Jonas Eek, domprost i Stockholms domkyrkoförsamling, inledde veckan med en föreläsning för KyrkAs medlemmar på temat ledarskap och teologi.
– Teologi för mig är trons språk, den intellektuella bearbetningen av gudstron, förklarar Jonas Eek. Det är en slags översättning av det som är människans livssituation och evangeliet av Jesus Kristus. Mellan Bibelns där och då och livets här och nu finns den bro vi ofta talar om.
– Det teologiska ledarskapet handlar om Gudstjänst, Undervisning och Diakoni, påminner Jonas Eek. IT-attacken lärde oss att vi har över 500 system som behöver startas om. System som är en mycket viktig stödfunktion, men de har egentligen inte med teologi att göra.
Vi behöver ledare som är andliga, öppna för Gud och som försöker leva öppna för evangeliet. Med det sagt vill jag läsa ur evangelietexten för nästa söndag, Midfastosöndagen, som handlar om andligt kristligt ledarskap på två sätt.
”När Jesus lyfte blicken och såg att så mycket folk var på väg till honom sade han till Filippos: »Var skall vi köpa bröd så att alla dessa får något att äta?« Det sade han för att pröva Filippos, själv visste han vad han skulle göra. Filippos svarade: »Det räcker inte med bröd för tvåhundra denarer, om de skall få en bit var.« En av lärjungarna, Simon Petrus bror Andreas, sade: »Här är en pojke som har fem kornbröd och två fiskar. Men vad förslår det till så många?« Jesus sade: »Låt folket slå sig ner.« Det var gott om gräs på den platsen. Och de slog sig ner – det var omkring fem tusen män. Jesus tog brödet, tackade Gud och delade ut åt dem som låg där, och likaså av fiskarna så mycket de ville ha. När de hade ätit sig mätta sade han till lärjungarna: »Samla ihop bitarna som har blivit över, så att ingenting förfars.« De samlade ihop dem och fyllde tolv korgar med de bitar av de fem kornbröden som hade blivit över när de ätit.”
Utdrag ur Johannesevangeliet (Mat åt fem tusen).
– En pojke ville hjälpa till. Den här dagen på berget var det ingen som raljerade över den unga pojken. Han blev sedd och hans vilja att göra en insats blev bekräftad. De tog emot hans gåvor. Först då kunde ett under ske. Att se, bekräfta och ta i anspråk är ett gudsmönster som gång på gång återkommer i Bibeln. En Gud som ser oss, och bekräftar de gåvor vi har.
– Vad gör att en människa kan växa? Vikten av att se, bekräfta och ge henne en uppgift är en viktig del i det teologiska ledarskapet. Att erbjuda människor en plats i kyrkan där de får känna sig sedda och bli inkluderade, det är vår styrka. På så vis bygger vi relationer.
I evangelieberättelsen som vi känner så väl ser vi ett mönster för teologiskt ledarskap.
Det finns också en annan viktig aspekt – hemlighetens mönster. Det framgår av meningen ”detta sa han för att pröva Filippos, själv visste han vad hans skulle göra.”
Hela berättelsen är ett exempel på den organiserade kyrkan som blir prövad i en svår situation. Ur prövningen nås framgång.
Tre aspekter av det inkarnerade ledarskapet
– Det inkarnerade ledarskapet har tre dimensioner – närvaro, förståelse och kommunikation. Med inkarnation menar vi en Gud som gör sig närvarande för att kunna förstå hur det är att vara människa. Hur kan vi som ledare återvända till verksamheten?
Jonas Eek reflekterar över att det finns en längtan efter ett tydligt ledarskap, som också kan utgöra en potentiell fara. Men det är viktigt att vara närvarande, gå ombord, bli synlig i verksamheten och ta ansvar som ledare. Att vara synlig handlar om att vara synlig internt men också att vara organisationens ansikte utåt.
Det förståelsebaserade ledarskapet kräver både kontroll och kreativitet. Att uppnå trovärdighet handlar om att förstå organisationen och dess uppgifter.
– Vi fokuserar ofta på vad, hur och vilka, och glömmer bort att svara på frågan varför. Vi måste kunna svara på varför för att hitta svaren på de andra frågorna. Det handlar om att skapa en förståelse för uppgiften och för den mångfacetterade uppgiften. Ur förståelsen kan vi bygga trovärdighet och hitta kreativitet i att prova nya saker.
– Vi behöver diskutera vår självbild mer ingående. Missionen är inte bara något vi gör, utan det är vår identitet. Missionen riskerar annars att reduceras till ett antal aktiviteter. Guds mission har en kyrka och det är vi. Vi är utsända. Jag är sänd till domkyrkoförsamlingen i Stockholm.
Gudstjänst, Undervisning och Diakoni ger oss svaret på kyrkans varför och därmed även på vad vi ska göra. Som ledare behöver vi vårda, värna och kommunicera detta. Allt annat är en stödjande funktion för detta.
Det kommunikativa ledarskapet är viktigt. Kommunikation syftar till att skapa en reaktion och en respons. Vi som kyrka har uppdraget att kommunicera Jesus budskap, evangeliet.
Ledarskap handlar mindre om kontroll, mer om visioner och försök att kommunicera med sina medarbetare. Vara en möjliggörare och ta reda på vad som driver dina medarbetare.
I förlängningen av detta finns det frågebaserade ledarskapet, som ställer bra frågor men som inte har alla svar. Svaren finns lokalt där människor lever. Det var min tes i boken ”Kompass framtiden” – som är en frågebaserad bok som funkar i olika kyrkliga kontexter.
Text: Marianne Wijkmark
Foto: TT/ Johannes Söderberg/SVT
