Antalet bedrägerier över telefon och internet ökar i Sverige. Bedragare som ringer upp privatpersoner är ofta skickliga och lyckas ibland lura den uppringde att lämna ifrån sig koder från till exempel en bankdosa eller förmå personen att skriva under något med BankID. Samtalen bygger ofta på att bedragaren menar att något akut har inträffat, som den uppringde fort måste stoppa genom att skriva under med sin personliga kod. Karl Liljeholm, en av juristerna som hjälper dig som har försäkringen KyrkAs Privatjuridik, tipsar här om hur du undviker att drabbas.
Den 21 juni 2022 meddelade Högsta domstolen en dom i ett ärende som rör sådana telefonbedrägerier. Domen uppmärksammades i flera medier och det gick att läsa att det skulle bli möjligt för många konsumenter att begära omprövning av beslut från bankerna om kunderna inte fått ersättning efter att ha blivit av med pengar.
Domen handlar om vilka rättigheter och skyldigheter som banker och konsumenter har när konsumenten drabbas av en så kallad obehörig transaktion med ett betalinstrument och när kunden varit oaktsam i sitt agerande.
Ett betalinstrument kan till exempel vara ett kreditkort, mobilt BankID eller en bankdosa. Att en transaktion är obehörig betyder att den genomförs utan samtycke från kontohavaren eller någon annan som enligt avtalet med banken har rätt att använda kontot.
Vad har banken för skyldigheter?
Om det har skett en obehörig transaktion är utgångspunkten att banken ska återställa kontot till den ställning det skulle haft om inte den obehöriga transaktionen skett. Den här regeln har några undantag:
- Om en obehörig transaktion har kunnat genomföras på grund av att kontohavaren inte har skyddat sin personliga kod ansvarar hen för beloppet, dock högst 400 kronor.
- Om en obehörig transaktion har kunnat genomföras på grund av att kontohavaren har agerat grovt vårdslöst ansvarar hen för hela beloppet. Om kontohavaren är konsument är ansvaret dock begränsat till 12 000 kronor.
- Om konsumenten har agerat särskilt klandervärt ansvarar hen för hela beloppet som förs bort från kontot.
Domen från Högsta domstolen tar upp frågan när en konsument ska bedömas ha agerat särskilt klandervärt och därför bli utan ersättning från banken. Högsta domstolen kom fram till att det handlar om fall av kvalificerat grov oaktsamhet där det vore stötande att låta banken ansvara för hela det belopp som försvunnit.
Konsumentens roll vid bedrägerier
Så kan vara fallet om konsumenten är likgiltig inför risken med obehöriga transaktioner. Också i fall där konsumenten faktiskt inser att det finns risk för en obehörig transaktion men ändå väljer att agera på att sätt som bryter mot bankens villkor kan agerandet anses vara särskilt klandervärt.
När det är fråga om bedrägerier måste man ta hänsyn till vilken miljö konsumenten befann sig i när hen utsattes för bedrägeriet och hens möjlighet att skydda sig mot bedrägeriet, då konsumentens ålder har betydelse. Det måste också beaktas hur avancerat bedrägeriet har varit och vad konsumenten borde ha förstått att de uppgifter hen lämnat till bedragaren kunde användas till.
I det aktuella fallet hade kunden lämnat ut flera svarskoder från sin bankdosa till den bedragare som ringt upp honom. Bedragaren kunde med koderna som kunden läste upp skapa ett nytt BankID i konsumentens namn och använde sedan det för att föra bort pengar från hans konton.
Högsta domstolens resonemang
Högsta domstolen konstaterar att konsumenten blev utsatt för ett förslaget bedrägeri eftersom bedragarna utgav sig för att ringa från banken. Konsumenten visade visserligen på en betydande vårdslöshet när han lämnade ifrån sig koderna, men Högsta domstolen ansåg inte att agerandet varit så allvarligt att det skulle bedömas som särskilt klandervärt. Konsumenten hade därför rätt att få tillbaka alla pengar, förutom 12 000 kronor.
Fallet visar att det ställs höga krav för att en konsument ska bedömas ha agerat särskilt klandervärt och det kan öppna för att fler kunder som blivit utsatta för bedrägerier kan få tillbaka sina pengar.
Det är dock viktigt att poängtera att detta rättsfall bara tar sikte på fall då det är någon annan än kontohavaren som gör själva överföringen av pengar – annars är det ingen obehörig transaktion.
Om kunden blir uppringd av en bedragare och förleds att själv signera med BankID eller bankdosa – kanske i tron att det är en åtgärd för att skydda sig själv men i själva verket gör att pengar förs över till någon annan – har hen inget skydd.
Tänk på!
Tänk därför på att aldrig lämna ut koder från din bankdosa eller skriva under något med BankID på uppmaning av någon annan. Det gäller oavsett vem som uppger sig vara på andra sidan telefonsamtalet. Din bank, polisen eller andra myndigheter ringer aldrig upp dig som privatperson om du inte har bett om det.
Text: Karl Liljeholm, jurist.
