Varje år skadas, insjuknar och dör människor på sina arbetsplatser i Sverige. Det är inte bara tragiskt – det är oacceptabelt. Arbetsmiljöverket har därför en tydlig nollvision: ingen ska dö, bli sjuk eller skadas av jobbet.
Trots många goda insatser, går förbättringarna ofta långsammare än väntat – särskilt när det gäller organisatoriska och sociala faktorer som stress, otydlighet och bristande stöd i arbetslivet. Vad är det som hindrar verklig förändring? Och vad krävs för att vi faktiskt ska nå nollvisionen?
KyrkA har intervjuat Magnus Åkerström, forskare vid Institutet för Stressmedicin (ISM), som på uppdrag av Arbetsmiljöverket har fördjupat sig i frågan. Genom forskning på över 440 arbetsplatser har han identifierat de vanligaste hindren – och visar vad som faktiskt fungerar när det gäller att skapa en hållbar arbetsmiljö.
Ett regelverk – men svårigheter i praktiken
Den nuvarande föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) trädde i kraft 2015 som ett svar på en oroande ökning av sjukskrivningar relaterade till stress och psykosocial belastning. Även om regelverket välkomnades och lyfte viktiga frågor, visade en senare utvärdering att arbetsgivare ofta har svårt att omsätta det i praktiken.
Paradox i arbetsmiljöarbetet
År 2019 blev Magnus Åkerström involverad i ett flerårigt forskningsprogram kopplat till en regional satsning där 17 miljoner kronor årligen avsattes för att minska sjukfrånvaron genom organisatoriska åtgärder. Syftet var att följa satsningen och utvärdera dess effekter.
– Vi såg snabbt att det ofta fanns en avvikelse mellan de utmaningar chefer beskrev och de åtgärder de valde. Trots att 97 procent av problemen hade organisatorisk karaktär, som bristande struktur och otydliga rutiner, var bara en tredjedel av insatserna organisatoriska. Resten handlade om individinriktade åtgärder som stresshanteringskurser eller inspirationsföreläsningar.
Detta är en central paradox i arbetsmiljöarbetet. Åtgärder sätts ofta in där symptomen syns, dvs på individnivå, istället för att lösa de bakomliggande organisatoriska problemen.
Behov av nya arbetssätt
I nästa projekt, HAP (Att skapa hållbara arbetsförhållanden i praktiken), finansierat av AFA Försäkring, togs ytterligare ett steg mot att förstå vad som krävs för att skapa långsiktiga och verksamma organisatoriska förändringar.
– Det handlar om att skapa rätt förutsättningar. I vår enkätundersökning med 122 arbetsplatser och fördjupade fallstudier med tio av dessa såg vi att delaktighet är avgörande. Ledningen måste vara engagerad i ett tidigt skede och medarbetarna måste vara involverade under genomförandet för att lösningarna ska bli hållbara.
Dessutom visade det sig vara svårt att integrera arbetsmiljöfrågor i övriga processer. Ofta hanteras de som separata projekt snarare än som en naturlig del av den dagliga verksamheten.
Forskningen omfattar 440 arbetsplatser
ISM:s forskning har omfattat data från över 440 arbetsplatser där arbetsmiljöarbete har bedrivits. Detta omfattande material har nyligen även använts för att på uppdrag från Arbetsmiljöverket identifiera vilka hinder som står i vägen för effektiva organisatoriska insatser. Resultatet visar att hindren finns på flera nivåer:
- Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön måste upp på agendan
För att skapa hållbara och välfungerande arbetsplatser krävs en tydlighet från politiska organ, dvs. den högsta arbetsgivarnivån och även ett tydligt ledarskap där arbetsmiljön inte ses som ett sidospår, utan som en central strategisk fråga. Myndigheter och beslutsfattare har här en nyckelroll – men deras regelverk, tillsyn och kommunikation behöver ofta vässas och anpassas för att verkligen nå fram. Många arbetsgivarföreträdare saknar i dag förutsättningar för att hantera obalanser mellan krav och resurser i det dagliga arbetet. Därför måste stödet bli mer konkret, effektivt och lättillgängligt.
KyrkAs anmärkning: För att detta ska lyckas måste kyrkoråden skapa förutsättningar för kyrkoherden att kunna arbeta med och prioritera arbetsmiljöarbetet.
- Arbetsmiljöarbete kräver mer än god vilja – det kräver tid, resurser och rätt kunskap.
För att arbetsmiljöarbetet verkligen ska fungera på arbetsplatsnivå måste det finnas konkreta förutsättningar. Det räcker inte med att en ensam chef försöker hålla ihop det hela – ansvaret måste axlas även på högsta politiska och styrelsenivå och resurserna måste räcka till. Tid, kompetens och tydliga arbetssätt är avgörande. Organisationen behöver inte bara veta att obalans mellan krav och resurser är ett problem – den måste också förstå hur man hittar orsakerna och åtgärdar dem. Först då blir arbetsmiljöarbetet något annat än en punkt på dagordningen – det blir en levande del av vardagen. - Kunskapen finns – men den fastnar på vägen.
Ett återkommande hinder i arbetsmiljöarbetet är inte brist på kunskap, utan brist på förmåga att omsätta den i praktiken. Magnus beskriver hur många förstår teorin bakom organisatorisk arbetsmiljö, men inte hur vi gör den begriplig och användbar i vardagen. Här krävs ett genomtänkt arbetssätt där hela organisationen – från golv till ledning – bjuds in att bidra. När olika nivåer samverkar, får tillgång till rätt stöd och deltar aktivt i utformningen av åtgärder, kan verklig förändring ske. Det handlar om att bygga broar mellan kunskap och handling.
Vad krävs för verklig förändring?
Enligt Magnus Åkerström är lösningen inte att bara erbjuda mer utbildning eller fler föreläsningar.
– Kunskap finns, men så länge arbetsmiljöarbetet ställs åt sidan för andra mer ”akuta” frågor kommer vi inte att komma vidare. I stället behöver politiska organ som är arbetsgivare och organisationens ledning arbeta tillsammans för att skapa incitament och förutsättningar som gör det möjligt att arbeta långsiktigt med organisatoriska frågor.
I det praktiska arbetet med att hantera en ohälsosam arbetsbelastning behöver vi säkerställa att de chefer som fått dessa uppgifter delegerade till sig har tillräckligt med tid och mandat för att identifiera och åtgärda de bakomliggande orsakerna till de problem som uppstår i verksamheten samt stöd och arbetssätt som de kan använda sig av för att underlätta detta arbete.
För dig som vill läsa mer
Till rapporten ”Hinder för verksamma åtgärder” (pdf)
Text: Marianne Wijkmark
