av Riksbanken. Källa: Riksbankens hemsida
**En terminsaffär är ett avtal mellan två parter om ett framtida köp eller en försäljning av en tillgång, exempelvis aktier, till ett på förhand bestämt pris. Källa: avanza.se
Marianne Wijkmark
