Korttidsarbete innebär att arbetstiden är kortare än den ordinarie arbetstiden eller att arbetstagaren partiellt arbetsbefrias. Lönen är därför något lägre än den ordinarie lönen. Korttidsarbete kräver stöd i centralt kollektivavtal och konkretiseras i ett lokalt avtal och ska endast gälla under en begränsad period. Det statliga stödet innebär att arbetsgivarens lönekostnader kan minska med hälften samtidigt som arbetstagaren får ut över 90 procent av lönen. Den tillfälliga höjningen av statens andel av kostnaden innebär att systemet blir mer förmånligt för både arbetstagare och arbetsgivare.

Vi har tagit fram en mall för lokalt kollektivavtal som du hittar här:

Mall för lokalt kollektivavtal

De arbetsgivare som kan visa på svårigheter att klara de ekonomiska utmaningar som kommer i kölvattnet av Covid-19 kan ansöka om stöd från Tillväxtverket. Svårigheterna ska alltså vara orsakade av ett förhållande utom arbetsgivarens kontroll och specifikt drabba verksamheten.

Alla arbetsgivare, med undantag för vissa offentliga aktörer, kan få stöd vid korttidsarbete om kraven för stödet är uppfyllda. Det gäller företag som kan visa på tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter att klara de utmaningar som kommer i kölvattnet av covid-19. Svårigheterna ska alltså vara orsakade av ett förhållande utom arbetsgivarens kontroll och specifikt drabba företagets verksamhet.

Stödet gäller arbetsgivare som är juridiska personer eller som är fysiska personer och bedriver näringsverksamhet. Såsom exempelvis ägare/arbetsgivare som omfattas av aktiebolag, handelsbolag, föreningar och stiftelser. Däremot utgår inte stödet till den som har en enskild firma.

Med näringsverksamhet avses att företaget är självständigt, med en varaktighet och har ett vinstsyfte. Stödet gäller dock inte staten, regioner, kommuner och kommunalförbund. Aktiebolag, handelsbolag, föreningar och stiftelser över vilka staten, regioner, kommuner och kommunalförbund har ett rättslig bestämmande inflytande, såvida inte verksamheten avser affärsverksamhet, (dvs med krav på vinst).

I de få fall som näringsverksamhet bedrivs inom Svenska kyrkan så görs det fristående från församlingen eller pastoratet, oftast i form av aktiebolag. Exempel på sådana verksamheter är stiftsgårdar, butiker, fastighetsbolag, pilgrimscentrum, skolor och äldrevård. I den mån näringsverksamhet bedrivs kan Svenska kyrkans egna bolag ansöka om stöd från Tillväxtverket, när verksamheten påverkas negativt av Covid-19 och det finns ett direkt samband med pandemin.  Det kan också bli aktuellt när församlingen och pastoratet går in som ägare i ett bolag med ett vinstsyfte genom att äga majoriteten av aktierna i dotterbolaget och fungerar som ett moderbolag, förvaltnings- eller holdingbolag.

För övriga arbetsgivare inom Svenska kyrkans finns, för närvarande, inte möjlighet att ansöka om stöd hos Tillväxtverket. Framförallt för att de ekonomiska resurserna för verksamheten är kyrkoavgifter som inkasseras med hjälp av staten och där avgifter istället för vinsten är grunden för finansieringen av verksamheten. Tillväxtverkets definition av begreppet näringsverksamhet innefattar inte trossamfundet Svenska kyrkan.

• Det ska finnas stöd för korttidsarbete i centrala och lokala kollektivavtal.
• Arbetsgivaren måste ha använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska arbetskraftskostnader, såsom att avbryta provanställningar och inhyrning av personal.

• Vid reducering av arbetstid om 20 procent minskas den ordinarie lönen med 4 procent
• Vid reducering av arbetstid om 40 procent minskas den ordinarie lönen med 6 procent.
• Vid reducering av arbetstid om 60 procent minskas den ordinarie lönen med 7,5 procent.
• Vid reducering av arbetstid om 80 procent minskas den ordinarie lönen med 12 procent.

Svenska kyrkans arbetsgivare och arbetstagare är bundna av ett centralt kollektivavtal om korttidsarbete. Avtalet reglerar bl.a. hur lokala kollektivavtal om korttidsarbete ska tecknas. Hur lön och andra ersättningar ska betalas ut. Att semester och semesterintjänande är oförändrade. Att korttidspermittering inte är tillåten under arbetstagarens uppsägningstid då arbetstagaren sägs upp på grund av arbetsbrist. Den central överenskommelsen gäller med 3 månaders uppsägningstid och längst till och med den 31 december 2020. Parterna är överens om att anpassa avtalet om lagstiftning eller annan författning skulle ändras så att det väsentligt påverkar avtalet.

Inom KyrkA är kretsen lokal part.

Det centrala kollektivavtalet om korttidsarbete som har träffats innebär att de lokala parterna träffar kollektivavtal om vilka befattningar som ska omfattas av korttidsarbetet, under vilken period som korttidsarbetet ska pågå och hur korttidsarbetet ska förläggas. De lokala parterna måste följa de fyra nivåer för korttidsarbete som gäller enligt lagen.  Enligt avtalet som träffats ska, om inte annat anges, en överenskommelse om korttidsarbete upphöra efter sju dagars ömsesidig uppsägningstid.

Huvudprincipen är att ett kollektivavtal binder både de avtalsslutande organisationerna och deras medlemmar, se 26 § MBL. Enligt fast praxis kan kollektivavtal dock även tillämpas på arbetstagare som står utanför den avtalsslutande organisationen (se t.ex. AD 1977 nr 49 och AD 1978 nr 163). Det innebär att kollektivavtal om korttidsarbete i normalfallet även kan tillämpas på arbetstagare som inte är medlemmar i den avtalsslutande organisationen. Utanförstående arbetstagares deltagande i korttidsarbete omfattas av förhandlingsskyldigheten enligt 13 § 1 stycket MBL (fråga särskilt angår arbets- eller anställningsförhållandena).

De föreslagna reglerna om förstärkt stöd vid korttidsarbete gäller från den 16 mars. Korttidsarbetet kan dock verkställas först efter att centrala och lokala avtal om korttidsarbete har ingåtts mellan parterna. Arbetsgivaren kan från och med den 7 april söka statligt stöd hos Tillväxtverket med retroaktiv verkan från den 16 mars. Från och med 1 maj är det möjligt att reducera arbetstiden med 80 procent.

Nej, de angivna nivåerna är fasta. Överenskommelser som avviker från lagens nivåer är inte att betrakta som korttidsarbete med statligt stöd. Det innebär bland annat att arbetstagarens ordinarie lön inte är skyddad i socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen under korttidsarbetet.

Det centrala korttidsavtalet tillåter inte för lokala parter att avtala om andra nivåer än de som följer av lagen. En medlem som erbjuds att ingå enskild överenskommelse om avvikelse från lagens fyra nivåer bör avrådas från detta och upplysas om att det kan få konsekvenser för socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen.

Det statliga stödet täcker löner upp till ett lönetak om 44 000 kronor i månaden. Enligt Tillväxtverket (31 mars) omfattas inte lönedelar över 44 000 kr av lagen. Arbetstagare som tjänar över 44 000 kr ska dock inte acceptera en lönesänkning på mer än 4, 6 ,7,5 eller 12 procent på hela lönen. Se följande exempel. Månadslön 55 000 kr, Arbetstidsminskning 40 %, Löneminskning 6 %, Korttidslön 51 700 kr

Arbetsgivaren har inte rätt att vänta med att betala ut statens del av lönekostnaden till dess att stödet har beviljats. Lönen ska alltså betalas i sin helhet i slutet av månaden, precis som vanligt.

Enligt lagen om korttidsarbete är det bara den ”ordinarie lönen” som ska minskas.

Förläggningen av arbetstiden kan variera så länge som korttidsarbetet under hela avtalsperioden motsvarar avtalad nivå.

För arbetstagare vars arbetstid enligt överenskommelse inte är reglerad ska arbetsmängden minskas med 20, 40,60 respektive 80 procent vid korttidsarbete.

Det är den ordinarie arbetstiden som ska sänkas vid korttidsarbete. Ordinarie arbetstid är den tid som en arbetstagare skulle ha arbetat, om arbetstagaren inte hade deltagit i korttidsarbete. Vid beräkning av den ordinarie arbetstiden ska det bortses från tillfällig frånvaro. Tillfällig frånvaro är sådan frånvaro som inte ändrar arbetstidsmåttet såsom det följer av anställningsavtalet. Det kan t.ex. vara sjukdom, semester eller föräldraledighet, även om frånvaron pågår under en längre period. En arbetstagare som t.ex. är deltidsföräldraledig med 20 procent och som deltar i korttidsarbete kan avbryta föräldraledigheten i förtid och i stället vårda barnen under arbetsfri tid. Arbetsgivaren kan skjuta på återgången i högst en månad, se 15 § föräldraledighetslagen.

En arbetstagare som är deltidssjukskriven med t.ex. 50 procent och som får sin arbetstid reducerad med 60 procent kan avbryta sjukskrivningen och återgå i arbete eftersom arbetsförmågan då är högre än arbetstidsmåttet.

Det är den lägre lönen på grund av deltagande i korttidsarbete som kommer att ligga till grund för sjuklönen.

SGI betyder sjukpenninggrundande inkomst. Det är Försäkringskassan som räknar fram detta belopp som sedan ligger till grund för hur mycket pengar du kan få från Försäkringskassan, om du till exempel blir sjuk eller ska vara föräldraledig. Håll koll på din SGI så att du inte riskerar att bli utan ersättning.

Korttidsarbete kan påverkar den sjukpenninggrundande inkomsten. Tänk på att meddela förändringen till Försäkringskassan så att du inte riskerar att din SGI sänks.

Under 2020 ges statligt stöd för korttidsarbete även under uppsägningstid. Men enligt vårt centrala avtal om korttidsarbete följer att korttidsarbete inte är tillåtet under en arbetstagares uppsägningstid då arbetstagaren sägs upp på grund av arbetsbrist. De regler som gäller för den ordinarie anställningen ska under uppsägningstiden tillämpas beträffande arbetsskyldighet, lön och andra ersättningar.

En arbetstagare som blir uppsagd av arbetsgivaren (både vid arbetsbrist och personliga skäl) har enligt 12 § LAS rätt till sin ordinarie lön under uppsägningstiden. För arbetstagare som är under uppsägningstid och som omfattas av korttidsarbete gäller samma regler som för den ordinarie anställningen beträffande lön och andra ersättningar. Lönesänkningar ska inte gälla för korttidsarbete under uppsägningstid. Detta innebär att arbetstagaren har rätt till hela den lön som följer av den ordinarie anställningen. Villkor om att arbetstid, lön och andra ersättningar ska återgå till vad som tidigare gällt för det fall att arbetstagaren säger upp sig eller blir uppsagd, oavsett uppsägningsgrund.

Semester och semesterintjänande är oförändrade på grund av korttidsavtal och följer av semesterlagen och Svenska kyrkans allmänna bestämmelser (AB). Arbetstagarens frånvaro på grund av korttidsarbete är semesterlönegrundande.

En del arbetstagare som deltar i korttidsarbete kan få sin arbetstid koncentrerad till vissa dagar i veckan, t.ex. måndag-onsdag. Lediga dagar som beror på korttidsarbete (torsdag-fredag i vårt exempel) är semesterlönegrundande (7 § SemL). Antalet betalda semesterdagar minskar alltså inte för att arbetstagaren har sin arbetstid förkortad och bara arbetar tre dagar per vecka.  Om endast arbetsdagarna räknas som semesterdagar skulle arbetstagaren få längre ledighet än en arbetstagare som arbetar heltid, se 12 a § SemL. Därför läggs semesterdagar ut även på de lediga dagarna om semester tas ut över en sammanhängande period, d.v.s. fem semesterdagar per vecka (s.k. ”bruttometoden”). Detta gäller dock inte om arbetstagaren bara vill ta ut en enstaka semesterdag, prop. 2009/10:4 s. 39 om förenklad semesterlag. Då läggs semester ut endast på arbetsdagen.

En arbetstagare som begärt obetald semester har rätt att avstå från utlagd semesterledighet utan semesterlön om den planerade semesterledigheten i visst fall sammanfaller med ledighet för korttidsarbete. Rätten att avstå gäller endast om arbetstagaren fått information om hur arbetstidsförkortningen ska läggas ut först efter att han eller hon lämnat besked om sina önskemål om förläggning av semester utan semesterlön.  Arbetstagaren ska underrätta arbetsgivaren om avståendet senast två veckor före semesterledighetens början. Får arbetstagaren först senare än så kännedom om arbetstidsförkortningens förläggning ska arbetstagaren utan dröjsmål lämna besked om avståendet till arbetsgivaren. Har den obetalda semesterledigheten redan inletts upphör semesterledigheten vid utgången av den dag då arbetsgivaren underrättades, jämför 13 § SemL.

Den lägre lönen på grund av deltagande i korttidsarbete kommer att ligga till grund för den allmänna pensionsgrundande inkomsten.  Ja, pensionen påverkas. Detta bedöms dock vara marginellt, då korttidsarbete är under en kort period av ett helt yrkesliv.

Deltagande i korttidsarbete med statligt stöd innebär inte att arbetstagaren anses vara partiellt arbetslös. Anställda som får sin arbetstid och lön sänkt vid korttidsarbete kan därför inte få a-kassa och inkomstförsäkring för den förlorade inkomsten. Men skulle arbetstagaren bli arbetslös efter att ha deltagit i korttidsarbete enligt lagen ska a-kassan grundas på den lön och arbetstid man hade före sänkningen. Korttidspermission är nämligen överhoppningsbar tid.

Arbetsgivaren söker stöd hos Tillväxtverket, som tar beslut ochStöd ska lämnas till enskild arbetsgivare efter godkännande av Tillväxtverket.

Lokala avtal om korttidsarbete ska innehålla en regel om en ömsesidig uppsägningstid om 7 dagar som gäller vid förändrade förutsättningar för korttidsarbetet.