Med dagens sjunkande räntor och en lägre inflation ser den ekonomiska framtiden ljusare ut för många privatpersoner. Samtidigt sker det många och snabba förändringar i vår omvärld som påverkar oss i Sverige.
Vi passade därför på att ställa några frågor kring hushållens ekonomi och bolånemarknaden till Jennie Sandén, Privatekonom på Danske Bank. Jennie har över 20 års erfarenhet av att arbeta med ekonomi, bostadsmarknaden, räntorna och sparande.
Boprisindikatorn är en analys som Danske Bank ger ut löpande och där ni delar med er av er syn på bostadsmarknaden, både senaste månaden och för kommande period.
Hur ser egentligen bostadsmarknaden ut skulle du säga? Är priserna på väg upp eller ner som ni ser det?
November var tredje månaden i rad som vi såg ökade priserna på bostadsrätter inom Stockholms kommun. Det här är ett tecken på att bostadsköparna blickar framåt och inväntar ytterligare räntesänkningar och regeringens aviserade skattesänkningar.
Nu ligger även ett förslag på regeringens bord om att höja bolånetaket från 85 procent till 90 procent. Vilket innebär att bostadsköpare inte skulle behöva lika stor insats. Förslaget inkluderar även en amorteringslättnad, vilket skulle kunna stärka bostadsmarknaden ytterligare. Om regeringen går fram med dessa förslag kan det ge unga en bättre möjlighet att komma in på bostadsmarknaden.
Bolåneräntor, hur tycker du att ska man tänka kring sina bostadslån? Är det läge att binda eller ska man ha sin ränta rörlig?
Till stor del handlar det om den egna ekonomiska situationen och hur stora svängningar ens ekonomi klarar men jag rekommenderar nästan alltid att du delar upp ditt lån i olika delar med olika räntebindningstider. Det minskar risken att hela lånet justeras till en hög ränta samtidigt.
Min uppfattning är att det idag är fler som vill ha en del av sina lån bundna, då undviker du att hamna i samma läge som när räntorna steg kraftigt för ett par år sedan.
Vad tror Danske Bank om räntesänkningarna framåt? Och hur ska man som bolånetagare tänka?
Vi ser, precis som många andra på marknaden, att det kommer en ytterligare räntesänkning under 2024 och även räntesänkningar under 2025. Men detta är prognoser än så länge och det kan alltid ske något i vår omvärld som förändrar prognoserna.
Under en lång tid var bolåneräntorna väldigt låga vilket gjorde att många vande sig vid låga boendekostnader. Nu är vi tillbaka i ett mer normalt ränteläge, en situation som bolånetagarna behöver anpassa sig efter.
Amortering, ska du amortera eller spara, hur ska du tänka?
Om du är högt belånad kan det vara en klok idé att amortera lite extra om du har möjlighet. Idag har man ett krav på att amortera 2 procent om du har en belåningsgrad på över 70 procent. Kan du amortera lite extra och få ner belåningsgraden till under 70 procent, är amorteringskravet bara 1 procent på ditt bolån varje år.
Det är givetvis sunt att amortera men kom ihåg att det du amorterar blir bundet i bostaden. Sparpengar kan du alltid komma åt.
Jag skulle säga att har du ett tryggt buffertsparande och sparar på börsen så kan du givetvis amortera lite extra.
Om du vill hjälpa dina barn att köpa en bostad, hur ska du tänka då?
Hur börjar du och ska du spara i barnets namn eller i sitt eget?
Precis som med allt annat sparande, är det viktigt att komma igång tidigt med ett barnsparande. Ju förr desto bättre, även med ett litet sparande varje månad kan du få kapitalet att växa över tid.
Ska du spara i sitt namn eller i sitt barns namn, är en fråga som jag ofta får. Det finns inget rätt eller fel. Sparar du i ditt barns namn får barnet tillgång till pengarna när hen fyller 18 år. Om en vårdnadshavare väljer att spara i sitt eget namn, så har vårdnadshavaren rätt att disponera pengarna tills den dag man väljer att pengarna ska tillfalla barnet. Men det kan vara bra att veta att pengarna ingår i vårdnadshavarens del av en bodelning vid en skilsmässa eller vid ett dödsfall.
