Kyrkans Akademikerförbund inledde den 22 januari avtalsrörelsen med Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation (Skao). Målet är att ett nytt avtal ska vara klart den 31 mars i och med att det gamla treåriga avtalet löper ut. De avtal som är uppsagda och där parterna nu ska hitta en ny väg framåt tillsammans är framförallt löneavtalet och allmänna bestämmelser. Även Utlandsavtalet är uppsagt av arbetsgivarna.
KyrkA:s yrkanden i avtalsrörelsen gäller bland annat löneavtalet, höjda pensionsavsättningar och att så många som möjligt innefattas i turordningskretsarna. I texten här nämner vi ett axplock av våra yrkanden för att senare återkomma till flera av dem. KyrkA yrkar också att alla särskilda ersättningar höjs med samma procentuella höjning som löneökningsutrymmet, men därutöver yrkas vissa särskilda satsningar.
Bättre villkor för lägerverksamhet
KyrkA vill ha bättre villkor för det arbete med lägerverksamheten.
– Det utgår ingen extra ersättning vad gäller ob och övertid för de som har oreglerad arbetstid vid lägerverksamhet och det känns orättvist. Många jobbar också sena kvällar och helger i övrigt och det är viktigt att de kompenseras, säger förbundsordföranden Bror Holm.
Vibeke Hammarström anser att ersättningarna generellt är låga och vill därför se en höjning, men även en tydlighet i vad som gäller.
Ett av de områden som medlemmar framfört många klagomål är användandet av möjligheten att förskjuta arbetstid. KyrkA välkomnar en diskussion om användandet av denna paragraf och villkoren. Vid förskjuten arbetstid kan den anställde bli ombedd att jobba på en annan tid, men ersättningens storlek beror hur nära inpå man fått reda på det, förklarar hon.
Klimatbonus
KyrkA yrkar på en höjning av ersättningen i bilavtalet. Men ett viktigt yrkande gäller Svenska kyrkan och klimatet.
– Vi vill se en klimatbonus för den som växlar över till el- eller hybridbil, och att arbetsgivaren kan tillhandahålla elcyklar där det är möjligt, säger Vibeke Hammarström.
Rätt till särskild klädsel
Arbetsgivarorganisationen föreslår att reglerna om arbetskläder avskaffas. Dessa regler handlar om exempelvis kaftaner för präster och högtidsdräkter för diakoner.
– Detta behöver diskuteras, men om det krävs en viss klädsel då ska arbetsgivaren också bekosta det”, säger Bror Holm, ordförande i Kyrkans Akademikerförbund.
Om det är klarlagt att det i tjänsten ingår att vikariera för kyrkoherden när denna är frånvarande till exempel vid semester, ska hänsyn tas till detta när ingångslönen fastställs och vid löneöversyner.
Risktillägg för hot och våld
Om arbetsuppgifterna innebär att arbetstagaren riskerar att utsättas för hot och våld finns inom flera branscher ett risktillägg. Mot bakgrund av den risk anställda i kontaktyrken löper har KyrkA yrkat att avtalet bör innehålla en skyldighet för arbetsgivare att arbeta förebyggande här.
– Vi vill också se ett risktillägg i lönen eftersom hot och våld är en företeelse som förekommer, säger Vibeke Hammarström.
KyrkA vill även lyfta möjligheten till samtal med psykolog och terapeut för grupper som jobbar i utsatta situationer. Det kan gälla också vid andra svåra frågor och även som en förebyggande åtgärd om någon ligger i farozonen för utmattning.
Lokalt anställda i Skut
Gällande utlandsavtalet är anställningen huvudfrågan. Skut överväger att de utsända istället ska bli lokalt anställda i den församling de arbetar i.
– Det är en jättestor förändring. Här kommer skydd och kollektivavtal in om de ska anställas lokalt, säger Vibeke Hammarström. Detta är ett av våra yrkanden när det gäller utlandsavtalet.
Medlemmar bör också erbjudas fler besök på mödravårdscentralen vid graviditet med bibehållna förmåner, samt ett tillägg till ökad tillfällig föräldrapenning.
– Vi vill också ha en utvecklingstimme i veckan som kan ägnas till egna studier och reflektion kring det egna ansvarsområdet, säger Bror Holm.
Både KyrkA och Skao har framfört till varandra att de hoppas på och kommer att arbeta för en god ton och en ömsesidig respekt under förhandlingarna. Parterna var även överens om att utgångspunkten är att löneökningarna bör följa industriavtalets lönenorm, det så kallade märket, och är därför beredda att invänta resultatet av förhandlingarna mellan industrins parter.
