Kyrkans rum, liksom vardagens alla rum, är en verklighet, där vi tjänar en levande Gud. Detta är en grundläggande utgångspunkt som vi ständigt behöver återvända till för ett teologiskt ledarskap. Det menar Boel Hössjer Sundman, TD, stiftsprost och biskopens adjunkt i Stockholms stift, under en föreläsning för KyrkAs medlemmar.
För Boel Hössjer Sundman är temat om ett teologiskt ledarskap kopplat det ämne som är i särskilt fokus genom årets tematiska kyrkomöte, om ”Kyrkan i det offentliga rummet”. Det är ett ämne som alltid är aktuellt.
– För mig handlar det om glädjen och lusten, liksom uppdraget, att bidra mitt i samhället med andra goda krafter – i det liv som alla varelser delar med varandra. Jag tänker också särskilt på uppdraget i vigningstjänsten att som diakoner, som det nu står i de något förändrade vigningslöftena, ”gripa in”, och som präster att vara VDM – det gudomliga Ordets tjänare genom sakramentsförvaltningen – nådesförmedling – och genom förkunnelse.
Ett teologiskt ledarskap är tätt förbundet med att stanna i det personliga och se sina drivkrafter, vara rotad – både som individ och som organisation och därför börjar föreläsningen i detta perspektiv. Genom att ställa frågor om historia – varifrån vi kommer och vad som inspirerat oss – kan vi få förståelse för vad som påverkar oss framåt. Vad bär vi med oss från uppväxtår, livsresor och de människor som har format oss? För Boel Hössjer Sundman har följande fyra aspekter varit betydelsefulla:
Kunskapens kraft: – När jag växte upp fanns böcker – både hos mina föräldrar och morföräldrar. Dessa bokhyllor väckte min nyfikenhet på världen, med böcker om skönlitteratur, naturvetenskap, historia och existentiella frågor. Min pappa, som kom från svåra omständigheter, brukade säga att ”kunskap är en lätt börda” och att ”kunskap är något ingen kan ta ifrån dig”.
Jämlikhetens betydelse: – Hemma lärde jag mig att flickor och kvinnor skulle ha samma möjligheter som pojkar och män. Min morfar sa ofta till sin yngsta dotter: ”Allt är möjligt för dig”. Även om samhället varken på 1950-talet – eller idag – uppfyller detta ideal, så var det något som gav mig inspiration och riktning.
Modet att följa en inre drivkraft: – Som ung doktorand skulle jag forma mitt avhandlingsämne. Jag ifrågasatte grundantaganden och möttes ibland av oförståelse. Något gjorde att jag ändå stod kvar, och valde att gräva djupare.
Rättvisa som ledstjärna: –Rättvisa är en grundläggande drivkraft som jag burit med mig från min familj, och den är också hämtad ur en tolkning av Bibelns grundbudskap genom Jesus Kristus.
Sammanfattningsvis: Jag vill lyfta fram betydelsen av att vara personlig, lära känna sig själv och sina drivkrafter, både som individ och inom en församling, ett stift eller ett samfund.
Teologiskt ledarskap i sju hållpunkter
Boel Hössjer Sundman stannar vid sju teologiska hållpunkter för både individ och för kyrkans organisation:
Sammanhållen teologi innebär att se sig som en del av samhället. Att vara kyrka i samhället handlar i grunden om att Gud skaparen blev människan. Det sannanhållna uttrycks också i den bön vi vänder tillbaka till om och om igen: ”Låt din vilja ske på jorden såsom i himlen”. – Mina år som ledare i Gottsunda församling, Uppsala, med ett myller av människor och behov, fick mig att se vikten av att ”vara frimodig i tro och öppen i samhället”. Det handlar om ett ledarskap som tar plats i samhället.
Utforskande och tolkande teologi
Ledarskap handlar vidare om att vara uppmärksam för andras behov och att uppmuntra reflektion och tolkning. Biskop Karin Johannesson har i en artikel i boken ”Så är det inte hos er” (Verbum 2020) och i anslutning till forskaren Peter G Northouse beskrivit ett tolkande ledarskap. Utifrån Johannesson och Northouse vill Boel Hössjer Sundman särskilt lyfta fram ett ledarskap som uppmuntrar ett utforskande, reflekterande och tolkande förhållningssätt. Det gäller diakonin liksom förkunnelsen. Sammanhanget är att tjäna och finnas till med och för andra.
Modig teologi
Kyrkan har ett ärende som ibland kan utmana och skapa friktion, både i relationer och i samhället. Som teologiska ledare behövs mod att stå upp för grundläggande övertygelser, även när det kan kännas obekvämt. Under ett prostmöte i Stockholm nyligen diskuterades hur kyrkan kan verka i det offentliga rummet. En av deltagarna lyfte fram betydelsen av att få kraft och mod som teologiska ledare att våga gå utanför en bekvämlighetszon.
Trygg och tillåtande teologi
Själavård är en central del av ett tryggt och tillåtande teologiskt ledarskap. Detta innebär att inte sänka blicken, kunna lyssna och stå kvar i osäkerhet utifrån övertygelsen att vara hållen i Guds hand och kärlek. – Vi behöver skapa miljöer där människor känner sig trygga att uttrycka idéer och åsikter utan rädsla för negativa konsekvenser. Ett sådant teologiskt ledarskap har beröringspunkter med det som idag kallas för ”Psykologisk trygghet”, som främjar kreativitet och minskar stress i arbetsgruppen. Där vi trivs orkar vi även dela osäkerhet och det som är svårt.
Demokratisk teologi
Denna hållpunkt är självklart grundat i en syn om allas lika värde. Det hör också ihop med en evangelisk-luthersk grundhållning om alla döptas uppdrag att verka mitt i livet.
Vigningstjänsten står inte närmare Gud, men har särskilda uppdrag. Jag föreställer mig ledarskap i ett pussel: varje del är lika viktig och behövs för helheten. Detta symboliserar jämlikhet, jämställdhet och demokrati.
Rotad teologi
För att vara teologiska ledare behöver vi vara rotade i det som är vår egen och vårt samfunds drivkrafter och källa. Vetskapen om historien är central för att kunna göra en rättvisande beskrivning av var vi är, vart vi vill och hur vi vill verka framåt. Exempelvis var dopet i Sverige vid förra sekelskiftet för de flesta i praktiken nära knutet till medborgarskap. Idag behöver vi kunna tala om dopet i sin egen rätt och teologiskt, utan att samtidigt tala om medlemskap eller ekonomi. Vi är i en delvis ny situation och vi behöver träna oss i att uttrycka dopets livsteologi.
Teologi utifrån mötet med en levande Gud i Jesus Kristus
”Gud, som gör sitt ord levande bland oss” är ett av bönesvaren i gudstjänsten som uttrycker att vi kan vara frimodiga i gudsrelationen, i kyrkans vidsträckta gemenskap. Det är ett bönesvar och en böneandning som ljuder i den gemensamma gudstjänsten utifrån Jesu sätt att vara med människor.
Text: Marianne Wijkmark
Foto: Magnus Aronson
