Sedan ett par år gäller en ny lag för visselblåsare som slår larm om missförhållanden i arbetslivet. Den nya lagen är emellertid krånglig. Det kan vara bra att rådgöra med facket.
Sverige har en tid haft lagstiftning som skyddar den som larmar om missförhållanden i arbetslivet, men sedan december 2021 skyddas visselblåsare av en ny lag som bygger på EU:s direktiv i frågan.
Målet är ett bättre skydd för visselblåsare, men lagen anses svårbegriplig av många experter. Skyddet bygger på att visselblåsaren avslöjar ett missförhållande som har allmänintresse och ”hade skälig anledning att anta” att uppgifterna är nödvändiga och sanna.
– Lagstiftningen är ganska snårig, och det är inte helt lätt att avgöra om du omfattas av skydd eller inte. Det kan vara bra att rådgöra med facket, säger Helena Larsson, chefsjurist på Saco.
Syftet med skyddet är bra även om EU-direktivet är krångligt och därmed också den nya svenska lagen, understryker Helena Larsson.
– Det är viktigt att missförhållanden kommer fram och att visselblåsare får skydd så att de vågar rapportera.
Lagen omfattar alla arbetstagare på alla arbetsplatser. Om arbetsgivaren har 50 anställda eller fler ska där finnas en särskild enhet dit visselblåsaren kan vända sig och där larmen utreds av oberoende och självständiga personer.
Arbetsgivaren kan organisera detta genom en extern lösning, till exempel en juridisk byrå, som tar emot larm från arbetsplatsen. Mindre arbetsgivare behöver inte ha någon särskild organisation för emottagandet av larm.
– Det kan man ha förståelse för, men du ska kunna rapportera internt ändå. Alla arbetsgivare borde fundera på hur rapportering kan ske hos dem och ta med detta i det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger Helena Larsson.
Visselblåsaren skyddas från repressalier av lagen, som inte bara gäller anställda utan också volontärer, praktikanter, konsulter och aktieägare.
Om visselblåsaren ändå utsätts för repressalier av arbetsgivaren finns rätt till skadestånd.
I vilka frågor kan du visselblåsa?
– Det ska handla om något som du träffat på i ditt arbete och om missförhållanden där det finns ett allmänintresse av avslöjandet. Om någon har begått brott eller bryter mot andra viktiga bestämmelser kan det vara ett allmänintresse.
Visselblåsaren ska ju skyddas av lagen, men finns risk för repressalier mot visselblåsaren om larmet är helt felaktigt?
– Ja, om du därigenom bryter mot lojalitetsplikten gentemot arbetsgivaren och orsakar skada för arbetsgivaren. Då har du inte något skydd genom lagen.
Har du garanterad anonymitet som visselblåsare?
– Nej, men din identitet ska skyddas när du rapporterar.
Eftersom lagen är svårtolkad kan det vara klokt om du vänder dig till KyrkA för rådgivning innan visselblåsningen.
– Ja, det kan vara bra, understryker Helena Larsson
För individen är förmodligen den största svårigheten bedömningen om missförhållandet faller inom visselblåsarlagen eller om frågan rör ens egna arbetsförhållanden. I det senare fallet ska problemet lösas på andra sätt.
Det finns få offentliga exempel som illustrerar var gränsen ska dras mellan de båda alternativen.
Än finns inte heller rättspraxis som visar var gränserna går mellan de olika avvägningar som måste göras enligt lagstiftningen. Enbart en gång har lagens prövats i domstol. En kirurg hade slagit larm om missförhållanden på sin arbetsplats och sedan omplacerats, rapporterade Läkartidningen.
Tvisten gällde om kirurgens handlande kunde klassas som visselblåsning och om hon utsatts för repressalier på grund av detta.
Enligt tingsrätten föll inte tvisten inom visselblåsarlagens ramar utan handlade om läkarnas arbetsförhållanden och hade inte allmänintresse. Kirurgen och Läkarförbundet förlorade därför målet.
– I sitt remissvar på visselblåsarlagen framhöll Saco att lagen borde utvärderas efter ett par år. Det ansåg också flera andra instanser, inte minst mot bakgrund av hur krånglig lagen är och förenklingar kan behöva göras.
– En utvärdering behövs. Det tycker vi fortfarande, säger Helena Larsson.
– Även KyrkA vill se en utvärdering och att det behövs en större tydlighet för att skapa klarhet i vad som gäller, säger Vibeke Hammarström Falk, förbundsdirektör på KyrkA.
Carl von Scheele
