Destruktivt ledarskap är vanligare än vad man tidigare trott och beror inte bara på brister i chefers personlighet, utan även på faktorer i arbetsmiljön och samspelet med medarbetarna. Den 25 mars har du chansen att lyssna på en föreläsning med forskaren och docenten Susanne Tafvelin om forskning om destruktivt ledarskap och vilka orsaker som ligger bakom det.
Kunskapen om förekomsten av destruktivt ledarskap i svenskt arbetsliv är begränsad. Det saknas även kunskap om orsaker till destruktiva ledarbeteenden. Tidigare forskning har fokuserat på brister i chefers personlighet i form av exempelvis narcissism. Men givet att destruktivt ledarskap är vanligare än vad vi tidigare trott, så borde det finnas fler förklaringar bakom destruktivt ledarskap än chefens personlighet, till exempel sådant som stress och brister i arbetsmiljön.
Under föreläsningen presenteras ett forskningsprojekt som kartlägger förekomsten av destruktivt ledarskap i svenskt arbetsliv och som undersöker vilka faktorer som bidrar till uppkomsten av destruktivt ledarskap.
I projektet undersöker forskarna arbetsmiljön och samspelet med personalen som potentiella källor till stress, vilket i sin tur kan bidra till uppkomst av destruktiva ledarbeteenden.
Varför fokusera på destruktiva ledarbeteenden i stället för att förstärka det positiva i ledarskapet?
– Destruktiva beteenden har större negativ effekt än vad positiva beteenden har positiv effekt, säger Susanne Tafvelin. I de fall vi kan konstatera att ledarskapet är destruktivt behöver vi ta itu med problemen först innan vi kan börja förebygga och föra in det positiva.
Vilka konsekvenser kan ett destruktivt ledarskap få?
– Studier visar att destruktivt ledarskap leder till att medarbetare blir utbrända i högre utsträckning och att personalomsättningen är högre, konstaterar Susanne Tafvelin. Vi kan också se att arbetsmiljön är betydlig sämre och att tilliten till chefen är låg. Det beror på faktorer som att chefen ofta tar åt sig äran av medarbetarnas arbete, sätter sig själv framför gruppen och har favoriter.
– Vi har studerat fem olika ledarbeteenden, som jag kommer att berätta om på föreläsningen den 25 mars. Men kort kan jag nämna att det finns aktiva och passiva beteenden. Aktiva innebär att hen beter sig arrogant, orättvist och egoistiskt. Lika negativt för personalen kan passiva beteenden vara där chefen är otydlig, rörig och drar sig undan.
Viktigt att förstå varför det uppstår
– En viktig del i vår forskning är att fokusera på varför chefer agerar på det här sättet, fortsätter Susanne Tafvelin. Tidigare studier visar att personlighetsstörningar är så ovanligt att det måste finnas andra förklaringar än att det bara handlar om chefen. Vi har därför kartlagt arbetsmiljöfaktorer och studerat vad stressen bidrar till. Exempelvis har vi kartlagt vilka krav och resurser i chefernas arbetsmiljö som bidrar till destruktiva ledarbeteenden och vilken roll medarbetarnas motivation spelar för uppkomsten av destruktivt ledarskap. Vi har även kartlagt vilken roll kön har i den här processen, om manliga och kvinnliga chefer uppfattas som lika destruktiva och om de uppvisar samma typer av destruktiva beteenden.
När ska du byta jobb och lämna den ”giftiga miljön”?
– Om du känner dig kränkt behöver du ta hjälp. Det är inte alltid så lätt att prata med chefen själv. Ta hjälp av facket, arbetsplatsombud eller HR, att föra dialogen. Du behöver stöd från någon. Om det inte finns någon positiv förändring i sikte kan det bästa vara att byta arbetsplats.
Text: Marianne Wijkmark
