Det nya lönetransparensdirektivet som antagits av EU syftar till att stärka principen om lika lön för kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete, likalöneprincipen. Genom att skapa ökad insyn i lönesättningen och förhindra lönediskriminering och ojämlikheter i löner, är förhoppningen att främja ett mer jämställt arbetsliv. Det nya direktivet ska vara implementerat i svensk rätt senast juni 2026, och i maj 2024 väntas utredningen vara klar om hur det ska implementeras.
Sverige är genom diskrimineringslagen och krav på lönekartläggning troligtvis redan långt fram gällande vissa av kraven som kommer att implementeras. För arbetsgivare innebär direktivet skärpta krav på att säkerställa att lönestrukturerna är könsneutrala och baserade på objektiva kriterier såsom arbetsförhållanden, ansvar, ansträngning och färdigheter. För att säkerställa efterlevnaden av direktivet, kommer arbetsgivare med mer än 100 anställda vara skyldiga att rapportera till nationell myndighet de löneskillnader mellan män och kvinnor vart tredje år, medan arbetsgivare med över 250 anställda behöver göra det årligen. Detta syftar till att skapa ökad transparens och jämförbarhet i lönenivåer mellan olika företag och sektorer.
Vid rekryteringar ska arbetsgivaren ge information till arbetssökande om ingångslön och löneskalan för den utannonserade tjänsten, och arbetsgivare får inte fråga om den anställdes tidigare löner. När anställning ingåtts kan medarbetare i organisationen begära ut genomsnittliga lönenivåer för yrkeskategorier som utför lika eller likvärdigt arbete, samt de lönekriterier som tillämpas.
Skulle lönediskriminering förekomma ska den som blivit diskriminerad få kompensation. Bevisbördan i frågan om lönediskriminering förekommer eller inte kan övergå från arbetstagaren till arbetsgivaren.
Genom att införa dessa regler hoppas EU att minska löneskillnader och lönediskriminering, samt främja jämställdhet på arbetsmarknaden. Lönediskriminering är ofta omedvetet, och med de nya lagkraven kan detta synliggöras och ifrågasättas och på sådant sätt hjälpa organisationerna framåt.
Text: Michael Jensen, arbetsrättsjurist på KyrkA.
