Det kan vara tufft att köpa sin första bostad i en tid när bostadspriserna ständigt sätter nya rekord. Om du som förälder har möjlighet att hjälpa dina barn ekonomiskt vid ett köp finns det en del att tänka på för att slippa missförstånd och senare arvskonflikter.
Att föräldrar vill hjälpa sina barn i livets olika skeden är fullt förståeligt. Därför är det vanligt, och ibland kanske till och med ett måste, att de föräldrar som har möjlighet hjälper till med kontantinsatsen vid det första lägenhetsköpet för att en ung vuxen ska ha möjlighet att kunna flytta hemifrån.
Om du är i den situationen som förälder kan det vara värt att fundera över hur du ska gå tillväga. Är pengarna tänkta som en gåva eller är de ett lån som barnet ska betala tillbaka? När ska återbetalningen i så fall ske? Om pengarna är tänkta som en gåva – är den då menad som ett förskott på arv eller ska den inte alls tas upp när du går bort?
Är ekonomiska bidraget en gåva?
Om ditt ekonomiska bidrag till bostadsköpet är en gåva betyder det att du som förälder inte tänker kräva någon återbetalning för den summa du bidragit med. Då är det viktigt att upprätta ett gåvobrev för att det ska vara tydligt hur gåvan ska hanteras den dagen du själv lämnat jordelivet.
Genom gåvobrevet har du bland annat själv möjlighet att bestämma om gåvan ska betraktas som ett förskott på arv efter dig eller inte. Om du inte upprättar något gåvobrev kommer gåvan däremot i regel att betraktas som ett förskott på arv och värdet av gåvan kommer därför avräknas barnets arvslott.
Vill du låna ut pengarna?
Är ditt ekonomiska bidrag till bostaden i stället menat att vara ett lån, betyder det att din avsikt är att du ska få tillbaka pengarna. Att upprätta en lånehandling (revers) mellan dig och ditt barn innebär en möjlighet att klargöra vad som egentligen gäller: när pengarna ska vara återbetalda, om någon ränta ska utgå, om skulden påverkas av en eventuell värdeökning av bostaden, vad som ska hända med beloppet om lägenheten säljs innan pengarna har återbetalats med mera. Sammantaget innebär en lånehandling en trygghet för både dig och ditt barn eftersom ni får tydliga ramar för lånet.
Vad händer om ni blir oeniga?
Utan tydliga ramar händer det inte allt för sällan att det uppstår delade meningar om vad det ekonomiska bidraget till bostaden egentligen handlade om. Det kan utlösa en konflikt som inte bara är juridiskt snårig utan även förstås blir tråkigt i en familjesituation. I ett rättsfall som Högsta domstolen har tagit ställning i var frågan om vem som har bevisbördan för om pengaröverföringen var en gåva eller ett lån. Domstolen fastslog då att det är den som påstår att det var en gåva som ska bevisa det. Att det ofta är närstående personer som är parter i dessa tvister medför inte att bevisbördan ändras eller att beviskravet sänks. Även i situationer mellan förälder och barn blir det upp till den som påstår att det är en gåva att bevisa det. Om inte det kan bevisas ska pengarna alltså återbetalas.
När en tredje part är inblandad
En annan omständighet som kanske kan komplicera saken är om barnet köper bostaden tillsammans med sin partner/sambo/make/maka, eller tänker sig att använda bostaden som gemensam bostad med denna. I en sådan situation är korrekta gåvohandlingar eller lånehandlingar, tillsammans med ett samboavtal eller ett äktenskapsförord, en förutsättning för att den del av kontantinsatsen som kommer från föräldern inte ska dras in i en eventuell bodelning om förhållandet skulle sluta i skilsmässa eller separation.
Att upprätta handlingar som tydligt fastställer vad som gäller för pengar som lånas ut eller ges som gåva till barn är med andra ord inte bara ett bra skydd för att undvika osämja mellan syskon och föräldrar. Det är också ett sätt att undvika arvskonflikter och trassel vid skilsmässor och bodelningar.
