Kan legitimering stärka yrkesrollen för församlingspedagoger?

Christina Stjernberg ser möjligheter i det mesta. Hon har nyligen verkat som enhetschef i rollen som församlingspedagog men tycker att rollen riskerar att urholkas utan någon form av kvalitetsintyg samtidigt som utvecklingsmöjligheterna är för begränsade. Något måste göras menar hon.

Christina Stjernberg, församlingspedagog i Östersunds församling, kommer senast från en roll som enhetschef i Brunflo pastorat där hon verkade i över 18 år. Chefskap och verksamhetsutveckling trivs hon mycket bra med, men menar att det inte tillhör vanligheterna att vara enhetschef i rollen som församlingspedagog då utvecklingsmöjligheterna ofta är begränsade.

Christina växte upp i Vallentuna, med kyrkan ständigt närvarande där hon var aktiv redan som barn. Därifrån till att själv utbilda sig för en framtid inom kyrkan blev ett naturligt steg då hon tidigt kände ett starkt engagemang för socialt arbete med barn och ungdomar. Att valet föll på församlingspedagogrollen förklarar hon med att det främst var församlingspedagoger hon mötte i kontakten med kyrkan. De blev hennes förebilder och inspiration.

Hon berättar via Teams från sitt hem i Östersund hur viktigt det är att höja statusen och förbättra arbetsvillkoren för församlingspedagoger. Att skapa lärandemiljöer i församlingen innebär så mycket mer än att arbeta ensidigt med vissa åldersgrupper. Hon är en av de som har kompetensen att arbeta med alla åldrar, men som upplever att församlingspedagogens ansvar oftast blir något annat.

Att detta ämne är viktigt och berör många församlingspedagoger framgår av den rikstäckande arbetsmiljöenkät som KyrkA genomförde i juni i år. I höst kommer du att kunna ta del av resultatet från undersökningen.

– Vi borde införa legitimering för församlingspedagoger som har en formell examen i syfte att skapa en enhetlighet i rollen och inte riskera att yrket urholkas, säger Christina som även sitter i styrelsen för FISK*. En legitimering skulle innebära att vi har ett kvalitetsintyg som bekräftar vår kompetens. Det skulle göra det enklare även för arbetsgivaren att veta vad de kan förvänta sig när de anställer en församlingspedagog, förtydligar Christina.

Men Christina låter sig inte begränsas. I sommar gör hon prästpraktik och efter det väntar antagningskonferensen. Under tiden pågår arbetet som vanligt i Östersunds församling, där hon nu har varit anställd i ett år ungefär.

”Må bra-faktorer” på jobbet

Utöver att ha tydliga förväntningar på jobbet är det lika viktigt för trivseln att det finns resurser, både personella och ekonomiska, att genomföra förbättringar och att chefer ger sina medarbetare mandat samt att det finns ett ömsesidigt förtroende.

– Det är även viktigt att lokalerna är anpassade och att vi slipper ha en enda lokal som ska möbleras om inför varje evenemang, menar Christina. I vårt arbete med församlingsgårdens renovering fick vi mycket energi och motivation av få vara delaktiga, samarbeta och ge förslag på vad vi behöver för att arbetet ska fungera smidigt. Tillsammans diskuterade vi vilken typ av lokaler vi behöver och för vilka ändamål.

– Det underlättar också att vi har tillgång till samtalsstöd och handledning i arbetet när det behövs. Men det viktigaste av allt är nog att trivas med sina närmaste kollegor, avslutar Christina.

*Yrkesföreningen Församlingspedagoger i Svenska kyrkan.