Kalenderåret, intjänandeåret och semesteråret sammanfaller inom Svenska kyrkans avtalsområde. Det innebär att du inte behöver tjäna in din betalda semester i förväg utan har rätt till betald semesterledighet från den dag som du börjar anställningen. En förutsättning för semesterledighet med semesterlön är att du har fast kontant lön.

Hur många av årets semesterdagar som då är betalda beror på när under året du blev anställd. Det har också betydelse om du har varit frånvarande av någon annan anledning än betald semesterledighet eller ledighet som är semesterlönegrundande. Ledighet för centralt fackligt förtroendemannauppdrag, föräldraledighet och sjukfrånvaro i viss omfattning samt annan ledighet med lön som motsvarar minst 40 % av den för heltiden gällande lönen är exempel på sådan frånvaro som är semesterlönegrundande.

Formeln för beräkning av antalet semesterdagar vid arbete del av året är följande.
Anställningstiden under året, minus sådan frånvaro som inte är semesterlönegrundande, delat med 365, multiplicerat med antalet semesterdagar som arbetstagaren har rätt till enligt Svenska kyrkans AB 20.

Enligt kyrkans avtal har du som anställd rätt till 27 semesterdagar. Från och med det intjänandeår under vilket du fyller 40 respektive 50 år kvalificerar du till 31 respektive 32 semesterdagar.

Du som är biskop eller ärkebiskop har rätt till 35 semesterdagar per semesterår.

Som utlandsanställd har du rätt till 25 semesterdagar. Från och med det intjänandeår under vilket du fyller 30 respektive 40 år kvalificerar du till 28 respektive 32 semesterdagar.

För dig som är präst och som har kvar samma anställning som du hade den 31 december 1999 gäller särskilda övergångsbestämmelser. Dessa infördes när Svenska kyrkan gick över från det statliga avtalet. Enligt övergångsbestämmelserna har du rätt till 35 semesterdagar om du är född 1959 eller tidigare och 32 dagar om du är född 1960–1969. Du som är född 1970 eller senare har 28 semesterdagar och kvalificerar för 31 respektive 32 semesterdagar det år som du fyller 40 respektive 50 år.

Om du är frånvarande från arbetet på grund av föräldraledighet är 120 dagar av föräldraledigheten semesterlönegrundande (180 dagar om du är ensam vårdnadshavare). Det innebär att du får räkna in den tiden vid beräkningen av din semesterlön. Därutöver kan du ha rätt till obetalda semesterdagar (se ovan rubrik Obetald semesterledighet).

Exempel 
Du är föräldraledig mellan den 18 september och 28 maj. Vi utgår från att du är under 39 år och därmed har 27 dagars semester. Utöver betald semester arbetar du som vanligt under resterande del av året.

Vid föräldraledighet är 120 dagar semesterlönegrundande tid. Tiden räknas från den 18 september till den 15 januari. Under det första året intjänas alltså full semester. Tiden mellan den 16 januari och den 28 maj är däremot inte semesterlönegrundande (133 dagar) vilket påverkar semesterdagsberäkningen för år två. Semesterlönegrundande tid för detta år är 232 dagar (365 minus 133).

232 dagar/365 dagar x 27 = 17,16 som avrundas till 17 dagar.

Du har alltså rätt till 17 betalda semesterdagar och 8 obetalda semesterdagar (25 minus 17) enligt semesterlagen.

Sjukfrånvaro är semestergrundande i 180 dagar under insjuknandeåret och ytterligare 180 dagar under ett år till. Det är först om du har varit helt eller delvis sjukskriven, utan längre avbrott i frånvaron än fjorton dagar i en följd, under ett helt intjänandeår som du inte längre har rätt till betald semester under frånvaroperioden.

I frånvaroperioden inräknas dagar då du inte skulle ha utfört arbete. För att en ny frist ska börja löpa måste du återgå i arbete mer än 14 dagar.

Exempel 1
Du är heltidsanställd men blir helt sjukskriven någon gång under år 1. Det bedöms sedan att du har en arbetsförmåga på 25 procent och du börjar arbeta i motsvarande omfattning. Du tjänar in semester som vanligt under 180 dagar av din sjukskrivning under insjuknandeåret. Under resterande del av året får du semesterersättning på utbetald lön.

Om du är fortsatt sjukskriven i samma omfattning år 2 tjänar du åter in semester under 180 dagar av din sjukskrivning. Resterande del av året får du semesterersättning på utbetald lön.

Om du fortsätter vara åtminstone delvis frånvarande från arbetet på grund av sjukdom efterföljande år tjänar du inte in några betalda semesterdagar. Däremot utgår semesterersättning på utbetald lön.

Exempel 2
Det råder samma förutsättningar som i exemplet ovan under år 1 och 2. År 3 ändras situationen och du börjar arbeta på halvtid den 1 juli och är fortsatt sjukskriven på resterande 50 procent året ut.

Semesterersättning utges på utbetald lön den 1 januari–30 juni. Eftersom din lön därefter överstiger 40 procent av den för heltiden gällande lönen tjänar du in betalda semesterdagar mellan 1 juli–31 december.

Exempel 3
Du är heltidsanställd men sjukskriven på halvtid. Du får då full årssemester eftersom lönen överstiger 40 procent av den för heltiden gällande lönen.

Om du inte är berättigad till betalda semesterdagar ska din lön i stället uppräknas med 12,96 procent. För dig som har rätt till 31 eller 32 semesterdagar ska procentsatsen vara 14,88 respektive 15,36. Semesterersättningen inkluderar semestertillägg, om inte sådana semesterförmåner har utgetts på annat sätt.

Enligt kollektivavtal är betald ledighet som motsvarar minst 40 procent av den för motsvarande heltidsanställd gällande lönen är semesterlönegrundande. Detsamma gäller för ledighet för centralt fackligt förtroendemannauppdrag. Vidare är följande frånvaro semestergrundande enligt semesterlagen.

Ledighet vid sjukdom i 180 dagar under intjänandeåret. Vid arbetsskada är all tid tillgodoräkningsbar. Frånvaron slutar vara semesterlönegrundande vid helt eller delvis sjukfrånvaro utan längre avbrott i frånvaron än fjorton dagar i en följd under ett helt intjänandeår.

Ledighet för tillfällig för vård av barn i 120 dagar för varje barn respektive 180 dagar för ensamstående föräldrar under intjänandeåret. Det gäller oavsett om tillfällig föräldrapenning utges eller inte.

Tid för vilken graviditetspenning utges enligt 10 kap. socialförsäkringsbalken.

Tid för vilken föräldrapenning lämnas med anledning av barns födelse eller adoption enligt 12 kap. socialförsäkringsbalken om frånvaron för varje barn eller vid flerbarnsbörd sammanlagt inte överstiger 120 dagar eller för ensamstående 180 dagar.

Ledighet vid smitta då arbetstagaren är berättigad till ersättning för smittbärare enligt 46 kap. socialförsäkringsbalken i 180 dagar under intjänandeåret.

Ledighet för närståendevård i 45 dagar under intjänandeåret. Närståendevård ger rätt till ledighet med sjukpenning för vård av nära anhörig som är svårt sjuk.

Facklig utbildning eller för ersättningsberättigad teckenspråksutbildning för vissa föräldrar i 180 dagar under intjänandeåret.

Ledighet på grund av grundutbildning eller repetitionsutbildning enligt lagen (1994:0809) om totalförsvarsplikt om högst 60 dagar under intjänandeåret.

Ledighet för utbildning i svenska för invandrare

Beräkningen av dagarna för den semesterlönegrundande frånvaron sker kalendariskt. Det innebär att även arbetsfria dagar räknas in i en frånvaroperiod.

Efter överenskommelse mellan dig och din arbetsgivare kan du få kontant ersättning med semesterlön i stället för sådan betald semesterdag som överstiger enligt vad som följer av semesterlagen dvs. 25 semesterdagar. Sådan överenskommelse får inte avse sparade semesterdagar.

Om din ordinarie arbetstid är förlagd till fem arbetsdagar per vecka ska varje ordinarie arbetsdag under semestertiden utgöra en semesterdag. Om du har en annan arbetstidsförläggning ska antalet semesterdagar som ingår i ledigheten beräknas med en semesterkoefficient. Detta är en kvotberäkning som baseras på antal arbetspass under en viss beräkningsperiod.

Om din ordinarie arbetstid är förlagd till såväl helgdagar som lätthelgdagar gäller följande. Om helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton som är ordinarie arbetsdag och infaller på måndag–fredag under semesterledighet som omfattar minst en vecka, ska antalet semesterdagar som beräknas ingå i semesterledigheten minskas med en dag för varje sådan helgdag eller helgdagsafton.

Enligt semesterlagen har du som anställd rätt till fyra veckors sammanhängande semester under juni–augusti.

Efter förhandling med de fackliga organisationerna kan semester även förläggas till maj och september eller del av dessa månader. Semesterledighet kan också förläggas till annan tid än maj–september om så lokalt överenskommes, den anställde begär det eller om det finns särskilda skäl.

Semesterledighet ska om möjligt börja dag efter fridag och sluta dag före fridag. Detta för att de som har arbetstid förlagd till måndag–fredag och de med annan arbetstidsförläggning ska få lika lång ledighet.

Du som anställd ska (vid tidpunkt som bestäms lokalt) uttrycka önskemål om när du vill ha din semester. Arbetsgivaren tar därefter fram förslag till semesterlista. Arbetsgivarens förslag ska sedan meddelas till berörda arbetstagare och samtidigt översändas till KyrkA.

KyrkA kan senast inom 10 dagar efter detta påkalla förhandling enligt 12 § MBL om ändring i förslaget önskas. Om så inte sker anses förslaget godkänt. Arbetstagarna ska då underrättas om fastställd semester. Semesterlistan ska upprättas i så god tid att arbetsgivaren kan underrätta arbetstagarna om semesterförläggningen senast 2 månader före ledighetens början.

Även du som är helt sjukskriven har rätt till semester och ska inkluderas när sommarsemestern planeras. En sjukskrivning bryter inte sjukperioden. För den tid som du har semester under sjukskrivningen utgår både semesterlön och sjukpenning från Försäkringskassan. Sjuklön utges däremot inte under semesterledighet. Det bästa är såklart om semesterförläggningen kan göras i samråd med dig som är sjukskriven. Om arbetsgivaren lägger ut semester och du i stället önskar fortsätta din sjukskrivning kan du begära att byta semesterledigheten mot sjukledighet.

Det är arbetsgivaren som beviljar semestern för alla arbetstagare. Kyrkoherden, i egenskap av ledare för all verksamhet, förlägger arbetstiden och semesterledigheten samtidigt som han/hon tar ställning till sin egen ledighet utifrån verksamhetens behov.

Kyrkoherden meddelar sedan kyrkorådets ordförande eller hela kyrkorådet när semestrarna infaller och när han/hon själv ska ta sin semester.

Semesterledighet får inte utan den anställdes medgivande förläggas under uppsägningstiden. Undantaget är om uppsägningstiden löper under hela sommarsemesterperioden. Skulle vid uppsägning från arbetsgivarens sida uppsägningstiden helt eller delvis infalla under redan utlagd semesterledighet, ska semesterledighetens förläggning upphävas om den anställde så begär det. Det förutsätter dock att uppsägningen inte beror på förhållanden som hänför sig till den anställde personligen och att uppsägningstiden inte överstiger sex månader.

Om du som anställd under din semester blir sjuk eller får sjukt barn eller på annat sätt inte kan ha semester får semesterledigheten bytas mot annan ledighet. En förutsättning är att du begär det till arbetsgivaren utan dröjsmål. I normalfallet ska detta ske den dag då behovet av utbyte uppkommer.

Under semesterledigheten får du som anställd semesterlön. Den utgörs av din löpande fasta lön och semesterdagstillägg.

Semesterdagstillägg utges i samband med semesterledighet för varje uttagen betald semesterdag, med ett belopp som motsvarar 0,605 procent av den fasta kontanta lönen. Den fasta kontanta lönen är månadslönen och eventuellt fasta lönetillägg som utges per kalendermånad.

Exempel
Du tjänar 40 000 kronor i månadslön och har under månaden haft en semesterledighet på 12 dagar.

Semesterdagstillägget blir 40 000 x 0,00605 = 242 kronor.
Utges för 12 dagar, dvs. 12 x 242 = 2 904 kronor.

Du som har en lön understigande 21 127 kronor per månad får utöver semesterlönen (löpande lön och semesterdagstillägg) ett semesterlönetillägg. Semesterlönetillägget utges för varje betald semesterdag av årssemestern, dock till ett högsta antal av 25 dagar.

Lönetillägget beräknas på följande sätt.
5,21 procent x (21 127 kronor minus arbetstagarens fasta kontanta lön)

Semesterlönetillägget utges i samband med semesterledigheten. För de betalda semesterdagar som inte gått att lägga ut under semesteråret utges semesterlönetillägget vid utbetalningstillfället i samband med semesterårets slut.

För dig som inte har rätt till semesterlön (se ovan rubrik Semesterlön) utgår i stället semesterersättning. Då gäller även reglerna om intjänande- och semesterår enligt semesterlagen.

Enligt semesterlagen utgör tiden från 1 april ett år till och med den 31 mars efterföljande år semesterår. Motsvarande tid närmast före ett semesterår kallas intjänandeår.

Anställda under 40 år har rätt till 27 semesterdagar och anställda över 40 respektive 50 år har rätt till 31 respektive 32 semesterdagar.

Semesterersättningen utgör 12,96 procent av semesterlöneunderlaget delat med det antal betalda semesterdagar som arbetstagaren har rätt till. För dig som på grund av din ålder har rätt till 31 respektive 32 semesterdagar ska procentsatsen i stället vara 14,88 respektive 15,36.

För dig med en timlön understigande 128 kronor utgår i stället ett grundbelopp på 15,40 kronor per timme i semesterersättning. Därtill tillkommer ett tillägg med 0,96 procent av timlönen. Om du är mellan 40–49 år motsvarar tillägget i stället 2,88 procent av timlönen. För dig som är över 50 år är tillägget 3,36 procent.

Du som har rätt till betald semester överstigande 20 dagar per år får omvandla sådan dag till timmar. De kan också sparas till ett senare semesterår. Antalet sparade semestertimmar får inte överstiga åtta. Sparade semesterdagar som överstiger 25 får omvandlas till ledighet i timmar.

Semesterdagstillägg utbetalas när semesterdag tas i anspråk eller sparas som ledighet i timmar. Arbetstagarens önskemål om förläggning av ledighet tillgodoses om de är förenliga med verksamhetens krav.

En semesterdag omräknas till semestertimmar enligt följande: Det genomsnittligt antal arbetstimmar per vecka delas med fem och ger antal semestertimmar.

Arbetstagare som under ett semesterår har rätt till mer än 20 semesterdagar med lön, får spara överskjutande semesterdagar till ett senare semesterår.

Semester är till för återhämtning och rekreation och därför är det viktigt att arbetstagaren har semester under minst dessa 20 semesterdagar och arbetsgivare ska se till att dagarna tas ut. Övriga dagar får sparas men antalet sparade semesterdagar får inte överstiga 40 dagar. Betald semesterdag, som inte kunnat läggas ut under semesteråret, överförs till nästa semesterår som sparad semesterdag om inte annat överenskoms med arbetsgivaren.

Arbetstagare som vill ta ut högst 5 sparade semesterdagar utan sammanhang med semesterledigheten i övrigt bör meddela arbetsgivaren detta senast en vecka i förväg.

Om antalet dagar överstiger 40 utges i stället kontant ersättning med semesterlön för sådan semesterdag, om inte annat överenskoms med arbetstagaren.

Har du fått för hög ersättning eller fler betalda semesterdagar än du har rätt till under året ska du återbetala den delen av semesterlönen. Dödsbon är däremot inte återbetalningsskyldiga.

Beräkning av vad som ska återbetalas ska göras enligt samma principer som vid utbetalning av semesterersättning. Löpande semesterlön är dock den semesterlön som utgavs vid den senaste semesterdagen.

Exempel
En arbetstagare har fått ut 26 semesterdagar men har enbart rätt till 20 semesterdagar. Arbetstagarens månadslön var 40 000 kronor när senaste semesterdagen togs ut.

Det som ska återbetalas beräknas enligt följande.
6 x 1,40 x 12 x 40 000 delat med 365 plus 6 x 0,605 procent x 40 000 = 12 499 kronor

Den intjänad semester som du inte hinner ta ut innan din anställning upphör ska utbetalas utan dröjsmål och senast en månad efter det att anställningens upphörande. Om det inte går att beräkna semesterersättningen inom en månad efter anställningens upphörande, ska den betalas ut inom en vecka efter det att hindret mot att beräkna ersättningen upphörde.

Vid månadslön
Formeln vid utbetalning av kontant ersättning till arbetstagare med månadslön för varje outtagen betald semesterdag är 1,40 x 12 x månadslönen delat med 365 x plus semesterdagstillägg 0,605 procent x aktuell månadslön.

Vid timlön
För anställda med timlön som slutar sin anställning under semesteråret och inte fått det antal betalda semesterdagar som arbetstagaren har rätt till gäller följande semesterersättning.

Exempel
En 45-årig arbetstagare slutar sin anställning den 30 september år 2 efter att ha varit anställd sedan 1 juni år 1. Arbetstagaren har under det gångna intjänandeåret för tiden 1 juni–31 mars kvalificerat sig för 31 x 304 dividerat med 365 = 25,82 som avrundas till 26 semesterdagar med semesterlön.

Under denna tid har arbetstagaren arbetet 500 timmar och har haft 130 kronor i timlön. Arbetstagaren har inte haft någon semesterlönegrundande frånvaro. Semesterlönen per semesterdag blir 14,88 procent x 500 x 130 dividerat med 26 = 372 kronor.

Arbetstagaren har fått ut 20 betalda semesterdagar i juli. Arbetstagaren som arbetar 12 timmar i genomsnitt per vecka har omvandlat en semesterdag till 2,4 semestertimmar 12 genomsnittligt antal timmar per vecka delat med 5 = 2,4 semestertimmar och av dessa tagit ut 2,0 semestertimmar under augusti.

Under det intjänandeår då anställningen upphör har arbetstagaren arbetat (1 april–30 september) 250 timmar och haft 130 kronor i timlön.

(26 minus 21) x 372 kronor plus (2,4 minus 2,0) x 372 delat med 2,4 = 1 922 kronor och avser semesterlön som tjänats in under det gångna intjänandeåret och
14,88 procent x 250 x 130 = 4 836 kronor och avser semesterlön som tjänats in under intjänandeår när anställningen upphör.
Total semesterersättning blir 1922 plus 4 836 = 6 758 kronor.

Om det innan din anställning har upphört står klart att en ny anställning mellan dig och din arbetsgivare kommer att påbörjas i nära anslutning till den tidigare, ska anställningarna i semesterhänseende räknas som en enda anställning under följande förutsättningar. Den intjänade semesterledigheten inte redan är utlagd, semesterersättning inte redan har betalats ut och du inte har förklarat att intjänade semesterförmåner ska överföras till den nya anställningen.

Om du inte har fått korrekt semesterlön, semesterersättning eller vill yrka på skadestånd på grund av att din arbetsgivare brutit mot semesterlagen ska sådan fordran göras det inom två år från utgången av det semesterår anspråket hänför sig till. Försummas den tiden är talan preskriberad.

Enligt semesterlagen har du rätt till 25 semesterdagar varje år. Om du började arbeta efter den 31 augusti under semesteråret har du rätt till fem semesterdagar. Det gäller oavsett om du har tjänat in semesterlön för dagarna eller inte. De dagar som överskrider vad du har intjänat utgör obetald semester.

Exempel 1
Om du börjar arbeta den 1 juli och har rätt till 31 semesterdagar per år så tjänar du in 16 betalda semesterdagar och har rätt till 9 obetalda semesterdagar under första anställningsåret.

184 dagar/365 dagar x 31 = 15,16 som avrundas uppåt till 16 dagar.

Förutom dessa 16 betalda semesterdagar har du alltså rätt till 9 (25 minus 16) obetalda semesterdagar.

Exempel 2
Om du börjar arbeta den 27 november (dvs. efter den 31 augusti) och har rätt till 31 semesterdagar per år så tjänar du in 3 betalda semesterdagar och har rätt till 2 dagars obetald semester under första anställningsåret.

35 dagar/365 dagar x 31 = 2,97 som avrundas uppåt till 3 dagar.

Förutom dessa 3 betalda semesterdagar har du alltså rätt till 2 (5 minus 3) obetalda semesterdagar.

Även om du har en fast kontant lön har du inte rätt till betald semester om din anställning är i högst tre månader och du inte tidigare har varit anställd hos arbetsgivaren. Men du har rätt till semesterersättning och obetald semester enligt semesterlagen.

Nedan följer de avvikelser till semesterlagen som förekommer på Svenska kyrkans avtalsområde. Du hittar dessa i Svenska kyrkan AB 20 (Allmänna bestämmelser) § 27.

• Intjänandeår och semesterår för arbetstagare med fast kontant lön (mom. 2).
• Semesterväxling (mom. 5 anmärkning 2).
• Antalet betalda semesterdagar för arbetstagare med fast kontant lön (mom. 6).
• Beräkning av semesterledighet i dagar och timmar (mom. 7, 8 och 17).
• Förläggning av semesterledighet (mom. 9–11, 13 och 17).
• Beräkning av semesterlön för arbetstagare med fast kontant lön (mom. 15).
• Semesterersättning (mom. 16).
• Semesterledighet del av dag (mom. 17).
• Sparande av semesterledighet och semesterlön (mom. 18 och 19).
• Återbetalning av semesterlön (mom. 20).