När en närstående avlider, kan det visa sig att mycket av tillgångarna redan är borta. Normalt har du som arvinge inte någon större insyn i arvlåtarens ekonomi så länge denne är i livet.
Finns tillgångar inte kvar uppstår ofta frågor kring vad som hänt med dessa. Har arvlåtaren förbrukat alla tillgångarna? Har denne givit bort egendom? Har någon dragit nytta av dennes sjukdom eller sinnessvaghet?
Hjälp att sköta ekonomin
Ofta får äldre personer hjälp med sin ekonomi av exempelvis en anhörig. Ibland utses god man av tingsrätten att förvalta en äldres egendom. Kan hjälp fås på ett enklare sätt, exempelvis genom en fullmakt, ska detta alternativ väljas. En generalfullmakt förutsätter rätteligen att den som ger fullmakten ska kunna ge anvisningar och bevaka fullmaktshavarens utförande av uppdraget, men i praktiken förekommer sådana fullmakter även om den äldre varit dement en längre tid eller på annat sätt inte kunnat tillvarata sina intressen. Även om den som har generalfullmakt i de flesta fall sköter sitt uppdrag utan anmärkningar, finns det många exempel på när denne på olika sätt nyttjat fullmaktsgivaren.
Svårigheter att få information efter dödsfallet
Oavsett omständigheterna kan det vara svårt för en arvinge som inte haft någon insyn i arvlåtarens förhållanden att i efterhand få reda på relevant information. Sjukvården och banken hänvisar till sekretessbestämmelser för perioden före dödsfallet. Och hur får man reda på eventuella fullmakter om inte någon självmant träder fram?
Den som har ett uppdrag genom fullmakt är i sin tur sällan medveten om att denne kan behöva redovisa sitt uppdrag och för kanske inte bok och sparar inte räkningar eller kvitton. Det är också problematiskt att befogenheten mellan fullmaktsgivaren och fullmaktshavaren sällan är nedtecknad utan endast muntlig.
Hur hjälper en framtidsfullmakt?
Till skillnad från en generalfullmakt upprättas en framtidsfullmakt i förväg för att gälla vid den framtida tidpunkt när du inte längre har förmåga att tillvarata dina intressen. I framtidsfullmakten är det möjligt att tydligt reglera vad fullmaktshavaren får göra. Har fullmaktsgivaren valt att låta fullmaktshavaren avgöra när fullmakten ska tas i bruk, ska fullmaktshavaren informera nära anhöriga om detta när den aktuella tidpunkten inträffar och även om vad fullmakten innehåller. På så sätt har övriga anhöriga kontroll över att en fullmakt utövas och kan enligt lagen om framtidsfullmakt begära redovisning under utövandets gång. Fullmaktsgivaren kan också välja att utse en granskare, som ska granska hur uppdraget sköts. Granskaren kan ges möjlighet att återkalla fullmakten om fullmaktshavaren inte skulle sköta sitt uppdrag. En framtidsfullmakt kan alltså vara en trygghet för såväl fullmaktsgivaren som fullmaktshavaren.
KyrkAs Privatjuridik
Behöver du hjälp med enskild egendom eller annat inom privatjuridik? Om du har juristförsäkringen KyrkAs Privatjuridik genom ditt medlemskap i förbundet är du välkommen att kontakta HELP Försäkring. Då får du snabbt kontakt med en jurist som kan ge dig både förebyggande rådgivning och hjälp vid domstolsärenden, utan timkostnad. Logga in med BankID på Min sida, mejla till info@helpforsakring.se eller ring HELPs kundservice på 0771–985 200 så får du hjälp. På Min sida kan du också själv upprätta viktiga digitala avtal, om du så vill.
Text: Lia Olsson, jurist på HELP.