Historien börjar en kväll 1903
Kvällen den första september år 1903 samlades ett antal präster från landets alla stift i en lokal i Stockholm. De ville åstadkomma en fastare organisation för att ta tillvara prästernas intressen och, som det hette, "främja en sund utveckling av kyrkan".

Mötet slutade med att man bildade Allmänna Svenska Prästföreningen, som är ursprunget till Kyrkans Akademikerförbund. Föreningens förste ordförande blev professor Otto Ahnfelt från Lund. Han blev så småningom biskop i Linköpings stift.

Svenska kyrkan blev ifrågasatt

Det fanns vid tiden för Allmänna Svenska Prästföreningens bildande, två strömningar som bidrog till att prästföreningen bildades just då. Överhögheten kunde inte längre styra och ställa som de tidigare gjort. Samtidigt pågick en väckelserörelse runt om i landet och Svenska kyrkan blev ifrågasatt av de nya evangeliska rörelserna.

I den här situationen uppstod ett behov av ökad samhörighet mellan prästerna.

Att betala tionde fungerade inte längre

Samhällsförändringarna och inflyttningen från landsbygden till städerna medförde också att lön till prästerna blev en viktig fråga. Jordbrukare med egen jord hade sedan länge betalt tionde till kyrkan. Av dessa pengar kunde kyrkan bland annat betala ut löner till prästerna. Men rörelser av andra slag som hantverkare och industrier beskattades inte på samma sätt.

1917 får prästerna rätt till lön

Allt detta bidrog till att Allmänna Svenska Prästföreningens bildades. Men det var ändå först år 1917 som kyrkan, i prästernas anställningsavtal, införde en skrivning om att de hade rätt till lön.

Prästgårdarna blev kvar

Genom åren har frågan om prästgårdarnas vara eller icke vara stötts och blötts. 1956 beslöt riksdagen att prästgårdarna skulle behållas sedan en utredning kommit fram till att tjänstebostad skulle upplåtas om det var av betydelse för tjänsten. Enligt Prästförbundet krävde en prästtjänst att prästen var tillgänglig på dygnets alla timmar.Sedan har frågan utretts igen och hyrorna för de många gånger mycket stora bostäderna har diskuterats om och om igen.

År 1954 gick Allmänna Svenska Prästföreningen samman med Sveriges Yngre Prästers förbund och tillsammans bildade de Svenska Prästförbundet.

Tre byten av namn

Svenska Prästförbundet behölls sitt namn fram till 1979 då det kom att heta Svenska Kyrkans Personalförbund. Anledningen till namnbytet var att man inte längre bara organiserade präster utan också andra yrkesgrupper anställda i Svenska kyrkan. 1998 bytte man namn till nuvarande Kyrkans Akademikerförbund.