Semesterlagen - detta har du rätt till

Nu är det snart semestertider och tid för återhämtning för de flesta. Din rätt till semesterdagar, semesterlön och semesterersättning finns nedtecknad i semesterlagen, men även ditt kollektivavtal har betydelse. Här beskriver Ylva Wåhlin vad som gäller.

Så tjänar du in semesterdagar med semesterlön

Kalenderåret, intjänandeåret och semesteråret sammanfaller, enligt AB § 27 mom. 2. Det innebär att du inte behöver tjäna in din betalda semester i förväg utan har rätt till betald semesterledighet från den dag som du börjar anställningen. En förutsättning för semesterledighet med semesterlön är att du har fast kontant lön.

Hur många av årets semesterdagar som då är betalda beror på när under året du blev anställd. Det har också betydelse om du har varit frånvarande av någon annan anledning än betald semester under anställningstiden, semesterlönegrundande ledighet, ledighet med lön motsvarande minst 40 procent av den för heltiden gällande lönen eller ledighet för centralt fackligt förtroendemannauppdrag. (Enligt semesterlagen 17 – 17 b §§)

Formeln för beräkning av antalet semesterdagar vid arbete del av året är, anställningstiden under året, plus semesterlönegrundandefrånvaro, delat med 365, multiplicerat med antalet semesterdagar som arbetstagaren  har rätt till enligt AB.

I vissa fall har man inte rätt till betald semester

Om du är anställd under högst tre månader och inte tidigare varit anställd hos arbetsgivaren har du inte rätt till betald semester.  Men du har rätt till semesterersättning, enligt AB § 27 mom. 3.

Obetald semesterledighet

Enligt semesterlagen har du rätt till 25 semesterdagar varje år. Om du började arbeta efter den 31 augusti under semesteråret har du rätt till fem betalda semesterdagar. Även om du inte tjänat in full betald semester, har du rätt till obetald semester.

Arbete del av året

Exempel 1
Om du börjar arbeta den 1 juli och har rätt till 31 semesterdagar på årsbasis så tjänar du in 16 betalda semesterdagar och har rätt till 9 obetalda semesterdagar under första anställningsåret. Det räknas ut så här:

184 dagar/365 dagar x 31 = 15,16 som avrundas uppåt till 16 dagar.

Förutom dessa 16 betalda semesterdagar har du rätt till 9 obetalda semesterdagar.

Exempel 2
Om du börjar arbeta den 27 november och har rätt till 31 semesterdagar på årsbasis så tjänar du in 3 betalda semesterdagar och har rätt till 2 dagars obetald semester under första anställningsåret. Enligt semesterlagen har du rätt till 5 dagars semesterledighet om du anställs efter den 31 augusti.

35 dagar/365 dagar x 31 = 2,97 som avrundas uppåt till 3 dagar.

Så beräknar du betalda semesterdagar vid föräldraledighet

Exempel 
Antagande: du är föräldraledig mellan den 18 september och 28 maj och har betald semesterledighet mellan den 3 juli och 21 juli. Resten av året arbetar du som vanligt.

Vid föräldraledighet är 120 dagar semesterlönegrundande tid från den 18 september till 15 januari.

För att beräkna antalet semesterlönegrundande dagar ska du räkna av 133 dagar från året 365 dagar  (tiden 16 januari – 28 maj dvs. tid som inte är semesterlönegrundande).

Semesterlönegrundande tid är 232 dagar

232 dagar/365 dagar x 27 = 17,16 som avrundas till 17 dagar.

Du har alltså rätt till 17 betalda semesterdagar och 8 obetalda semesterdagar enligt semesterlagen.

Sjukledighet

Exempel 1
Om du blir sjukskriven 75 procent och arbetar 25 procent efter att du har arbetat heltid gäller att 180 dagar är semesterlönegrundande frånvaro under samma år som du insjuknade. Under resterande del av året får du semesterersättning på utbetald lön.

Om du under år 2 är fortsatt sjukledig på 75 procent och arbetar 25 procent innebär det att den 75 procentiga sjukledigheten är under 180 dagar semesterlönegrundande frånvaro för (år 2) och ger semesterledighet med semesterlön. Semesterersättning betalas därefter på utbetald lön, som blir efter den 29 juni.

År 3 och 4 gäller samma förhållande beträffande sjukdomen och inga betalda semesterdagar utges, eftersom du varit delvis frånvarande från arbetet under ett helt år. Semesterersättning utbetalas på utbetald lön.

Exempel 2
Om du insjuknar under år 1 dvs. arbetar heltid något under året och arbetar därefter 25 procent och är sjuk 75 procent. År 2 är du fortsatt sjukledig på 75 procent och arbetar 25 procent. År 3 ändras situationen 1 – 15 juli när du börjar arbetar 50 procent och är sjuk 50 procent.

Betalda semesterdagar intjänas under tiden 1 – 15 juli, eftersom lönen överstiger 40 procent av den för heltiden gällande lönen. Semesterersättning utges på utbetald lön 1 januari – 30 juni och 16 juli – 31 december.

Exempel 3
Om du arbetar 50 procent och är sjuk 50 procent får full du årssemester när lönen överstiger 40 procent av den för heltiden gällande lönen.

 

Semesterersättning

Om du är ledig vid sjukdom, och fått behålla mindre än 40 procent av lönen ska lönen uppräknas med 12, 96 procent och inkluderar då semesterförmåner, om inte semesterförmåner för detta har utgetts på annat sätt. För dig som har rätt till 31 eller 32 semesterdagar ska procentsatsen vara 14,88 respektive 15,36.

 

Lång sjukledighet

Har du varit helt eller delvis ledig på grund av sjukdom eller arbetsskada utan längre avbrott i frånvaron än fjorton dagar i en följd under ett helt intjänandeår, har du inte rätt till betald semester under frånvaroperioden.

I frånvaroperioden inräknas dagar då du inte skulle ha utfört arbete. Det innebär att om du har varit frånvarande under ett helt intjänandeår är frånvaro därefter inte semesterlönegrundande. För att en ny frist ska börja löpa måste du återgå i arbete mer än fjorton (14) dagar.

Exempel 
Om en frånvaroperiod vid sjukdom motsvarande 100 procent påbörjas den 15 januari intjänas semester under 180 dagar under första (1) intjänandeåret. När sjukdomen fortsätter under nästkommande år (år 2) intjänas ytterligare semester under 180 dagar. Först tredje (3) intjänandeåret, är frånvaron inte längre semesterlönegrundande.

 

Semesterlönegrundande frånvaro

Beräkningen av dagarna för den semesterlönegrundande frånvaron sker kalendariskt, vilket innebär att även arbetsfria dagar räknas in i en frånvaroperiod och är enligt vad som anges nedan:
Ledighet vid sjukdom i 180 dagar under intjänandeåret och vid arbetsskada är all tid tillgodoräkningsbar, med begränsning vid sjukdom och arbetsskada för lång tid, enligt 17 § SemL.

Ledighet för tillfällig för vård av barn
enligt 8 § första stycket enligt föräldraledighetslagen (1995:584) i 120 dagar för varje barn eller för ensamstående i 180 dagar under intjänandeåret oavsett om tillfällig föräldrapenning utges eller inte, enligt 17 a § SemL.

Tid för vilken graviditetspenning utges enligt 10 kap. socialförsäkringsbalken, enligt 17 a § SemL.

Tid för vilken föräldrapenning lämnas med anledning av barns födelse eller adoption enligt 12 kap. socialförsäkringsbalken om frånvaron för varje barn eller vid flerbarnsbörd sammanlagt inte överstiger 120 dagar eller för ensamstående 180 dagar, enligt 17 a § SemL.

Ledighet vid smitta, då arbetstagaren är berättigad till ersättning för smittbärare enligt 46 kap. socialförsäkringsbalken, i 180 dagar under intjänandeåret, enligt 17 § b SemL.

Ledighet för närståendevård i 45 dagar under intjänandeåret. Närståendevård ger rätt till ledighet med sjukpenning för vård av nära anhörig som är svårt sjuk, enligt 17 § b SemlL

Facklig utbildning eller för ersättningsberättigad teckenspråksutbildning för vissa föräldrar i 180 dagar under intjänandeåret, enligt 17 b § SemL.

Ledighet på grund av grundutbildning eller repetitionsutbildning om högst 60 dagar under intjänandeåret, enligt 17 b § SemL.

Ledighet enligt lag (1986:163) om rätt till ledighet för utbildning i svenska för invandrare, enligt 17 b § SemL.

Frånvaro från arbetet när det gäller ledighet med lön eller del av lön dock lägst lön 40 procent av den för motsvarande heltidsanställd gällande lönen och ledighet för centralt fackligt förtroendemannauppdrag, enligt AB § 27 mom. 14.

 

Antal semesterdagar

Du som anställd har rätt till 27 semesterdagar. Från och med det intjänandeår under vilket du fyller 40 år är antalet semesterdagar 31 och från och med det intjänandeår under vilket arbetstagaren fyller 50 år är antalet semesterdagar 32.

En övergångsbestämmelse gäller för präster som var anställda före 2000 och har kvar den anställning de hade per 1999-12-31. Detta är en övergångsbestämmelse som infördes i samband med att präster bytte kollektivavtal från det statliga avtalet till Svenska kyrkans avtal och kommer med tiden att förlora sin relevans.

Dessa präster har rätt till 35 semesterdagar om de är födda 1959 eller tidigare, 31 semesterdagar om de är födda 1960-1969, det år arbetstagare fyller 50 kvalificerar sig arbetstagare för 32 semesterdagar, födda 1970 eller senare behåller 28 semesterdagar, det år arbetstagaren fyller 40 år kvalificerar sig arbetstagare för 31 semesterdagar och det år arbetstagaren fyller 50 år kvalificerar sig arbetstagare för 32 semesterdagar .

Ärkebiskop och biskop har 35 semesterdagar för helt semesterår.

Utlandsanställd har 25 semesterdagar räknat på en fem dagars vecka. Fr.o.m. det år du fyller 30 år får du 28 semesterdagar och fr.o.m. det år du fyller 40 år 32 semesterdagar.

Kontant ersättning med semesterlön

Efter överenskommelse mellan dig och din arbetsgivare kan du få kontant ersättning med semesterlön i stället för sådan betald semesterdag som överstiger enligt vad som följer av semesterlagen som är tjugofem (25) semesterdagar. Sådan överenskommelse får inte avse sparade semesterdagar.

Formeln vid utbetalning av kontant ersättning är 1,40 x 12 x månadslönen delat med 365 x plus semesterdagstillägg 0,605 procent x aktuell månadslön.

 

Beräkning av semesterledighet

Om din ordinarie arbetstid är förlagd till alla vardagar måndag – fredag ska varje ordinarie arbetsdag under semestertiden utgöra en semesterdag. För övriga ska antalet semesterdagar som ingår i semesterledigheten beräknas med en semesterkofficient. Dessa är kvotberäknade genom användande av en formel. Det finns en bilaga i AB underbilaga B med semesterkofficienter.

Om din ordinarie arbetstid är förlagd till helgdag/lätthelgdagar gäller att om helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton som är ordinarie arbetsdag och infaller på måndag – fredag under semesterledighet som omfattar minst en (1) vecka ska antalet semesterdagar som beräknas ingå i semesterledigheten minskas med en (1) dag för varje sådan helgdag eller helgdagsafton.

Förläggning av semester

Enligt semesterlagen har du som anställd rätt till fyra veckors sammanhängande semester under juni – augusti. (10, 12 §§ SemL )

Efter 11 § MBL förhandling kan semester förläggas även till maj och september eller del av dessa månader. Om så lokalt överenskommes eller att den anställde begär det eller särskilda skäl finns kan semesterledighet förläggas till annan tid än maj-september.

Semesterledighet ska om möjligt börja dag efter fridag och sluta dag före fridag. Detta för att de som har arbetstid förlagd till måndag – fredag och de som har annan förläggning av arbetstiden ska få lika lång semester.

Arbetsgivaren tar fram semesterlistan

Du som anställd ska, vid tidpunkt som bestäms lokalt, uttrycka önskemål om när du vill ha din semester. Arbetsgivaren tar därefter  fram förslag till semesterlista. Arbetsgivarens förslag meddelas berörda och översändes till den lokala arbetstagarorganisationen, senast vid en tidpunkt som bestäms lokalt.

Lokal arbetstagarorganisation kan senast inom tio (10) dagar efter detta påkalla förhandlingar enligt 12 § MBL om ändring i förslaget önskas. Om så inte sker anses förslaget godkänt. Arbetstagaren ska underrättas om fastställd semester. Om överenskommelse inte kan nås ska istället reglerna i 11 § SemL om underrättelse till arbetstagaren gälla. I sådant fall ska semesterlista upprättas och eventuella förhandlingar genomföras i så god tid att arbetsgivaren kan underrätta arbetstagarna om semesterförläggningen senast två (2) månader före ledighetens början.

Även om den anställde är sjukskriven under längre tid ska arbetsgivaren förlägga semestern under semesteråret. Den anställde kan därefter begära att byta semesterledigheten mot sjukledighet enligt bestämmelserna i 15 § SemL och AB § 27 mom. 10. Har utbyte av semesterledighet mot sjukledighet inte begärts har arbetstagaren under denna tid rätt att få både semesterlön från arbetsgivaren och sjukpenning från Försäkringskassan. Sjuklön utges inte under semesterledighet.

Det är arbetsgivaren som beviljar semestern för alla arbetstagare. Kyrkoherden i egenskap av ledare för all verksamhet förlägger arbetstiden och semesterledigheten samtidigt som han/hon tar ställning till sin egen ledighet utifrån verksamhetens behov.

Planeringen av semestrarna görs av kyrkoherden eller av någon annan anställd med den uppgiften hos arbetsgivaren. Arbetsgivarens delegationsordning anger vem hos arbetsgivaren som förutom kyrkoherden beviljar semester. Kyrkoherden meddelar sedan kyrkorådets ordförande eller hela kyrkorådet när semestrarna infaller och när han/hon själv kan ta sin semester. Endast i undantagsfall beslutar kyrkorådet om kyrkoherdens semester.

 

Semesterledighet i samband med uppsägning

Semesterledighet får inte utan den anställdes medgivande förläggas till uppsägningstid. Skulle vid uppsägning från arbetsgivarens sida uppsägningstiden helt eller delvis infalla under redan utlagd semesterledighet och beror uppsägningen på förhållanden som inte hänför sig till den anställde personligen, ska semesterledighetens förläggning i samma mån upphävas om den anställde begär det. Det gäller inte om uppsägningstiden överstiger sex månader.

Byte av semester mot annan ledighet

Om du som anställd under din semester blir sjuk eller får sjukt barn eller på annat sätt inte kan ha semester får semesterledigheten bytas mot annan ledighet om den anställde begär det utan dröjsmål.

I AD 2010 nr 35 prövades om en arbetstagare anställd av Göteborgs kommun hade rätt att avbryta semestern när hennes barn blev sjukt och hon istället använde tillfällig föräldrapenning för vård av barnet. Arbetsgivaren hade nekat henne bytet.

Arbetsdomstolen anför att 15 § SemL som är införd i AB bygger på principen att ändamålet med semester är att ge arbetstagaren rekreation. Det är därför som om det under semesterledighet infaller dag som är semesterlönegrundande ska den dagen inte ska räknas som semester. Arbetstagaren måste genast begära att semesterdagen räknas bort. Tillfällig föräldrapenning är semestergrundande och därför skulle arbetstagaren ha fått avbrott under sin semester. Kommunen bröt mot både semesterlagen och kollektivavtalet och fick betala 30 000 kronor i allmänt skadestånd.

 

Semesterlön

Under semesterledigheten får du som anställd semesterlön. Den utgörs av den fasta kontanta lönen, dvs. den under semestern löpande lönen och semesterdagstillägg.

Semesterdagstillägg utges i samband med semesterledighet för varje uttagen betald semesterdag, med belopp som beräknas som 0,605 procent av fasta kontanta lönen. Den fasta kontanta lönen är månadslönen och eventuellt fasta lönetillägg som utges för kalendermånad.

Exempel
En anställd som tjänar 20 000 kronor i månadslön och har under månaden haft en semesterledighet på 12 dagar. Semesterdagstillägget blir 0,605 procent x 20 000 = 121 kronor.
Utges för 12 dagar, 12 x 121 = 1 452 kronor.

Semesterledighet med semesterlön vid sjukledighet

Vid sjukdom, arbetsskada och rehabilitering när arbetstagaren uppbär sjukpenning eller rehabiliteringspenning ska lönen beräknas utifrån den sysselsättningsgrad som gällt om arbetstagaren inte varit ledig. Vid partiell ledighet med sjukersättning och föräldraledighet ska däremot den löpande lönen minskas utifrån ledighetens omfattning.

Exempel 1
En anställd har varit helt ledig med sjuklön och sjukpenning under 180 dagar. Dessa dagar är semesterlönegrundande frånvaro, enligt 17 § semesterlagen. Under resten av året arbetar arbetstagaren till hälften och tjänar därför in hel betald årssemester. Har den anställde semesterledighet under året är semesterlönen, heltidslönen och semesterdagstillägget. Utöver semesterlönen får arbetstagaren sjukpenning från Försäkringskassan.

Exempel 2
En anställd är halvt ledig till följd av sjukdom under 180 dagar, med sjukpenning på frånvarodelen och arbetar till hälften. De första 180 dagar är semesterlönegrundande frånvaro. Under resten av året är arbetstagaren helt ledig. Den anställde tjänar in halv betald årssemester. Har den anställde semesterledighet under året är den löpande semesterlönen, heltidslönen och semesterdagstillägg. Utöver semesterlönen kan hen få sjukpenning från Försäkringskassan.

Exempel 3
En anställd är halvt ledig på grund av sjukdom med sjuklön och sjukpenning och arbetar deltid under hela året. De första 180 dagarna är semesterlönegrundande frånvaro, enligt 17 § semesterlagen. Under resten av året arbetar personen deltid och tjänar därför in hel betald årssemester. Har den anställde semesterledighet under året är den löpande semesterlönen, heltidslönen och semesterdagstillägg. Utöver semesterlönen kan hen få sjukpenning från Försäkringskassan.

Semesterlönetillägg

Om du som anställd som har en lön som understiger 21 127 kr per månad kronor per månad får du utöver semesterlönen (löpande semesterlönen och semesterdagstillägg) ett semesterlönetillägg. Semesterlönetillägget utges för varje betald semesterdag av årssemestern dock till ett antal av högst tjugofem (25) som beräknas på följande sätt: 5,21 procent x (21 127 kronor – arbetstagarens fasta kontanta lön).

Semesterlönetillägget utges i samband med semesterledigheten. För de betalda semesterdagar av årssemestern som inte kunnat läggas ut under semesteråret utges semesterlönetillägg vid utbetalningstillfället i samband med semesterårets slut.

 

Semesterersättning

För anställda som inte har fast kontant lön/ månadslön utgår semesterersättning, enligt 16 b § SemL. För dessa gäller reglerna om intjänanade- och semesterår, enligt 3 § SemL.

Med semesterår avses tiden från 1 april ett år till och med den 31 mars påföljande år. Motsvarande tid närmast före ett semesterår kallas intjänandeår. Beräkning av semesterdagar enligt 7 § SemL.

Anställda under 40 år har rätt till 27 semesterdagar och anställda över 40 respektive 50 år har rätt till 31 respektive 32 semesterdagar enligt AB § 27 mom. 5.

Semesterersättningen utgör 12, 96 procent (27 dagars årssemester x 0,48) av semesterlöneunderlaget delat med det antal betalda semesterdagar, dock inte sparade, som arbetstagaren har rätt till. För arbetstagare som på grund av sin ålder har rätt till 31 eller 32 semesterdagar ska procentsatsen vara 14,88 (31 dagars årssemester x 0,48) respektive 15,36 (32 dagars årssemester x 0,48).

 

Lägsta semesterersättning

Om lönen beräknat per timme understiger 128 kronor utges till anställda under 40 år ett grundbelopp på 15:40 kronor per timme i semesterersättning. Därtill tillkommer ett tillägg med 0,96 procent av den anställdes timlön under 40 år.

Anställda som är mellan 40 – 49 år tillkommer ett tillägg av arbetstagarens timlön på 2,88 procent per timme och från 50 år tillkommer ett tillägg av arbetstagarens timlön på 3,36 procent. För de betalda semesterdagar av årssemestern som inte kunnat läggas ut under semesteråret görs utbetalning i samband med semesterårets slut.

Exempel
En arbetstagare är 42 år och har varit anställd som vikarie 15 maj – 15 juni med 120 kronor i timlön. Den totala arbetstiden är 160 timmar. Eftersom timlönen understiger 128 kronor/timme får arbetstagaren semesterersättning i form av lägsta semesterlön som är 15,40 kronor per arbetad timme och ett tillägg med 2,88 procent av lönen, eftersom arbetstagaren har fyllt 40 år.

Lägsta semesterlön 160 timmar x 15,40 = 2 464 kronor.
Lägsta semesterlön tillägg 160 timmar x 2,88 procent x 120 kronor/timlönen = 552,96 kronor
Totalt utgår 3016,95 kronor i semesterersättning.

Följer av AB § 27 mom. 16 och ”Kommentar till Allmänna bestämmelser i lydelse 2017 med ändringar som trätt i kraft 2018-01-01” från Sveriges kommuner och Landsting s. 120 – 122.

Semesterledighet del av dag/timsemester

Arbetstagare som har rätt till betald semesterdag som överstiger tjugo (20) får omvandla sådan dag till timmar eller spara som semestertimmar till ett senare semesterår. Sparade semesterdagar som överstiger tjugofem (25) får omvandlas till ledighet i timmar.

Semesterdagstillägg utbetalas när semesterdag tas i anspråk eller sparas som ledighet i timmar. Arbetstagarens önskemål om förläggning av ledighet tillgodoses om de är förenliga med verksamhetens krav.

En semesterdag omräknas till semestertimmar enligt följande: Det genomsnittligt antal arbetstimmar per vecka delas med fem (5) och ger antal semestertimmar.
Antalet sparade semestertimmar får inte överstiga åtta (8).

Sparande av semesterledighet och semesterlön

Arbetstagare som under ett semesterår har rätt till mer än tjugo (20) semesterdagar med lön, får spara överskjutande semesterdagar till ett senare semesterår.

Semester är till för återhämtning och rekreation och därför är det viktigt att arbetstagaren har semester under minst dessa tjugo (20) semesterdagar och arbetsgivare ska se till att dagarna tas ut. Övriga dagar får sparas men antalet sparade semesterdagar får inte överstiga fyrtio (40) dagar.

Arbetstagare som vill ta ut högst fem (5) sparade semesterdagar utan sammanhang med semesterledigheten i övrigt bör meddela arbetsgivaren detta senast en (1) vecka i förväg. Betald semesterdag, som inte kunnat läggas ut under semesteråret överförs till nästa semesterår som sparad semesterdag om inte annat överenskoms med arbetsgivaren.

Om antalet dagar därigenom överstiger fyrtio (40) utges istället kontant ersättning med semesterlön för sådan semesterdag, om inte annat överenskoms med arbetstagaren.

Återbetalning av semesterlön

Har arbetstagaren fått flera betalda semesterdagar än arbetstagaren har rätt till under året eller för hög ersättning ska arbetstagaren återbetala den för mycket utbetalda semesterlönen. Dödsbo är inte återbetalningsskyldigt.

Beräkning av vad som ska återbetalas ska göras enligt samma principer som vid utbetalning av semesterersättning. Löpande semesterlön är dock den semesterlön som utgavs vid den senaste semesterdagen.

Exempel
En arbetstagare har fått ut 26 semesterdagar men har enbart rätt till 20 semesterdagar. Arbetstagarens månadslön var 20 000 kronor när senaste semesterdagen togs ut. Beräkningen är 6 x 1,40 x 12 x 20 000 delat med 365 plus 6 x 0,605 procent x 20 000 = 6 249,29 kronor.

Semesterersättning när anställningen upphör

Semesterersättning ska betalas ut till den anställde utan dröjsmål och senast en månad efter det att anställningens upphörande. Om det inte går att beräkna semesterersättningen inom en månad efter anställningens upphörande, ska den betalas ut inom en vecka efter det att hindret mot att beräkna ersättningen upphörde.

Vid månadslön
Formeln vid utbetalning av kontant ersättning till arbetstagare med månadslön för varje outtagen betald semesterdag är 1,40 x 12 x månadslönen delat med 365 x plus semesterdagstillägg 0,605 procent x aktuell månadslön.

Vid timlön
För anställda med timlön som slutar sin anställning under semesteråret och inte fått det antal betalda semesterdagar som arbetstagaren har rätt till gäller följande semesterersättning:

Exempel
En 45-årig arbetstagare slutar sin anställning den 30 september år 2 efter att ha varit anställd sedan 1 juni år 1. Arbetstagaren har under det gångna intjänandeåret för tiden 1 juni – 31 mars kvalificerat sig för 31 x 304 dividerat med 365 = 25,82 som avrundas till 26 semesterdagar med semesterlön.

Under denna tid har arbetstagaren arbetet 500 timmar och har haft 130 kronor i timlön. Arbetstagaren har inte haft någon semesterlönegrundande frånvaro. Semesterlönen per semesterdag blir 14,88 procent x 500 x 130 dividerat med 26 = 372 kronor.

Arbetstagaren har fått ut 20 betalda semesterdagar i juli. Arbetstagaren som arbetar 12 timmar i genomsnitt per vecka har omvandlat en semesterdag till 2,4 semestertimmar 12 genomsnittligt antal timmar per vecka delat med 5 = 2,4 semestertimmar och av dessa tagit ut 2,0 semestertimmar under augusti.

Under det intjänandeår då anställningen upphör har arbetstagaren arbetat (1 april – 30 september) 250 timmar och haft 130 kronor i timlön.

(26 – 21) x 372 kronor plus (2,4 – 2,0) x 372 delat med 2,4 = 1 922 kronor och avser semesterlön som tjänats in under det gångna intjänandeåret och
14,88 procent x 250 x 130 = 4 836 kronor och avser semesterlön som tjänats in under intjänandeår när anställningen upphör.
Total semesterersättning blir 1922 plus 4 836 = 6 758 kronor.

Följer av 29, 30 §§ SemL, AB § 27 mom. 16 och ”Kommentar till Allmänna bestämmelser i lydelse 2017 med ändringar som trätt i kraft 2018-01-01” från Sveriges kommuner och Landsting s. 128 – 130.

Ny anställning i anslutning till tidigare anställning

Om det innan en anställning upphört står klart att en ny anställning mellan parterna kommer att påbörjas i nära anslutning till den tidigare, så ska anställningarna i semesterhänseende räknas som en enda anställning under följande förutsättningar. Den intjänade semesterledigheten inte redan är utlagd, semesterersättning inte redan betalats ut och arbetstagaren har förklarat att intjänade semesterförmåner ska överföras till den nya anställningen.

 

Preskription

En anställd som vill fordra semesterlön, semesterersättning eller skadestånd på grund av att semesterlagen inte följts, skall göra det inom två (2) år från utgången av det semesterår när arbetstagaren skulle ha fått den förmån till vilken anspråket hänför sig. Försummas den tiden är talan förlorad. Arbetsgivaren kan i dessa fall åberopa att fordran är preskriberad.

Ändringar i semesterlagen genom kollektivavtalet

  • Intjänandeår och semesterår för arbetstagare med fast kontant lön, enligt mom. 2.
  • Semesterväxling, enligt mom. 5 anmärkning 2
  • Antalet betalda semesterdagar för arbetstagare med fast kontant lön, enligt mom. 6.
  • Beräkning av semesterledighet i dagar och timmar, enligt mom. 7, 8 och 17.
  • Förläggning av semesterledighet, enligt mom. 9 – 11, 13 och 17.
  • Beräkning av semesterlön för arbetstagare med fast kontant lön, enligt mom. 15.
  • Semesterersättning, enligt mom. 16.
  • Semesterledighet del av dag, enligt mom. 17.
  • Sparande av semesterledighet och semesterlön, enligt mom. 18 och 19
  • Återbetalning av semesterlön, enligt mom. 20.