En av de vanligaste orsakerna till att gifta eller sambor skriver ett testamente är att de vill ”sitta i orubbat bo”. Det är egentligen ett föråldrat uttryck som har hängt med i folkmun sedan 80-talet. Vi reder ut vad som gäller för att en efterlevande ska få en så bra situation som möjligt.
Tidigare ärvde gemensamma barn före den efterlevande maken/makan. Det man ville uppnå med önskan att sitta i orubbat bo var att den efterlevande ärvde före gemensamma barn och att barnen i sin tur fick avvakta att få ut sitt arv tills båda föräldrarna gått bort.
Sedan dess har arvsreglerna ändrats och nu ärver den efterlevande maken/makan hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande under sin livstid får förfoga över arvet så som hen vill, men inte testamentariskt förfoga över den andel som härrör från den avlidne maken/makan.
De gemensamma barnen har nämligen en efterarvsrätt och det betyder att de får ut sitt arv när båda föräldrarna gått bort. Dessa regler gäller dock bara om du är gift och har gemensamma barn. Är du sambo, eller gift men endast har särkullbarn, d v s barn från tidigare förhållanden, gäller andra regler. I dessa fall ärver särkullbarnen alltid sin förälder direkt och den efterlevande har inte någon rätt till arv efter den först avlidne.
För att ta ett exempel – ett gift par har inga gemensamma barn men båda har barn sedan tidigare. För att de ska ärva varandra måste de skriva ett testamente. Även om de gör det har dock särkullbarnen rätt att få ut en del av arvet direkt vid sin förälders frånfälle, om de begär det.
Särkullbarnen har nämligen alltid rätt till sin laglott, som är hälften av arvslotten. Med andra ord betyder det att paret endast kan testamentera hälften av egendomen till den efterlevande, den andra halvan tillfaller den avlidnes särkullbarn. Särkullbarnen har rätt att erhålla sitt resterande arv vid den sist avlidnes frånfälle, om denne har ärvt kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt.
Låt oss ta ett exempel. En gift man som har två särkullbarn avlider. Enligt mannens testamente ska särkullbarnen erhålla sin laglott medan resterande del av kvarlåtenskapen ska tillfalla hans efterlevande maka, med fri förfoganderätt. Mannens kvarlåtenskap uppgår till 200 000 kr och särkullbarnens arvslott är 100 000 kr vardera. Laglotten är hälften av arvslotten dvs 50 000 kr. Särkullbarnen har alltid rätt att få ut sin laglott men den resterande kvarlåtenskapen, 100 000 kr, kan den efterlevande makan ärva i och med testamentet.
Om makarna reglerar i ett testamente att de vill att den efterlevande ärver hela den först avlidnes kvarlåtenskap kan särkullbarnen välja att respektera deras vilja genom att godkänna testamentet, något man inte kan ta för givet att de gör. Särkullbarnen har som sagt alltid rätt att få ut sin laglott direkt om de vill.
Det finns stränga formkrav som måste följas för att ett testamente ska vara giltigt. En rekommendation är därför kontakta en jurist som upprättar testamentet så att det blir korrekt gjort.
