Att förväntningarna som skapas under profilåret inte uppfylls när vardagen i församlingen infinner sig kan många vittna om. Maria Hammarström, församlingspedagog, menar att arbetsgivarna behöver tänka till för att behålla men också locka nya duktiga medarbetare till rollen som församlingspedagog.
Den starka vårsolen lyser in genom det högt placerade fönstret i församlingspedagogen Maria Hammarströms trivsamma men sparsmakade kontor i bottenvåningen av Märsta kyrkas församlingshem.
Hon började arbeta 2020 i Märsta pastorat som består av fyra församlingar: Husby-Ärlinghundra, Valsta, Norrsunda och Skepptuna.
– Om livet hade varit normalt skulle jag börjat mitt uppdrag med att kontakta skolor, fritidsgårdar och försöka starta upp barngrupper och projekt av olika slag. Men i och med pandemin har jag ägnat mig åt att gå in i det vi redan hade på gång som att hjälpa till att samla Unga ledare och att väcka liv i lokalavdelningen för Svenska Kyrkans Unga.
Förväntningar som inte uppfylls
Arbetsgivaren har ofta låga och otydliga förväntningar på församlingspedagogen menar Maria Hammarström. När arbetet i församlingen främst handlar om att leda barn- och ungdomsgrupper förväntar sig församlingspedagogen att få ett helhetsansvar för lärandet.
– Redan när jag gick mitt profilår på Sigtuna folkhögskola 1990 och det talades om att församlingspedagogen skulle vara församlingens studierektor så var vi medvetna om att det fanns ett glapp mellan utbildningens idé och många församlingars behov. De flesta av mina dåvarande kurskamrater har idag också gått vidare till andra typer av tjänster, inom och utanför kyrkan.
Så här beskriver Svenska kyrkan vad rollen som församlingspedagog innebär:
”Som församlingspedagog i Svenska kyrkan är din uppgift att skapa lärande miljöer i olika sammanhang. Den pedagogiska uppgiften är av avgörande betydelse för kyrkans liv.
– För att fortsätta att locka medarbetare till församlingspedagogrollen och skapa en bra arbetsmiljö behöver arbetsgivarna framför allt tydliggöra vad de vill med rollen som församlingspedagog, erbjuda vidareutbildningar och fler karriärmöjligheter än idag, säger Maria Hammarström.
Nya behörighetsregler
Nu har precis nya behörighetsregler införts som ska bredda möjligheterna att bli församlingspedagog med kompletterande utbildning. Tidigare krävdes bland annat en fackutbildning som till exempel en lärarexamen eller motsvarande för du skulle kunna påbörja församlingspedagogprogrammet på Svenska kyrkans utbildningsinstitut.
– Kraven från reformen 2014 har nog gjort det svårare att få in helt nya församlingspedagoger den tänkta vägen, men däremot har jag träffat på flera lärare som sett kyrkan som sin andra karriär. Bra att det nu blivit lite enklare. Många som redan arbetar som församlingspedagoger är intresserade av att gå profilåret på Utbildningsinstitutet.
Sången ledde till kyrkan
För Marias egen del var det kören som ledde in till kyrkan.
– Några klasskamrater sjöng i Uppsala domkyrkas gosskör och var outhärdligt skrytsamma om hur kul det var, fast på ett positivt sätt skrattar hon. De inspirerade mig att söka efter en motsvarande kör för flickor och så blev jag antagen till Uppsala Domkyrkas Ungdomskör.
Efter det blev hon kvar som konfirmandassistent. Det blev starten på en livslångt åtagande som hennes föräldrar inte riktigt kunde dela intresset för. De hade inte samma gudstro.
– De var alltid stöttande och inte alls fientliga, men som 14-åring var jag bekymrad över tanken på att de som inte trodde på Gud hamnade i helvetet. Då sa konfirmandprästen som förstod mitt dilemma något som jag aldrig glömmer. ”Jesus dog för våra synders skull och gick ända ned i dödsriket för att rädda oss, det innebär att dina föräldrar får fler chanser. Det är aldrig för sent.”
”Att komma utifrån och inte riktigt höra till” var känslor som Maria brottades med. Kallet blev tydligt vid ett besök hos syokonsulenten där hon såg en broschyr om tjänst i Svenska kyrkan och att arbeta som församlingspedagog.
– Där och då såddes det ett frö: jag tänkte att som församlingspedagog skulle jag kunna vara mig själv och hjälpa andra att gå från utanförskap till gemenskap och tillhörighet. Jag kom ju själv utifrån och kände mig länge som en främling. Insikten om var just jag kunde göra mest nytta bara fanns där som ett svar på mina frågor. Nu är det hög tid att vår kompetens som församlingspedagoger tas tillvara av Svenska kyrkan avslutar hon.
