Så beskriver Maria Olofsdotter Bråkenhielm sig själv, aktuell som ny kretsansvarig för Utlandskretsen. Hon bor i Paris tillsammans med sin make Joakim som också är präst, och deras tre barn. Här får du veta mer om Maria, varför hon valde KyrkA och vilka förväntningar hon har på uppdraget som kretsansvarig. Född och uppvuxen i Värmland träffade hon maken Joakim när de båda läste teologi i Lund. Maria Olofsdotter Bråkenhielm är som hon själv säger formad av katedralslivet sedan lång tid tillbaka från domkyrkan i Karlstad i roller som biskopskaplan, domkyrkokaplan och även församlingsherde. Numera verkar Maria Olofsdotter Bråkenhielm som kyrkoherde i Frankrike, Bryssel och Luxemburg. Maken är uppvuxen i Paris och därför blev valet naturligt när två prästtjänster utlystes i Svenska kyrkan i Paris. De bestämde sig för att satsa, och flyttade med hela familjen. - De senaste åren har inneburit många utmaningar, både för mig som kyrkoherde och för vår familj, säger Maria Olofsdotter Bråkenhielm. När vi först kom till Paris stötte vi på svårigheter redan från början, bland annat genom en strejk som hindrade oss att hålla julbasaren, en viktig inkomstkälla för församlingen. Vi lyckades byta datum och på så vis hålla basaren trots strejken. - Efter det slog pandemin till som innebar ytterligare utmaningar, då vi under flera år var tvungna att hålla oss instängda och pausa våra aktiviteter. - I nuläget står vi inför en omorganisation, något som både är viktigt och nödvändigt för att kunna möta framtidens behov, fortsätter Maria Olofsdotter Bråkenhielm. Förändringarna handlar om att skapa en mer hållbar utlandskyrka som förblir relevant och funktionell på lång sikt, i en tid där både samhället och kyrkan förändras. Hon berättar att de arbetar i små arbetslag, ofta på egen hand, men när de har möjlighet att träffas och bygga lag, även på distans, blir det extra värdefullt. Att skapa gemenskap och ge stöd till varandra är en viktig del av hennes uppdrag. Varför valde du att bli medlem i Kyrkans Akademikerförbund? - KyrkA står för kyrkans värderingar och vill främja Svenska kyrkan, vilket är viktigt för mig säger Maria Olofsdotter Bråkenhielm. Här tillhör vi ett sammanhang där företrädarna arbetar i Svenska kyrkan, och kan frågorna som är aktuella. De står med fötterna i myllan och vet vad det innebär att arbeta i här. Hur ser du på utmaningar/möjligheter vad gäller arbetsmiljö i Svenska kyrkan? - Arbetsmiljön är något vi ständigt måste arbeta med och inte luta oss tillbaka och tro att arbetet är klart, betonar hon. Det kräver ett kontinuerligt engagemang. För att skapa en fungerande och trivsam arbetsplats är tydlighet och ett aktivt medarbetarskap avgörande. - Det finns mycket som fungerar bra, men vi ska alltid sträva efter förbättring. När kyrkan förändras är det viktigt att vara lyhörd och förstå att förändringar kan skapa oro, både internt och i omvärlden. Därför behöver vi arbeta tillsammans för att skapa en trygg och stabil arbetsmiljö. - Arbetsplatsen är viktig, och jag vill att vi ska fortsätta framåt. Jag tror på det positiva och på vår förmåga att utvecklas tillsammans. Grattis till ditt nya uppdrag som kretsansvarig, vad förväntar du dig av detta uppdrag? - Jag är ödmjuk inför min roll, fortsätter Maria Bråkenhielm. Om jag kan vara till nytta, är det en välsignelse. Med min erfarenhet hoppas jag kunna skapa möjligheter för andra att bygga gemenskap. Att skapa ett sammanhang där vi kan mötas, lösa problem och stödja varandra. Att dela sina tankar och bekymmer med andra gör att bördan känns lättare, och du känner dig inte ensam. Utlandskyrkan kan inte alltid kan företrädas på samma sätt. Som lokalanställd omfattas du av andra arbetsrättsliga lagar än de svenska. Förbundets befogenheter att företräda dig som medlem är begränsade. Därför blir nätverket desto viktigare. - Jag ser fram emot att välkomna nya medlemmar och att lära mig nytt, reflekterar Maria Olofsdotter Bråkenhielm. Trots att jag har varit präst sedan 2004, är det alltid något nytt att ta till sig. Det är ett pågående arbete, och förändringar sker ständigt. - Jag hoppas att Svenska kyrkans medarbetare i utlandstjänst hittar hit till vår gemenskap och tar kontakt, avslutar hon. Blir vi fler stärker vi varandra. Vi behöver varandra. Håll gärna utkik efter nästa medlemsmöte. Text: Marianne Wijkmark

Annika Almström, medberoendecoach, distriktschef och komminister i Hägerstens församling, har själv varit på gränsen till utmattning flera gånger. När hon fick reda på drivkrafterna bakom har hon ägnat sig åt att hjälpa andra att se mönstren och påbörja resan mot läkande. Att förstå mekanismerna bakom medberoende kan underlätta livet på så många vis, även i arbetslivet. - Som präst under drygt 30 år mötte jag många människor och ville gärna hjälpa, ler Annika Almström. Jag hade alltid mycket att göra och var alltid stressad. Tre gånger fann jag mig på gränsen till utmattning på grund av konflikter som jag inte förstod. - Men en morgon visade min sambo mig en modell som heter ”Medberoendes triangel”, berättar Annika Almström. Det är en modell utvecklad av Stephen Karpman som beskriver de destruktiva rollmönster som kan uppstå i relationer där medberoende finns. - Det var då jag insåg varför jag hamnat i utmattning. Det fascinerade mig, och jag började förstå att vägen till läkning från överanpassning låg i att sätta mig själv i fokus. Vad är då medberoende? - Överanpassning är ett ord som beskriver precis vad medberoende är, säger Annika Almström. Det handlar i första hand om att vi inte klarar av att sätta gränser. Det är svårt att säga nej när andra ber om hjälp. Det finns ett behov av att finnas där för andra, ofta på bekostnad av sina egna behov. En del kan uppleva att de är högkänsliga då de ständigt har "tentaklerna ute" för att känna av andra människors mående och anpassa sig därefter. Detta skapar en ständig inre stress. Ett typiskt drag hos medberoende personer är att de tar på sig ett ansvar som egentligen inte är deras. De går så långt i sin omtanke att de riskerar att överanpassa sig och till och med ta över andras liv. I sin strävan att hjälpa kan de utveckla ett behov av kontroll – de blir den som andra lutar sig mot, men också den som styr och påverkar andras liv i hög grad. I grund och botten handlar medberoende om låg självkänsla. Svårigheten att sätta gränser bottnar ofta i en rädsla för att bli övergiven och oälskad. Behovet av att vara behövd kan bli så starkt att det formar hela ens identitet. Många medberoende personer ogillar förändringar och föredrar att hålla fast vid det välbekanta. De vill undvika överraskningar och har ofta en bakgrund där de tvingats anpassa sig till en svår uppväxt. Även om begreppet medberoende ofta kopplas till att ha vuxit upp med föräldrar som haft ett beroendeproblem, behöver det inte alltid vara fallet. Medberoende kan också uppstå i familjer där föräldrarna varit känslomässigt otillgängliga, psykiskt sköra eller befunnit sig i en svår livssituation. - Mina föräldrar levde i ett trauma då min två år äldre bror föddes med Downs syndrom och hjärtfel, säger Annika Almström. De blev fråntagna sitt barn och visste inte om han skulle överleva. Därför var det svårt för dem att se mig och mina behov. Medberoende är ingen diagnos, men det är ett utbrett fenomen. Många människor bär på en överanpassning som påverkar deras relationer och välmående. Det är en form av dysfunktion som kan ta sig många olika uttryck – och det är viktigt att lyfta fram och förstå dess rötter. Öppna och stängda familjesystem – hur påverkas barnen? Familjesystem kan ofta delas in i två kategorier: öppna och stängda. Dessa system påverkar hur familjemedlemmarna kommunicerar, hanterar känslor och relaterar till varandra – och i förlängningen även hur barnen formas och utvecklar sina egna strategier för att hantera livet. Stängda familjesystem – en grogrund för medberoende I ett stängt familjesystem präglas miljön av tystnad, hemligheter och osäkerhet. Här saknas ofta en tydlig och trygg vuxenroll, och barnen tvingas istället anpassa sig efter de vuxnas känslolägen. De lär sig att pejla av stämningen: Är det okej att jag uttrycker mig nu? Kan jag visa att jag är arg eller ledsen? Hur föräldrarna reagerar kan variera från dag till dag, vilket skapar en konstant osäkerhet. Barnet blir vaksamt och utvecklar en ständig beredskap – tentaklerna ute, skannande sin omgivning för att undvika konflikt eller avvisande. Det handlar inte bara om att undvika att göra fel i en viss situation, utan om en djupare rädsla för att vara fel. När viktiga ämnen aldrig diskuteras och känslor sopas under mattan, skapas en tystnad som föder skam. Familjen kan vara kärleksfull och ha de bästa intentionerna, men något gör att de vuxna inte förmår att fullt ut axla sin roll som trygga ledare för barnen. Konsekvenserna blir ofta långtgående. Barn som växer upp i ett stängt system får en otrygg grund att stå på. De lär sig att vissa saker inte får sägas högt, att vissa känslor inte får visas och att familjens regler är viktigare än deras egen upplevelse av världen. De utvecklar tidigt överlevnadsstrategier – copingmekanismer – för att hantera bristen på spegling och trygghet vilket kan sätta spår långt in i vuxenlivet och i arbetslivet. Öppna familjesystem – en tillåtande miljö I ett öppet familjesystem ser vi det motsatta: här får känslor finnas, och kommunikationen är ärlig och tillåtande. Ett barn som är argt, ledset eller glatt möts som samma person, oavsett vilken sinnesstämning föräldrarna är i. Om en förälder är trött eller har en dålig dag uttrycks det öppet, utan att barnet behöver gissa eller anpassa sig. Det gör att barnet kan känna sig tryggt i sin egen upplevelse och identitet. I dessa familjer finns också ett naturligt flöde – vänner och bekanta kommer och går, samtal förs utan rädsla, och det finns en grundläggande tillit till både varandra och omvärlden. En blandning av öppet och stängt Många familjer rymmer båda dessa aspekter i olika grad. - I min egen familj fanns en yttre öppenhet, men under ytan fanns ett trauma som inte gick att prata om – där var systemet stängt. Det finns många nyanser, och varje familj utvecklar sin egen dynamik. I dysfunktionella familjer utvecklar barn ofta olika överlevnadsstrategier för att hantera en vardag fylld av osäkerhet, brist på trygghet och känslomässig frånvaro. Dessa strategier kan följa med långt in i vuxenlivet och påverka relationer, arbetsliv och självbild. Här är några av de vanligaste rollerna som barn tar på sig för att överleva i en familj där trygghet och spegling saknas. Tapetblomman – det osynliga barnet Det osynliga barnet väljer att gömma sig i skuggorna. Genom att inte ta plats, inte orsaka bekymmer och inte kräva uppmärksamhet minskar risken för konflikt. Dessa barn är ofta mycket anpassningsbara och skapar egna världar genom fantasivänner, dagdrömmar eller kreativa uttryck. De har ett rikt inre liv men saknar en känsla av tillhörighet – de är närvarande i familjen, men deltar inte. I vuxenlivet är tapetblomman ofta en tyst och tillbakadragen person på arbetsplatsen. De anpassar sig och smälter in till den grad att de bär på en frustration som ibland kan komma ut genom oväntade och starka reaktioner. Många kämpar med psykisk ohälsa, depression och känslan av att vara osynliga. För en del blir en diagnos eller medicinering en form av bekräftelse – ett sätt att få sin existens erkänd. För att läka behöver tapetblomman träna på att ta plats och uttrycka sina behov. Clownen – den som skojar bort allt I familjer där det finns missbruk eller andra problem kan humorn bli en överlevnadsstrategi. Clownen gör allt för att få de vuxna att skratta och lätta på stämningen. Genom att vara rolig och spexig kan barnet kortvarigt få föräldrarna att glömma problemen. Clownen blir ofta klassens clown. Som vän är hen lättsam och trevlig, men har svårt att släppa någon in på djupet. Bakom den glada fasaden finns ett sårat barn som längtar efter närhet, men som samtidigt är rädd för att visa sig sårbar. I vuxenlivet kan clownen bli en skicklig försäljare eller underhållare. Men i arbetslivet kan denna person också skapa problem. Att alltid skämta och skoja kan sabotera seriösa samtal på arbetet. Clownen kan också ha svårt att ta ansvar och undviker gärna djupa samtal och nära relationer. Många clowner riskerar att hamna i missbruk, eftersom de har svårt att sätta gränser och gärna flyr in i nöjen och alkohol för att slippa möta sig själva. För att läka behöver clownen våga möta sig själv och våga bli sedd. Syndabocken – familjens problem blir barnets skuld I vissa familjer är det barnet som blir problemet, det utåtagerande barnet som "förstör" familjens harmoni. I själva verket är det ofta familjens egen dysfunktion som projiceras på barnet. Syndabocken känner sig tidigt utanför och söker sig ofta till andra i liknande situationer. De hamnar lätt i destruktiva miljöer, på gator och i gäng, eftersom tillhörighet – oavsett om den är positiv eller negativ – är viktigare än att vara ensam. I arbetslivet kan syndabocken ha svårt att engagera sig i värdegrundsarbete eller samarbeta i team, eftersom de aldrig känt sig som en del av en gemenskap. De bär ofta på känslor av avundsjuka och kan ha svårt att hantera andras framgång. Bland de olika rollerna är syndabocken mest sårbar för missbruk. Känslor av övergivenhet och utanförskap kan leda till självdestruktiva beteenden och en konstant jakt på något som kan dämpa smärtan. För att läka behöver syndabocken hitta sin rätta identitet. Hjälten – den som presterar för att bli älskad Hjälten är barnet som hanterar familjens problem genom att bli bäst. De presterar på topp i skolan, inom idrott eller i andra sammanhang – allt för att skapa en illusion av att familjen är framgångsrik och problemfri. Föräldrarna bidrar sällan till hjälterollen, men när barnet lyckas är de där och tar åt sig äran. Hjälten får bekräftelse genom sina prestationer, och självkänslan blir därför helt knuten till framgång. I vuxenlivet är hjälten ofta en driven person – chefer, entreprenörer och högpresterande yrkespersoner finns ofta i denna kategori. Men samtidigt har de svårt att sätta gränser och riskerar att bränna ut sig. De är ständigt upptagna, deras kalender är full, och de prioriterar ofta bort sin egen familj. För att läka behöver hjälten inse att hens värde inte är kopplat till prestation. Räddaren – den som tar på sig föräldrarnas ansvar Räddaren är barnet som axlar vuxenrollen i familjen. De städar, tröstar, medlar och ser till att vardagen fungerar. Ofta hjälper de en berusad förälder till sängen eller tar hand om småsyskon för att täcka upp där de vuxna brister. Som vuxna dras räddaren ofta till omsorgsyrken som polis, sjukvård, kyrka eller socialt arbete. De har en unik förmåga att fånga upp människors behov, men de riskerar också att bli utnyttjade – de tar på sig för mycket och säger sällan nej. På arbetsplatsen är räddaren den som alltid ställer upp, tar de tunga arbetsuppgifterna och håller ihop gruppen. Men om de hamnar hos en dålig arbetsgivare kan de pressas till utmattning, eftersom de aldrig sätter sina egna behov främst. För att läka behöver räddaren dra hälsosamma gränser mot andra och förstå att hen är värdefull även om hen inte är behövd. Oavsett vilken roll barnet tar sig an, bär de alla med sig samma grundläggande sår: skam, skuld och en längtan efter att bli älskade för den de är, inte för vad de gör. Dessa mönster kan följa med långt upp i vuxenlivet och påverka både relationer och arbetsliv. - I kyrkan arbetar vi i en organisation som har ett gränslöst uppdrag och som på många sätt kan göda ett medberoende/överanpassning om vi inte är observanta, säger Annika Almström. Genom att bli medveten om dessa roller kan vi börja bryta mönstren – och istället skapa en ny väg där vi får vara oss själva, utan att anpassa oss för att överleva. Text: Marianne Wijkmark Bild: TT/Bildhuset/Jerker Andersson

Juridiska avtal kan spela en viktig roll när det kommer till att skapa trygghet och förhindra konflikter i vardagen. Oavsett om du blir sambo, köper en bil eller vill låna ut pengar till en vän, finns det specifika avtal som är viktiga att känna till. I denna artikel går vi igenom grundläggande avtal för situationer som många privatpersoner någon gång kommer i kontakt med. Vad är ett juridiskt avtal och varför är det viktigt? Ett juridiskt avtal är en rättsligt bindande överenskommelse mellan två eller flera parter avseende deras rättigheter och skyldigheter gentemot varandra. Skriftliga avtal är ofta att föredra framför muntliga eftersom de kan minska risken för missförstånd och tvister. Ett skriftligt avtal tydliggör parternas rättigheter och skyldigheter, och kan dessutom i ett senare skede underlätta bevisning avseende vad som var överenskommet. Om du till exempel lånar ut pengar till en vän eller familjemedlem utan att ha ett skriftligt avtal, kan det uppstå problem om det senare uppstår oenighet om villkoren för lånet. Utan ett skriftligt avtal kan det till exempel vara svårt att bevisa hur mycket pengar som lånades ut, när återbetalningen skulle ske, och om det fanns några räntor eller andra villkor kopplade till lånet. Viktiga avtal för din vardag Hyresavtal Om du hyr bostad är det en god idé att ha ett skriftligt hyresavtal. Avtalet kan innehålla detaljer som till exempel deposition och uppsägningstid. Köpekontrakt för privatköp När du köper eller säljer större tillgångar som en bil eller båt är ett köpekontrakt nödvändigt. Avtalet bör specificera alla viktiga detaljer om köpet, så som pris, betalningsvillkor, eventuella garantier och övriga villkor för transaktionen. Samboavtal Om du bor tillsammans med din partner är ett samboavtal viktigt för att skydda din egendom och undvika konflikter vid en eventuell separation. Ett samboavtal reglerar hur tillgångar ska fördelas mellan sambor vid en bodelning. Samboavtal är inte samma sak som äktenskapsförord, där det senare används för att reglera egendomsförhållanden vid bodelning mellan makar. Testamente Ett testamente är inte ett avtal, men likväl ett viktigt dokument om du önskar bestämma hur dina tillgångar ska fördelas efter din bortgång. Även om du inte har stora tillgångar kan det vara viktigt att ha ett testamente för att undvika oklarheter och konflikter bland arvingar. Ett tydligt och juridiskt korrekt testamente kan ge trygghet för både dig och dina nära och kära. Skuldebrev Om du lånar ut eller lånar pengar kan ett skuldebrev vara att rekommendera. Detta dokument bör bland annat specificera lånebeloppet, återbetalningstiden och eventuella räntor. Fullmakter Fullmakter används i specifika situationer där någon annan ska agera åt dig, till exempel vid köp eller i kontakt med myndigheter. En fullmakt bör bland annat tydligt ange vilka befogenheter den som får fullmakten har och under vilken tidsperiod fullmakten gäller. Vanliga frågor om avtal för privatpersoner Behöver jag ett avtal även om jag litar på personen? Det kan vara en bra idé att ha ett skriftligt avtal även om du litar på personen. Situationer kan ändras över tid, och då kan ett skriftligt avtal som visar på vad ni en gång var överens om, minska risken för konflikter. Vad gör jag om en avtalspart bryter mot avtalet? Om en avtalspart bryter mot avtalet, bör du först försöka lösa situationen genom att kommunicera med den andra parten och på det sättet försöka nå en överenskommelse. Om det inte fungerar kan det i vissa situationer behöva vidtas rättsliga åtgärder. Det kan innebära att du kontaktar en jurist för att få råd om hur du ska gå vidare. I vissa fall kan det vara nödvändigt att ta ärendet till domstol för att få avtalet verkställt. Kan jag använda en avtalsmall från nätet? Det kan fungera att använda en avtalsmall från nätet, men det är viktigt att vara medveten om att dessa mallar inte alltid är anpassade för din specifika situation eller följer gällande lagar. Det är därför alltid en god idé att granska mallen noggrant och anpassa den efter dina behov. Om du är osäker på hur du ska göra detta kan det vara klokt att konsultera en jurist som kan hjälpa dig att säkerställa att avtalet är juridiskt bindande och skyddar dina intressen. En jurist kan också hjälpa dig att identifiera eventuella fallgropar och se till att alla viktiga detaljer är inkluderade i avtalet. Så skriver eller granskar du ett avtal Använd ett tydligt språk och undvik juridiska fällor. När du skriver eller granskar ett avtal är det viktigt att använda ett tydligt och enkelt språk. Ett tydligt språk minskar risken för missförstånd och gör det enklare att följa avtalet i praktiken. Samtidigt är det viktigt att avtalet är juridiskt gångbart och uppfyller alla lagkrav. Om du är osäker på hur du ska formulera något, kan det vara bra att konsultera en jurist för att säkerställa att avtalet är korrekt, tydligt och juridiskt bindande. Kontrollera att alla parter förstår och godkänner villkoren. Innan avtalet signeras är det viktigt att alla parter noggrant läser igenom och förstår villkoren. Se till att diskutera och klargöra eventuella oklarheter eller frågor som kan uppstå. Det är också viktigt att alla parter är överens om villkoren och godkänner dem. Om någon part inte förstår eller inte är överens om något bör detta lösas innan avtalet signeras, så att inte oväntade oklarheter dyker upp i framtiden. Att ha rätt juridiska avtal på plats är sammanfattningsvis viktigt för din trygghet i vardagen. Det är en god idé att med jämna mellanrum se över din situation och fundera på vilka avtal som kan vara aktuella för dig så att du undviker framtida problem. Om du känner dig osäker på hur du ska upprätta eller granska ett avtal, är det alltid klokt att kontakta en jurist som kan säkerställa att avtalet är juridiskt korrekt och anpassat efter dina behov. På detta sätt minskar du risken för att viktiga detaljer förbises och att avtalet inte håller i en juridisk prövning. Ett välskrivet avtal skyddar inte nödvändigtvis bara dig, utan även de personer du ingår avtalet med. Det skapar tydlighet och trygghet för alla inblandade parter. Annie Reizenstein, jurist HELP Försäkring   KyrkAs PrivatjuridikBehöver du hjälp med enskild egendom eller annat inom privatjuridik? Om du har juristförsäkringen KyrkAs Privatjuridik genom ditt medlemskap i förbundet är du välkommen att kontakta HELP Försäkring. Då får du snabbt kontakt med en jurist som kan ge dig både förebyggande rådgivning och hjälp vid domstolsärenden, utan timkostnad. Logga in med BankID på Min sida, mejla till info@helpforsakring.se eller ring HELPs kundservice på 0771–985 200 så får du hjälp. På Min sida kan du också själv upprätta viktiga digitala avtal, om du så vill. 

Musarm är ett växande problem som många drabbas av. Detta uppmärksammas fredagen den 28 februari genom Internationella musarmsdagen – en viktig påminnelse om vikten av ergonomi på arbetsplatsen. I Arbetsmiljöverkets nyhetsbrev lyfts riskerna med musarm fram, liksom hur besvären kan förebyggas. Genom att använda ergonomiska hjälpmedel och ha rätt sittställning kan arbetsgivare minska risken för belastningsbesvär såsom värk och stelhet i armar, nacke, handled, rygg och fingrar. KyrkA vill som fackförbund betona vikten av dessa frågor. Vi rekommenderar användning av en mousetrapper eller motsvarande, tillsammans med ett separat tangentbord för att minska belastningen. Vid första tecken på besvär är det viktigt att söka sig till en naprapat eller liknande för att få rätt behandling och övningar i tid. Besök Arbetsmiljöverkets hemsida för mer information: Datorer och bildskärmar - Arbetsmiljöverket

Förhandlingarna inom årets avtalsrörelse pågår och befinner sig fortfarande i ett tidigt skede. Nästa vecka blir förhandlingsfri på grund av sportlovet i Stockholm. Hittills har diskussionerna varit konstruktiva.

Biskop Fredrik gästade nyligen KyrkA för att belysa en av Svenska kyrkans stora utmaningar – arbetsmiljön. I sitt anförande lyfte han fram hur brister i arbetsmiljön kan bidra till psykisk ohälsa bland de anställda, något som både Försäkringskassans och Sacos rapporter styrker. Stress och pressade arbetsförhållanden, ofta kopplade till onödiga och oskäliga arbetsuppgifter, är ett återkommande problem för många akademiker inom kyrkan. Biskopen fokuserade på behovet av att minska på tidstjuvarna och öka medledarskapet som en väg att förbättra arbetsmiljön i Svenska kyrkan. Detta utvecklade han närmare i sin motion till kyrkomötet 2021. Motionen avslutas med följande ord: Ett ökat inslag av tillitsbaserad styrning kan innebära att olika styrprocesser i högre grad utformas med fokus på ständigt pågående relationsbyggande, medledarskap och delande lärandemiljöer, istället för en låsning till olika former av styrdokument, som lätt blir pappersprodukter som när de är beslutade faller i glömska då fokus blir nästa pappersprodukt som ska tas fram.   Dessvärre avslogs hans ansökan om att stärka det tillitsbaserade ledarskapet, och problemen kvarstår. Vilka är då utmaningarna med arbetsmiljön i Svenska kyrkan? Biskop Fredrik lyfte fram tre saker: Administrativa tidstjuvar Vi vet att vi är fångar i ett system med en lång rad praktiska, tekniska och smarta lösningar. Som vill ge oss tid men som tar tid. Som vill underlätta vårt arbete men som ibland försvårar vårt arbete. Som vill ge oss en större frihet och flexibilitet i arbetslivet men som också binder oss och gör oss låsta. Vi tenderar att ha mer fokus på det som är avsett att stötta än på själva ”frukten”. Överdriven dokumentstyrning Varje gång vi ställs inför ett problem tenderar vi att skapa nya styrdokument, riktlinjer eller policyer. Resultatet blir en ständigt växande byråkrati, där det är lätt att lägga till men svårt att ta bort. Att minska antalet styrsystem möts ofta av motstånd, trots att det behövs för att skapa effektivare och mer flexibla arbetssätt. Vi måste zooma ut, se helheten och våga ta bort det överflödiga. Fjärrstyrning och minskad tillit En konsekvens av administration och dokumentstyrning är att detaljstyrningen ökar, samtidigt som den sker på avstånd. Detta underminerar tilliten till medarbetarnas professionalism och leder till frustration. Även när problemen är tydliga och nedskrivna är det svårt att röra sig i en ny riktning – vilket än mer belyser kärnproblemet. Vilka lösningar finns? Ett tydligt och lyssnande ledarskap Först av allt betonar biskop Fredrik behovet av närvarande ledare. Ledare som inte drar sig undan och fjärrstyr utan som istället ser poängen och vikten av att skapa dialog. En tydlig ledare som inte lyssnar blir auktoritär, medan en lyssnande ledare utan tydlighet riskerar att uppfattas som svag. Balansen är avgörande för att bygga förtroende och tillit. Organisatoriskt självförtroende Kyrkan behöver en stark och tydlig identitet som genomsyrar alla medarbetare. Att vi går med raka ryggar och är stolta medarbetare ger självförtroende åt hela organisationen. Man ska bära visionen i sin kropp, inte i sin väska. Det handlar om att förmedla varför kyrkan finns och det ska vara lika uppenbart som varför Ica eller Coop finns. Ledarskapets roll är att peka ut riktningen. ”Den som har en berättelse om framtiden äger nuet.” Ramar och frihet En balans mellan tydliga ramar och frihet för varje medarbetare är avgörande. Utan ramar riskerar vi kaos, och utan frihet blir kreativiteten beskuren. Med rätt balans skapas glädje i arbetsuppgifterna. När medarbetare vet vad som förväntas och samtidigt får använda sina talanger och gåvor fungerar arbetet som bäst. Samskapande dialog om kärnverksamheten Vi behöver hitta formerna för ett gemensamt sökande efter riktningen. Ibland kallas det för medägarskap eller maktdelaktighet. Delaktigheten handlar inte bara om att vara en mekanisk utförare. Delaktigheten börjar när vi får vara med och styra riktningen på skutan. Att ha en ledare som är så trygg i sig själv att hen vågar öppna för delaktighet i att ta fram riktningen. Det lyhörda arbetet med riktningen betyder att ledaren lyssnar in andra. Det långsamma betyder att det handlar mer om reform än revolution. Relationer som grund Relationer är nyckeln till en stark organisation. Och att bygga broar; mellan ledare, medarbetare, förtroendevalda och medlemmar. Relationerna behöver stärkas genom samtal om det allra viktigaste – livsberättelser. En meningsskapande dialog måste föras. Lärande tillsyn Genom att uppmärksamma det som fungerar väl och samtidigt lyfta fram vad som kan bli bättre, kan kyrkan växa och inspirera. Frågor som ”Vad längtar du efter?” fångar både arbetslivets och livets behov och bidrar till en helhetssyn. Det är viktigt med en lärande tillsyn. Från örike till fastland Många församlingar känner igen sig i bilden ”ett vackert örike utan fastland”. De olika verksamheterna är bra i sig själva, men det kan vara svårt att se hur allt hänger ihop.  Vi behöver ha ett fastland i en gemensamt firad gudstjänst. Ett centrum som binder samman och stärker kyrkans identitet. Sammanfattningsvis kan församlingar i Svenska kyrkan möta sina utmaningar genom att främja närvarande ledarskap, stärka sin identitet, skapa balans mellan ramar och frihet, engagera i samskapande dialog, värna relationer, utveckla en lärande kultur och bygga samman sina verksamheter kring en gemensamt firad gudstjänst.   Text: Marianne Wijkmark Fotograf: Lina Alriksson