Julfirande och arbetsrätten – vilka ”klappar” är okej?

De flesta av oss uppskattar att få en julklapp. Är du lyckligt lottad kanske du får en julklapp av din arbetsgivare. Men det finns andra klappar som du kanske inte vill ha. Jakob Lindholm, en av KyrkAs arbetsrättsjurister, vägleder dig genom de grundläggande reglerna om oönskad uppmärksamhet.

Beteende på julfesten
Arbetsplatsens julfest är i det flesta fall en trevlig tillställning för de anställda, men det finns såklart undantag. Det som sker på  arbetsplatsens julfest har ofta en nära koppling till tjänsten, varför arbetstagare som utgångspunkt kan hållas arbetsrättsligt
ansvariga för sitt agerande.

Mjuka klappar – Närmanden, beröring eller kränkningar

Trakasserier
Trakasserier är handlingar, beteenden eller bemötanden som kränker den utsattes värdighet på ett sätt som har anknytning till de skyddade diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan avse fysiskt, verbalt eller annat uppträdande. För att bedöma om agerandet utgör trakasserier måste vi fråga oss: Är det oönskat? Finns insikt? Finns orsakssamband?

Oönskat
Det är den som utsätts för ett visst agerande som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande och därmed oönskat.

Insikt
Den som trakasserar måste ha insikt om att hans eller hennes handlande kränker någon på ett sätt som kan utgöra diskriminering. Det finns krav att den som upplever sig utsatt ska uttrycka att beteendet är oönskat (vilken även kan ske i efterhand), om det inte är så uppenbart att den som trakasserar rimligen borde ha förstått det.

Orsakssamband
Det måste finnas en koppling till någon diskrimineringsgrund. Det är dock inte nödvändigt att diskrimineringsgrunden kan kopplas direkt till den utsatta personen. Även när anknytningen gäller någon annans tillhörighet, eller när det är fråga om felaktigt förmodad tillhörighet till en skyddad grupp, är orsakssambandet uppfyllt.

Syftet spelar ingen roll
Syftet är oväsentligt för om ett visst handlande ska ses som trakasserier. Även oavsiktliga förfaranden kan vara diskriminerande. Det är  effekten av beteendet som är avgörande

Sexuella trakasserier
Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Förutom kommentarer och ord kan det vara att någon till exempel tafsar eller kastar närgångna blickar. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, inbjudningar och anspelningar. Att visa pornografiskt innehåll har ansetts kunna utgöra sexuella trakasserier. Sexuella trakasserier utgör diskriminering och bedöms på
samma sätt som trakasserier, men med den skillnaden att det inte behöver vara kopplat till en diskrimineringsgrund.

Är agerandet brottsligt?
Agerandet som utgör sexuella trakasserier kan även anses brottsligt, det kan exempelvis utgöra sexuellt ofredande.

Sexuellt ofredande
Som förutsättning för straffansvar gäller att gärningen varit ägnad att kränka målsägandens sexuella integritet. Gärningen kan begås genom såväl ord som handling. Sexuellt ofredande kan vara till exempel blottande eller tafsande. Bevisbörda och beviskrav – Bevisbördan ligger på arbetsgivaren. Beviskravet får inte ställas lägre än i brottmål, dvs. arbetsgivaren måste kunna bevisa brottet på samma
sätt som en åklagare hade behövt bevisa brott vid rättegång.

Hårda klappar

Våld/Hot om våld
Våld och hot om våld är oacceptabelt på en arbetsplats eller i anslutning till tjänsten (dessutom utgör det i regel ett brott ex. misshandel). Undantaget är självförsvar s.k. nödvärn.

Skadegörelse
Att en arbetstagare medvetet förstör eller skadar egendom till men för någon annan är oacceptabelt (dessutom utgör det i regel ett brott).

Klappa ihop

Alkoholmissbruk
Alkoholmissbruk syns inte alltid, tänk på att det finns nyktra alkoholister. Fundera på om det ska finnas alkohol på festen. Om alkohol förekommer bör det finnas alkoholfria alternativ och en arbetsplatskultur där det är okej att avstå alkohol utan att ifrågasättas.

Droger
Bruk och innehav av narkotika är olagligt dvs. arbetstagare får inte ta narkotika på arbetsplatsen eller för den delen på julfesten.

Måste jag klappa?

Har en arbetstagare rätt att vägra att delta på julfesten? En arbetsgivare torde sällan ha ett intresse av att tvinga en anställd att delta på
julfesten. För att i praktiken kunna tvinga en anställd att närvara på julfesten torde krävas att arbetsgivaren utbetalar lön.

Mat och dryck
Tänk på att arbetstagare har rätt att vägra äta viss mat eller dryck. Det är tveksamt om diskriminering skulle kunna bli aktuellt, för det fall alternativ inte står till buds. Veganism eller vegetarianism faller inte in under någon diskrimineringsgrund, var dock uppmärksam på att religion och funktionsnedsättning är diskrimineringsgrunder.

Bilder och film
Vill arbetsgivaren ta bilder eller filma julfesten krävs laglig grund för lagringen av personuppgifter (exempelvis samtycke eller avtal).

Klappat och klart

Avskedande och uppsägning?
Om arbetstagaren grovt åsidosatt sina åligganden gentemot arbetsgivaren, kan arbetsgivaren avskeda arbetstagaren. Några exempel på när avskedande kan bli aktuellt är vid våld, hot om våld, brott i tjänsten och grovt åsidosättande av lojalitetsplikten.

Vid mindre allvarliga händelser kan uppsägning istället vara aktuellt. I denna situation måste arbetsgivaren utreda omplaceringsmöjligheterna. Den anställde måste därtill ha blivit medvetandegjord om att denne riskerar anställningen om
agerandet inte upphör (exempelvis genom erinran).