Artificiell intelligens kommer att påverka arbetslivet på bred front. Yrken tillkommer och yrken upphör. Vi är på väg in i en omställning som blir smärtsam för en del arbetstagare, men massarbetslöshet är knappast någon risk.
Genombrottet för artificiell intelligens, AI, kom för ett tiotal år sedan med bildigenkänning. Sedan dess har bland annat Googles översättningsverktyg susat in i vardagen efter att ha blivit markant mycket bättre för sex, sju år sedan.
Det stora genombrottet i allmänhetens ögon kom nog ändå med ChatGPT för ett år sedan. Plötsligt var AI något på allas läppar.
– AI kommer att ha en bred påverkan och en betydelsefull roll på arbetsmarknaden, men det skiftar en del hur den kommer att påverka beroende på vilket yrkesområde som vi talar om, säger Kerstin Eriksson, kvalificerad handläggare och analytiker på Arbetsförmedlingen.
Hon tror inte att någon bransch kan undvika tekniken.
– Nej, alla kommer att påverkas.
Nationalekonomen Magnus Lodefalk på Örebro universitet och näringslivets forskningsinstitut Ratio, beskriver en liknande utveckling.
En given förändring är AI:s påverkan på tekniska yrken. De tidigare kunskaperna behöver kompletteras med kompetens i AI. Inte bara gamla teknikyrken förändras utan nya uppstår också, som till exempel promptingenjör, alltså en specialist på instruktioner eller förfrågningar till AI-system.
– De som utvecklar AI kommer att påverkas relativt mycket. Både de som utvecklar mjuk- och hårdvara kan nog räkna med en ökad efterfrågan på sina tjänster.
Området artificiell intelligens består av flera delar. Robotik är en. Maskinlärning och naturlig språkbehandling är andra exempel som ryms inom området.
AI är databaserade algoritmer som kan lösa problem som traditionellt sett kräver mänsklig intelligens. Den använder stora mängder data för att göra förutsägelser under varierande grad av mänsklig tillsyn.
I vissa fall kan AI automatisera arbetsuppgifter och utföra även icke rutinartat arbete. Detta är något som kan rationalisera delar i dagens kontorsarbete. Rationalisering är inte längre något som främst drabbar fabriksgolvet.
I andra fall blir AI ett verktyg i arbetet som hjälper till och effektiviserar uppgifterna eller föreslår lösningar som leder till bättre beslut av arbetstagaren.
– I det första fallet är risken större för färre anställda på området. I det andra fallet kan AI göra arbetstagaren mycket bättre på sitt jobb. Då kanske fler anställs i yrket om priserna på produkterna sjunker och produktiviteten ökar, säger Magnus Lodefalk.
Han forskar om AI:s inverkan på arbetsmarknaden. Hans forskarlag släpper snart en studie om i vilken grad olika yrken exponeras för AI.
Typiska skrivbordsjobb som statistiker, mjukvaruutvecklare, programmering, författare, och ekonomiassistenter är exempel på jobb som exponeras mycket för AI. Dessa jobb kan antingen automatiseras eller få AI som ett hjälpmedel i yrket.
Minst exponerade är barnskötare, ambulanssjukvårdare och kriminalvårdare.
– Vissa jobb försvinner och andra tillkommer. Så har det alltid varit med ny teknik.
På Arbetsförmedlingen drar Kerstin Eriksson liknande slutsatser om de två sätt som yrken förändras visa automatisering eller AI som hjälpmedel. Hon poängterar att det knappast kommer att bli en slakt på yrken. Inte ens de med många enkla arbetsuppgifter försvinner, utan snarare kommer yrken förändras.
När repetitiva och rutinbetonade moment försvinner i ett yrke tender de att ersättas av andra arbetsuppgifter. Så var det när bankomater minskade antalet in- och utbetalningar på bankerna. Då omvandlades bankkassorna till kundtjänst och de anställda fick mer avancerade arbetsuppgifter.
– Vi människor måste i våra yrkesroller styra så att AI blir ett bra redskap och hjälpmedel. AI kan öka produktiviteten, säger Kerstin Eriksson.
Hon ser hur AI allt oftare nämns i platsannonser. Inte minst när arbetsgivaren efterfrågan IT-personal och andra tekniska kompetenser.
Men den andra sidan av AI:s intåg i arbetslivet är ökad efterfrågan av helt andra kompetenser. Studier visar att empatiska och sociala förmågor blir viktigare i arbetslivet. Yrken som kräver dessa förmågor står sig också starka i ett AI-influerat arbetsliv.
Inom till exempel vården kan AI vara ett hjälpmedel i att ställa komplicerade diagnoser eller snabbt läsa av en patients hälsostatus. Samtidigt blir de mjuka mänskliga egenskaperna allt viktigare inom denna sektor.
– Jag lägger in ganska mycket social kompetens, kommunikativ förmåga och kreativitet i dessa yrken. Dessa delar handlar om att greppa en helhet och förstå samband som AI inte gör.
– Många gånger är det viktigt med det helikopterperspektiv som vi människor kan ha. Vi förstår hur vissa delar hör ihop som AI inte kan göra på samma sätt, i alla fall inte ännu.
Präster, diakoner och det kyrkliga området kan räknas in i denna del av arbetslivet som inte lämpar sig för automatisering via artificiell intelligens. Däremot kan AI som hjälpmedel underlätta vissa arbetsmoment, som planering och utvärdering.
– Vi hoppas på ett samhälle där man höjer upp mänskliga värderingar väldigt högt. Där blir prästernas funktioner viktiga. Exakt samma sak gäller läkarna, ekonomer, revisor med flera. De fortsätter att vara viktig trots att AI kommer in och ersätter vissa moment i arbetet, säger Eriksson.
I framtiden blir en viktig egenskap på arbetsmarknaden AI-bildning, enligt Magnus Lodefalk.
– Ett grundkrav är att du vet något om vad AI är och lite grand om vilka möjligheter och utmaningar som finns i tekniken. Det är en bas som alla behöver, säger han.
Specialisterna på området behöver naturligtvis en mycket djupare kompetens när de utvecklar AI och även ser till att tekniken inte gör något som vi människor motsätter oss, tillägger Lodefalk.
Liksom Erikson betonar han de sociala förmågorna som allt viktigare, liksom gott omdöme.
På en sådan arbetsmarknad är frågan hur introverta personer ska kunna lyckas.
– Du kan ha väldigt djupa kunskaper på ett område och vara väldigt specialiserad på något. Då kanske du ändå kan komma till din rätt. Vi behövs nog alla ändå!
Många ser ett hot i AI-botar som tar över chefandet för en yrkeskår. Den som fattar beslut om uppdrag och dirigerar arbetet blir i framtiden en algoritm. Magnus Lodefalk invänder mot sådana beskrivningar.
AI kan ta över vissa uppgifter för chefen, men inte andra. En algoritm kan knappast anställa och säga upp personal eller ta hand om sjukfall.
– Vissa delar av vad en chef brukar göra kan överlåtas till algoritmer. En sådan möjlighet är att automatisera schemaläggning.
Vid sådana förändringar är det viktigt att diskutera med fack och medarbetare. Inte minst för att stilla oro. Många frågar sig om AI kan leda till ökad övervakning och höjda prestationskrav.
– Det är viktigt att inte införa detta på ett naivt sätt, utan ha diskussion mellan arbetsgivare och arbetstagare. Algoritmerna ska användas på ett sätt så att det befrämjar både verksamheten och de anställda.
Det har mycket länge talats om ett livslångt lärande i arbetslivet. När det ständigt förändras behöver individen hela tiden har nya kunskaper. AI:s genomslag ändrar inte på denna sanning.
– I alla yrken måste vi hänga med på den här resan. Jag talar om det livslånga lärandet, att vara flexibel på arbetsmarknaden och vara beredd på att lära där du är och lära nytt, säger Kerstin Eriksson på Arbetsförmedlingen.
– Förmågan och viljan att lära nytt är en viktig kompetens. Naturligtvis blir resultatet bättre om arbetstagare och arbetsgivare gör detta i harmoni.
Magnus Lodefalk förväntar sig inte någon massarbetslöshet i och med AI:s intåg i arbetslivet. Inte minst OECD:s analyser ger stöd för denna bild, även om det också finns en del forskare som är allvarligt oroande för en ökande arbetslöshet.
Men vissa branscher, befattningar och regioner kan möta baksidorna av AI och påverkas negativt.
Den person som tror att omställningen inte blir kostsam och negativ för några arbetstagare alls är naiv, konstaterar Lodefalk.
– Vi kommer att ha en omställningsprocess som alltid när ny teknik införs, och individer kommer att behöva hjälp i omställningen.
I Sverige finns goda förutsättningar för detta med en grundtrygghet för arbetstagarna. Merparten tillhör en a-kassa, olika omställningsstöd via trygghetsråd och trygghetsstiftelser kompletterar och LAS förhindrar godtyckliga uppsägningar vi arbetsbrist.
– Vi har relativt bra förutsättningar, men om inte Sverige hänger med i utvecklingen av AI och individer inte lär sig AI kanske andra länder satsar på detta. Då kan sysselsättningen påverkas negativt, säger han.
Carl von Scheele
