Jakob Lindholm, arbetsrättsjurist hos KyrkA, ger svar på vad visselblåsarlagen är, när den kan användas och vilket skydd du som visselblåser har.
Visselblåsarlagen (Lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden) härstammar från EU:s visselblåsardirektiv, formellt kallat EU-direktiv 2019/1937 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten.
Syftet med direktivet är att skapa en enhetlig och starkare skyddsstruktur för visselblåsare inom EU genom att ställa krav på rapporteringskanaler och skyddsåtgärder mot repressalier. Sveriges lag anpassades och trädde i kraft den 17 december 2021 som en implementering av detta direktiv. Det finns dock inte så mycket praxis kring lagen.
Lagen skyddar personer som i ett arbetsrelaterat sammanhang har fått veta om ett missförhållande och rapporterar detta. Om visselblåsaren följer lagen finns det ett repressalieförbud.
Vad är visselblåsning och vad är en visselblåsare?
En visselblåsare är en person som upptäcker missförhållanden inom en verksamhet och vill rapportera dem. Skyddet enligt visselblåsarlagen omfattar bland annat anställda, arbetssökande, inhyrd personal, praktikanter, volontärer, konsulter samt personer i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan, såsom exempelvis ett kyrkoråd.
Däremot omfattas inte kunder, elever, församlingsmedlemmar eller besökare av detta skydd.
Vad räknas som missförhållanden?
Missförhållanden inom en verksamhet kan omfatta många olika typer av agerande eller brist på agerande, såsom försummelse, oegentligheter eller andra felaktigheter. För att omfattas av visselblåsarlagen krävs dock att det finns ett allmänintresse i att missförhållandet uppmärksammas.
Lagen täcker även överträdelser av viss unionsrätt (EU) samt handlingar som strider mot lagar eller föreskrifter som kompletterar unionsrätten.
Vad är ett allmänintresse?
När vi talar om allmänintresse i visselblåsarlagen avses missförhållanden som påverkar eller riskerar att påverka ett större antal människor eller samhället i stort, snarare än enbart en enskild individ. Däremot omfattas inte frågor som enbart rör den enskilda visselblåsarens egna anställningsvillkor, lön eller personliga tvister.
Exempel på ärenden som kan rapporteras:
- Olagliga handlingar.
- Brott mot lagar och föreskrifter.
- Brott mot policy, interna regler, uppförandekod ( i regel inte allmänintresse, men kan ha allmänintresse).
- Tveksamma räkenskaper eller bokföring samt bedrägeri.
- Verksamhet som riskerar att skada personer eller egendom.
- Missbruk av makt eller position (om allmänintresse).
- Diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
- Underlåtenhet att rätta till eller rapportera fall som kan förväntas orsaka skada på organisationens ekonomi, verksamhet eller personal (om allmänintresse).
Vad skyddas visselblåsare från? Vad innebär skyddet?
Ansvarsfrihet: En visselblåsare kan inte hållas ansvarig för att ha brutit mot tystnadsplikten, med undantag för vissa specifika sekretessregler (exempelvis OSL). Detta ger inte rätt att lämna ut handlingar, men visselblåsaren får berätta om innehållet. Visselblåsaren behöver inte ta ansvar för att ha inhämtat information, så länge det inte är brottsligt.
Förbud mot att hindra eller försöka hindra rapportering.
Det är förbjudet för någon att vidta åtgärder för att förhindra eller försvåra en visselblåsning.
Förbud mot repressalier, skyddet omfattar:
- Visselblåsaren själv
- Personer som hjälper visselblåsaren (t.ex. en facklig representant eller skyddsombud)
- Personer inom verksamheten som har en koppling till visselblåsaren (t.ex. en kollega eller anhörig)
- Juridiska personer (t.ex. ett företag) som visselblåsaren äger, arbetar för eller på annat sätt har koppling till
Om visselblåsaren begår ett brott i samband med rapporteringen eller informationsinhämtningen, gäller inte skyddet mot repressalier.
Den som bryter mot skyddsreglerna kan bli skadeståndsskyldig – både ekonomiskt och för allmänt skadestånd.
När omfattas visselblåsaren av lagens skydd?
För att omfattas av skyddet behöver dessa tre krav vara uppfyllda:
- Missförhållandena förekommer i en verksamhet där visselblåsaren är, har varit eller kan komma att bli verksam eller har varit i kontakt med genom sitt arbete.
- Visselblåsaren hade skälig anledning att anta att informationen om missförhållandena var sann.
- Rapporteringen sker internt, externt eller genom offentliggörande i enlighet med lagen.
Hur ska missförhållanden rapporteras?
- Intern rapportering
- Genom en intern rapporteringskanal (visselblåsarsystem).
- På annat sätt internt, om det saknas en sådan kanal, om den inte uppfyller lagkraven, eller om rapporteringen sker innan den interna kanalen aktiverats.
- Extern rapportering
- Via den ansvariga myndighetens rapporteringskanal.
- Till en myndighet eller på annat sätt om:
- Intern rapportering har skett, men inga åtgärder vidtagits.
- Det finns risk för liv, hälsa, säkerhet eller omfattande miljöskador.
- Intern rapportering innebär risk för repressalier eller att problemet sannolikt inte åtgärdas.
- Offentliggörande
- Om visselblåsaren först rapporterat externt utan att åtgärder vidtagits.
- Om det finns risk för liv, hälsa, säkerhet eller miljöskador.
- Om extern rapportering innebär risk för repressalier eller att problemet sannolikt inte åtgärdas.
Vilka krav finns på verksamheten och arbetsgivaren?
Arbetsgivare med fler än 50 anställda är skyldiga att upprätta interna rapporteringskanaler. En utsedd ansvarig inom organisationen ska hantera kanalen, säkerställa löpande kontakt och ge återkoppling till visselblåsaren.
Den interna rapporteringskanalen ska vara tillgänglig för alla verksamma inom organisationen. Rapportering ska kunna ske skriftligt, muntligt eller genom ett fysiskt möte. Visselblåsaren har rätt att vara anonym, vilket dock kan försvåra utredning och uppföljning.
Arbetsgivaren får inte hindra visselblåsning och måste respektera förbudet mot repressalier. Vid ett antagligt fall ligger bevisbördan på verksamhetsutövaren.
Text: Marianne Wijkmark
