Dold samäganderätt innebär att du kan ha äganderätt till en egendom utan att vara registrerad som ägare. Detta uppstår ofta mellan makar eller sambor och kan bli aktuellt vid separation eller arvstvister. Här går vi igenom hur dold samäganderätt uppstår, vilka krav som gäller och hur du kan undvika framtida tvister.
Dold samäganderätt innebär att du kan anses äga en del av en egendom, trots att du inte står som registrerad ägare till egendomen. Dold samäganderätt uppstår i familjerättsliga kontexter och kan uppkomma framför allt mellan makar och sambor.
Vilka krav måste uppfyllas?
Dold samäganderätt kan uppstå om egendom, exempelvis en fastighet, förvärvats för parternas gemensamma bruk och om den part som inte registrerats som ägare bidragit ekonomiskt till köpet. Vidare ska parternas gemensamma avsikt vid förvärvet ha varit att äga fastigheten tillsammans.
Makar antas ha köpt egendom för gemensamt bruk och med en gemensam avsikt om att den ska ägas av dem tillsammans, om båda makarna bidragit till köpet av egendomen, trots att endast en av makarna registrerats som ägare.
När uppstår dold samäganderätt?
Dold samäganderätt uppstår vid tidpunkten för förvärvet av egendomen. Detta innebär att det är omständigheterna vid förvärvstidpunkten som avgör om du kan anses äga en del av egendomen, trots att du inte är registrerad ägare till egendomen. I det fall egendomen avser en fastighet ska bidraget således ha skett vid köpet av fastigheten. Dold samäganderätt kan inte uppstå vid ett senare tillfälle genom att exempelvis bidra ekonomiskt till renoveringar av fastigheten.
Vad händer vid tvist?
Frågan om dold samäganderätt aktualiseras framför allt vid separation och dödsfall, dvs vid tidpunkter när frågan om bodelning mellan makar och sambor blir aktuell. I samband med bodelningen är det nödvändigt att klargöra vem som äger vad och i detta sammanhang kan således även frågan om dold samäganderätt uppkomma. I det fall parterna inte kan komma överens om vem som är ägare till en viss egendom kan frågan behöva avgöras av domstol eller av en bodelningsförrättare.
Hur undviker vi framtida tvister?
För att i största möjliga mån förebygga framtida tvister bör den gemensamma partsavsikten med ett förvärv klargöras inför förvärvet och eventuella avtal beträffande detta upprättas. För att bryta den presumtion om dold samäganderätt som finns mellan makar bör avtal beträffande ägarförhållandena upprättas.
Det finns inget generellt tillämpligt avtal för alla situationer, men samägande kan exempelvis regleras genom köpeavtal i kombination med ett samäganderättsavtal.
Om förvärvet redan har ägt rum och det uppstår fråga om dold samäganderätt, kan situationen hanteras genom exempelvis ett gåvobrev, ett nytt köpeavtal eller en bodelning under äktenskapet.
Eftersom den lämpligaste lösningen varierar beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, är det ofta klokt att rådgöra med en jurist inför ett förvärv.
Text: Wilhelmiina Taipalus, senior jurist HELP Försäkring
