Uppträd alltid som om det finns en hbtq-person i rummet, vare sig du vet det eller inte. Rådet kommer från Sara Andersson som är en av forskarna bakom en kunskapssammanställning av hbtq-personers arbetsmiljö.
Hbtq-personer har inte alltid en sämre arbetsmiljö än heterosexuella, men parallellt med upplevelsen av en god arbetsmiljö kan det i vardagen ändå uppstå situationer där de utsätts för diskriminering eller trakasserier.
Svårast att komma åt är små nålstick från arbetskamrater, som kan vara medvetna eller omedvetna kommentarer eller skämt om den sexuella läggningen eller könsidentiteten. På forskarbyråkratiskt språk kallas detta mikroaggressioner.
– Det handlar bland annat om diskreta kommentarer och frågor som upplevs som kränkande av hbtq-personen och som frågeställaren inte skulle rikta till en heterosexuell person, säger forskaren Sara Andersson vid Stockholm universitet.
– Frågan upplevs inte alltid som kränkande av den som ställer den, utan personen kan drivas av ren nyfikenhet. Ofta är det emellertid tydligt att uttalandet faktiskt är ett kränkande nålstick i exempelvis skämtsam ton.
Våren 2020 fick Myndigheten för arbetsmiljökunskap uppdraget att sammanställa kunskap om hbtq-personers arbetsmiljö av den dåvarande socialdemokratiskt ledda regeringen.
Översikten skulle särskilt fokusera på transpersoners situation. Dessa och bisexuella är speciellt utsatta i arbetslivet visar forskningen. De möter oftare än homosexuella och heterosexuella diskriminering, trakasserier och mobbning samt dessa subtila nålstickskommentarer som gör så ont.
Egentligen finns ingen tydlig gräns för vad som är en kränkande mikroaggression, understryker Sara Andersson, som tillsammans med tre kollegor gjort kunskapssammanställningen.
– Det handlar i vissa subtila fall om i vilken omfattning och hur regelbundet dessa kommentarer uttalas. Om du regelbundet får frågor som din sexuella läggning, vilket kanske inte en heterosexuell person får, blir detta till slut väldigt påfrestande. Även personer som inte definierar sig som hbtq kan uppleva kommentarerna som olustiga.
Den allmänna inställningen till mångfald påverkar hur arbetsmiljön uppleves. Om ett heteronormativt klimat härskar på arbetsplatsen påverkar det hbtq-personers arbetsmiljö negativt.
När trångsynthet råder kan annan sexuell läggning än hetero ses som avvikande och kvinnor och män förväntas uppträda på ett visst sätt. Detta blir en riskfaktor i hbtq-personernas arbetsmiljö.
Sådant bidrar också till mindre öppenhet. Individen kanske döljer sin sexuella läggning eller könsidentitet av rädsla för hur arbetskamraterna ska reagera. Följden blir ett slags utanförskap.
Hbtq-personen upplever då en lägre grad av gemenskap med sina kollegor, arbetstillfredsställelse, engagemang i arbetsuppgifterna och välbefinnande, visar forskningen.
– Det är en väldigt viktig insikt att det finns många olika identiteter på arbetsplatsen. Vi ska alltid utgå ifrån att det finns hbtq-personer i rummet, eftersom de är så pass många och ingen ska känna sig utsatt eller utanför, säger Sara Andersson.
Oerhört viktigt för hbtq-personens välbefinnande på jobbet är att känna stöd från någon.
– Ja, forskningen visar att något av det viktigaste är stöd från en chef eller kollega så att individer inte känner sig exkluderade, understryker Andersson.
Just chefens roll är central. Hbtq-personen ska som alla andra anställda kunna gå till sin närmaste chef och få stöd eller kunna lyfta problem.
Vilken är den värsta tabben en chef kan göra?
– Det är att inte stötta och låtsas som hbtq inte existerar på arbetsplatsen. Om det handlar om en tyst arbetsplats i dessa frågor är det viktigt att lyfta dessa och synliggöra dem.
En annan tabbe är att inte säga ifrån vid missriktade skämt eller andra mikroaggressioner.
Sara Andersson har tillsammans med kollegor genomfört en särskild studie av transpersoners arbetsmiljö, vilken har bifogats i kunskapsöversikten. Hon lyfter fram ett exempel på hur en bra chef ska vara från en av intervjuerna i studien.
Den goda chefen ska berätta före den första arbetsdagen för medarbetarna om att den nya kollegan vill bli kallad för hen och börjar aktivt använda ordet.
För många transpersoner och icke-binära personer är användandet av ett könsneutralt pronomen jätteviktigt för att de ska känna sig respekterade.
– Användandet av hen givet att personen föredrar detta pronomen, är en träningsfråga för den som är ovan. Respektera hur personen vill bli benämnd och försök göra rätt. Om det ändå blir fel är det inte hela världen. Huvudsaken är att vi genuint försöker och rättar oss själva, säger Sara Andersson.
Även den enskilde medarbetaren kan bidra till en inkluderande arbetsmiljö och vara uppmärksam på stämningar bland arbetskamrater men också bland församlingsmedlemmar när du arbetar inom kyrkans område.
– Var uppmärksam på att det inte förekommer homofobiska uttalanden. Om det sker är det viktigt att säga ifrån och stötta hbtq-personerna inför kollegorna. Bland det viktigaste för hbtq-personer är att någon i arbetslaget stöttar.
En inkluderande arbetsplats kan också tänka på att ha hbtq-frågor inskrivna i sina policyer, ta upp ämnet i medarbetarundersökningar och i skyddsronder ta med hbtq-frågor i den psykosociala arbetsmiljön.
Sara Andersson påminner också om att titta på en sådan enkel sak som toalettskyltarna. Är det en man och en kvinna eller wc-skyltar?
Carl von Scheele
