En bra chef ger välbefinnande i arbetslaget och höjer prestationerna. Enligt forskningen finns fyra viktiga beteenden som leder dit. Kyrkoherde Anders Knutsson i Laholm lägger till ytterligare en dimension. Grunden i hans ledarskap är att han själv är att han själv får själavård.
I början av året publicerades en kunskapsöversikt om kopplingen mellan bra ledarskap och medarbetarnas välbefinnande och prestationer. Skribenterna vid Umeå universitet hade studerat vad forskningsrapporter säger i frågan.
I forskningen finns en stor enighet om vad som är kärnan i ett bra ledarskap. Fyra beteenden är mycket viktiga:
- Ledaren ska vara en förebild och leva som han eller hon lär,
- visa vägen och sätta upp tydliga målbilder och visioner för medarbetarna,
- stimulera medarbetarna och låta dem vara kreativa och komma med nya idéer inom de ramar som arbetslaget har,
- och visa omtanke, vara lyssnande och coacha medarbetarna.
I vardagen kan det vara svårt med ett sådant sammansatt beteende i alla situationer.
– Att sträva mot dessa beteenden så ofta som det går är önskvärt, men som ledare måste du inte visa upp alla dessa beteenden samtidigt för att medarbetarna ska må bra. Det är anpassningar till situationer som behövs, säger Andreas Stenling, docent i psykologi vid Umeå universitet och en av tre skribenter bakom forskningsöversikten.
Den har beställts av Myndigheten för arbetsmiljökunskap i Gävle.
Kravet på att vara förebild som ledare kan lätt missuppfattas. Det handlar inte om att bli en idol för arbetsgruppen.
I stället handlar det om relationella aspekter, betonar Stenling.
Ledaren ska vara en person som medarbetarna kan lita på, som de kan vända sig till när de har frågor eller möter utmaningar. Och ledaren ska försöka visa de beteenden som är önskvärda hos medarbetarna, enligt Stenling.
På fackspråk talar forskarna om ett tranformativt ledarskap. I ett par forskningsstudier visade sig formen inte bara öka välbefinnande och prestationer. Den hade en nackdel som hör ihop med att arbetet blir stimulerande.
– Ett transformativt ledarskap kopplades i dessa studier ihop med en högre sjuknärvaro på jobbet, alltså att medarbetare jobbar dagar då de inte borde därför att de till exempel är förkylda. I sin tur bidrog detta till ökad risk för sjukskrivning, säger Stenling.
Men med vetskap om detta kan nackdelen naturligtvis motverkas och arbetsplatsen ha en beredskap för eventuella nackdelar som kan dyka upp.
Som chef behöver du stöd, men denna viktiga del i det goda ledarskapet har forskarna inte studerat lika mycket som annat. Bland stödåtgärder är chefsutbildningar av olika slag den vanligaste insatsen.
– Utmaningen för chefen är att ta med sig de nya kunskaperna tillbaka till arbetsplatsen.
I vardagen efter utbildningen hamnar ofta chefen i det vanliga flödet av arbetsuppgifter och med många fasta åligganden som tar all tid. Då kan det vara svårt med införandet av ett nytt beteende eller ny strategi.
– En viktig del är att cheferna har förutsättningar när de kommer tillbaka till arbetsplatsen, att ha lite luft i systemet, så att de kan utöva och träna på de nya färdigheterna i sin vardag, säger Anders Stenling.
I Laholm tillför kyrkoherde Anders Knutsson ytterligare en dimension till det bra ledarskapet.
– Jag drivs av att vara en ”själavårdad” och bearbetad kyrkoherde. Då blir jag också mindre benägen att reflexmässigt svara på frågor och fatta beslut, säger han.
Anders Knutsson förklarar med ett dramatiskt exempel vad detta kan innebära. Ett äldreboende började brinna. Medan personalen räddade de boende låste chefen in sig på sitt rum. Han hade i sin ungdom varit med om något liknande och aldrig bearbetat den branden.
– Därför klarade han inte att delta i räddningsaktionen som de andra. Sådant kan hända dagligen i vårt ledarskap. En bra ledare behöver vara ”själavårdad”.
Knutssons eget ledarskap bottnar i hans enskilda själavårdsutbildning på S:t Lukas för 15 år sedan. Den tvååriga utbildningen ledde till en djup självkännedom.
– Förståelsen av hur jag mår, tänker och agerar har hjälpt mig väldigt mycket. Utifrån mig själv kan jag känna igen liknande mönster hos mina medarbetare. Då kanske jag lite lättare kan vägleda, stötta och lösa problem.
Som chef måste du både kunna hålla tyst om förtroenden, som personliga känsliga saker en medarbetare tar upp, och samtidigt vara öppen och demokratisk i andra sammanhang.
När elkrisen tvingade Laholms pastorat till beslut om stängning av en del av sina fastigheter höll arbetslaget stormöte om åtgärder där alla medarbetarna kunde bidra med idéer och åsikter.
– En demokratiskt uppbyggd möjlighet att kunna påverka sin arbetssituation, förklarar Knutsson.
Vid denna och andra personalsamlingar har arbetslaget alltid bibelläsning, bön och psalmsång. Anders Knutsson ser detta som mycket viktigt.
– Då blir jag en förebild i att jag lever i budskapet och förväntar mig att de också gör det. Om vi arbetar i kyrkan så behöver vi leva i budskapet.
En annan del i att leva som du lär är hög chefsnärvaro, enligt Anders Knutsson. Medarbetarna ska se honom arbeta, men också ha möjlighet till att komma in till honom och dryfta olika frågor och problem.
Ett samtal om ledarskap med Anders Knutsson blir långt och tar upp många aspekter. Han ser en skillnad i chefsrollen och ledarskapsrollen. Som chef behöver du ibland peka med hela handen och följa avtal och regler, medan ledaren ska få med sig hela gänget mot ett gemensamt mål.
– Du måste kunna kombinera detta, men det kan vara svårt.
Hans personal ska ha frihet att lösa sina arbetsuppgifter efter eget huvud. Det handlar om att lita helt på medarbetarna. Om något inte fungerar tar han upp det i medarbetarsamtalen.
En lång framförhållning och tidig planering av arbetet skapar också harmoni i arbetslaget. Redan nu är nästa vår till stor del planerad.
– En annan viktig sak för ledaren är att ha bra samarbete med de fackliga organen. Om du negligerar dem är det som att skjuta sig själv i foten. Facket vill att vi har bra verksamheter och de anställda bra arbeten. Fungerar det vet jag att de anställda också känner sig trygga.
Carl von Scheele
