Klimatet kan inte vänta

KyrkA har intervjuat projektledaren Sofia Bernett på Global utmaning kring arbetet för en rättvis klimatomställning. Hennes uppdrag är att sprida kunskap om den situation vår planet befinner sig i och vad vi själva kan göra för klimatet. Med e-utbildningen Klimatnyfiken hoppas hon att fler förstår allvaret och inspireras till gemensam handling.

–  Om vi inte samlar våra krafter för att vända klimatkrisen är det snart för sent, säger Sofia Bernett, projektledare på den oberoende tankesmedjan Global utmaning. Det handlar inte längre om att vi kan undvika klimatkrisen utan nu handlar det om i vilken utsträckning vi kommer att drabbas.

Det finns nio planetära gränser enligt ett forskarteam under ledning av Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet. Vi måste hålla oss inom dessa gränser för att ha rätt förutsättningar för liv på planeten. Just nu håller vi på att överträda merparten av dessa gränser. Några av de största hoten är klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald.

Därför leder Sofia Bernett det nystartade fackliga Klimatnätverket, där KyrkA ingår. I detta nätverk utbyter vi erfarenheter och kunskaper i klimatfrågor där vi försöker få in det globala perspektivet och även engagera medlemmar.

Utsläppen ska halveras till 2030

I Parisavtalet har 196 av världens länder kommit överens om mål för att minska utsläppen. Överenskommelsen innebär att utsläppen ska halveras till år 2030 och nå nettonoll år 2050. Med nettonoll menas att utsläppen är så låga som möjligt och dessutom ska kompenseras med att vi även tar bort koldioxid i atmosfären genom att exempelvis binda den i så kallade kolsänkor. Ur ett rättviseperspektiv ska rika länder vara förebilder och gå före. Sverige har därför målet att nå nettonoll år 2045. Dessvärre ökar nu Sveriges utsläpp.

Vad händer om temperaturen ökar?

– Den globala medeltemperaturen har ökat runt 1,2 grader sedan förindustriell tid. Här i Sverige går uppvärmningen ungefär dubbelt så fort. Problemen visar sig i form av torka, bränder, kraftigare stormar, skyfall och översvämningar. Men det vi ser nu är bara början – vi riskerar att jordens ekosystem sätts ur spel. Då rör vi oss i okänt territorium.

Vad betyder rättvis klimatomställning?

– Rättvis klimatomställning är en del av Parisavtalet och handlar om att de som mest har orsakat klimatförändringen också måste göra mest för att bromsa den. Men också att vi behöver se till att ingen lämnas utanför när vissa jobb försvinner och andra tillkommer.

– För att övergången till grön ekonomi ska vara mjuk måste vi storsatsa på kompetensutveckling för att öka möjligheten till fler gröna jobb. Kompetensbristen är annars ett hinder för omställningen. I Sverige ger staten offentliga medel till yrkeshögskolor i samarbete med företagen som syftar till att utbilda rätt kompetenser för en grön omställning. Men det krävs också bredare, folkbildande insatser som gör att medborgarna förstår att klimathotet är akut, att klimatomställningen måste ske, och att den kan ske rättvist och inkluderande. Vi behöver en gemensam berättelse om att vi kan skapa ett samhälle där vi bromsar utsläppen, ökar jämlikheten och får ett gott liv på köpet.

Vad kan vi göra själva?

–  Vi har fått en fantastisk värld som vi behöver vårda i stället för att fortsätta förstöra. Som medarbetare går det att ställa krav på chefer och ledning att de ska ha en miljöpolicy och diskutera hur arbetsgivaren som helhet ska minska utsläpp.

Sofia Bernett menar att det är få som kan ha ett perfekt klimatavtryck:

– Vårt samhälle gör det svårt att göra rätt och för lätt att göra fel. Att inhämta kunskap och göra det du kan i vardagen är en start. Om du sedan vill engagera dig och skapa förändring på en högre nivå är det såklart ännu bättre.

Sofia Bernett tipsar om studiecirkeln Klimatsamtal som verktyg att föra upp detta viktiga ämne på agendan. Samtalen börjar i framtiden där Sverige år 2045 ska vara på nettonoll i utsläpp. Där diskuterar ni hur arbetsplatsen ser ut då, hur transporterna sker, hur verksamheten är klimatanpassad och vilka material som används. Sedan jämför ni med hur det ser ut idag. Då blir det tydligare vad som behöver göras för att nå målet och vad som behöver tas vidare till ledningen. Här hittar du underlaget för studiecirkeln Klimatsamtal.

Är du klimatnyfiken?

Passa på att göra e-utbildningen Klimatnyfiken där du får veta mer om rättvis klimatomställning. Den tar knappt en timme att genomföra och består av korta texter, filmer och övningar. Kursen har finansierats av Union to Union och kan göras fristående eller som en introduktion till studiecirkeln som nämns ovan. Du hittar kursen på https://klimatnyfiken.klimatagendan.se/